Vita löngner!!
Jo vi har ju som ni alla vet 2 jämthundar var av en förväxt...ja Torbjörn hans matchvikt ligger på ca 38-40 kg...jaa åsså Gunnel som även hon inte vart av den mindre sorten.Jag väger 65 kg å de gör dom tillsammans oxå vilket gör att jag har vissa regler när vi är ute å går, den ena är att dom får inte hälsa på andra hundar, därför att då tror dom att så fort vi möter en annan hund äre bus å hopp å lek som gäller....å lägger dom på å drar åker jag på skona efter.Å de här viker jag inte en tum på, vilket har resulterat i att möter vi en hund så skäller dom å tittar bort...å de är jag nöjd med.
I gårkväll gick vi å lade oss ganska tidigt hundarna å jag så kvällspinken vart i tidigaste laget, vilket resulterar att Torbjörn vill lätta på trycket redan innan jag har kommit i kläderna på morgonen....ja av förstårliga själ.Jag slog igång perkulatorn hoppade i kläderna å gav mig ut på myren här bakom med hundarna.Ja å inte hade jag fått i mig morronkaffe så de var väl en bidragande orsak till att de brann för mig på engång lixom.När jag kommer ut på myren ser jag en person några 100 meter bort med en lös hund springande i skoter spåret.De gör ju även mina hundar som börjar skälla,vilket gör att den lösa hunden kommer i 290 km/h mot oss."-Hellvette,tänker jag å kollar så jag står stadigt i djupsnön samtidigt som jag sätter mina hundar"
Då ropar inte kärringen på sin hund utan hon ropar till mig "-Hon är inge farlig utan hon vill bara hälsa" Jag inser ju att de är ju bara å koncentrera sig på att inte alla hundar ska bli en enda stor blåknut av kopplen,så jag lixom hissar upp mina två i halsbanden. När kärringen kommer så pass nära att hon hör vad jag säger mellan skallen säger jag.
-Jaa kan jag släppa mina så dom får leka en stund...dom är jätte snälla men dom har rävskabb bägge två sedan vi jagade älg i höstas....å du vet här går de ju inte å få tag på någe medicin Åsså kan dom ju bara leka en stund genom att dom har burit på skabben så länge orkar dom ju inte.
Till saken hör att Torbjörn fäller ur sin underull just nu å vi har glömt kardan hemma så han är tussig ....jaa de hänger stora hårtussar efter sidorna på han.Jaa han ser ju riktigt sjuk ut!!
-Va skriker kärringen och blir lika vit som snön i ansiktet och börjar rulla ut sitt koppel för att ta fast sin hund.
Jag säger samma meningar en gång till!
-Smittar inte de,undrar kärringen å lixom kastar sig efter sin hund i djupsnön för å fånga den.
-Joo satan svarar jag...de är ju därför jag har mina bägge hundar i koppel så inte någon annan stackars krake ska bli drabbad.Ja du vet väl hur en skabbräv kan se ut när den dör!...säger jag med ett leende inombords.
-TINA KOM HÄR!!!!!!..skriker kärringen panik slaget å får inte fast hunden.
När Tina är kopplad å kärringen har fått en vacker rödfärg på sina kinder av allt jagande frågar hon
-Hur vet man om Tina har fått skabb nurå.
-Jaa de är ju bara å svänga in till en veterinär å ta ett blodprov för 1800 kr...de är inte så märkvärdigt...de gjorde vi!!!!
Jag tror Tina (en cockerspaniel) kommer att få lära sig inkallning eller gå i koppel hädanefter...å kärringen tycker nog att såna som jag inte borde få ha hund ;)
Nu blire morronkaffe!!!!
oj...nu vart de ännu mer fel
Men så fel de kan bli!
Köns ord är ju inget man far och säger eller skriver,men om jag säger som så de har både uttalats och skrivits om människans centerpartiet i vår familj nu i dagarna...jaa fast ofrivilligt.
Den som upprepade gånger uttalade de kvinliga könsorganet var ingen mindre Johanna Ankarberg utklädd till Tomte inför hela släkten Karlsson där åldrarna var allt från 2 år till 67 år typ...å på självaste Julafton.
Joo Albin kan han!!!
Nu för nån vecka sedan jobbade jag natten å då åker jag hemifrån vid 19.30 och Albin bör/ska vara i säng 20.30 och med tanke på att vi har 4 gemensamma barn Herr-G och jag lämnade jag över hemmet samt förtroende till Herr-G.Nu är de ju på så vis att de under alla år har de varit jag som skött de mesta med barnen här hemma(Herr-G är så snäll så säger barnet i fråga att de inte kan sova så öppnar han sin famn och åsså ser dom en film) men nu äre ju bara en kvar så de ska ju inte vara nån konst...kan man tycka.
När de var dax att borsta tänderna å göra kväll sa Herr-G till Albin och komma in i badrummet(Johanna var här så hon har berättat) där både tandborsten å Herr-G var laddad med tandkräm.
-Men åååå varför måste jag,kved Albin.
-Joo,svarade Herr-G annars får man ju tandtroll förstår du!
Albin stelnade till och såg utdömande på sin far,suckade å sa
-De heter karies pappa!
-Jaha ja...jaa, ja just de ja,svarade Herr-G storögt.
När vi träffades dagen där på Albin och jag frågade jag om han hoppat i säng då han skulle.
-Njaa,sa Albin vi såg en film i går kväll pappa och jag.
-Jasså vad såg ni då,undrade jag medan jag plockade in i diskmaskin.
-Vi såg ett Offer i Jämtland,svarade Albin å bet en bit av mackan där han satt vid köksbordet.
-Ni såg vadå,sa jag frågande.
-Ett Offer i Jämtland,svarade Albin en gång till
-Jaha å vad var de för sorts film från Jämtland då,var de i skogen(jag fick för mig att de var nån jaktfilm)
-Nää de var flygplan som åkte så här,sa Albin å visade med handen i luften typ en lop.
Till saken hör att en man som heter KG och som jagar i vårt jaktlag uppe i Jämtland har arbetat med att utbildat piloter ner över södra Sverige,å vid nått tillfälle har han själv flugit över oss med ett plan för å heja när vi suttit på pass.
-Jaha var KG med på filmen ni såg,undrade jag.
-Näää han var inte med dom pratade ju engelska,sa Albin.
-På filmen från Jämtland,sa jag förvirrat.
-Japp hela filmen,svarade Albin.
Jag vart ju väldigt nyfiken va de var för film dom hade sett så jag lyfte luren och slog Herr-Gs tel nr å sa
-Va faan såg ni för film i går du å Albin?
-Jaa vi såg En officer och en gentleman,vadårå?
-Ja jag vart lite brydd när Albin sa att ni sett Ett offer i Jämtland :)
Nu en dag på jobbet var en arbetskompis så bekymrad över att deras hund vägrade få sina klor klippt efter att hon råkat klippt lite förnära pulpan(då gör de ont å blöder för hunden) förra gången.
-Jaa jag kan ju prova å klippa klorna på hunden din i morron så äre gjort sedan.(Jag klipper klorna på flera av mina bekantas hundar)
-Jaa men guud va bra, då räddar du julen för mig å min familj Ankarberg!
De här hade ju inte jag berättat för varken Albin eller Herr-G så när jag på morronen packade ner klotång,pannlampa och en munkorg i väskan sitter dom i soffan och tittar på mig när jag tar på mig skona för att åka.
-Vart ska du,frågar Albin.
-Jaa jag ska väl på skolan å jobba så barnen får jullov nångång.
-Ja men va faan skaru gö,undrade Herr-G.
Nu hade ju jag inte en tanke på att de ser konstigt ut att en mamma som jobbar på en skola tar med sig munkorg,pannlampa å klotång till lektionerna.
-Jaa vad gör man på skolorna nuförtiden troru Herr-G,joo man lär sig väl saker, vi syns i eftermiddag hörrni Hej då!
Förmodligen suckade samt skakade båda herrarna i soffan på huvudet åt mig när ytterdörren stängdes efter mig.
Nu äre ju på så vis att när en hund blir riktigt rädd agerar den med aggressivitet precis som vi människor gör,ja den är alltså inte elak utan helt enkelt jätte rädd och vill bita för att slippa smärta.Den här hunden gjorde så men efter mycke om och men var klorna korta å fina till självaste julhelgen och som så många gånger förr blödde jag från mina händer efter att ha fixat tassarna på en rädd hund.Jag gick direkt efter in i familjens hus och tvättade händerna för att få såren ren...de brukar räcka så.Men nu hade jag missat att på pekfingret hade förmodligen en tand gått in å skapat en typ liten ficka ni vet som under natten fylldes med var.Jag kände att de stramade lite på morronen så jag tog på mig läsglasögonen och satte mig i soffan brevid Albin och under läslampan för att se vad gjorde ont på fingret.
-Vad haru gjort,undrade Albin medan han satt och väntade på att julkalendern skulle börja på tvn.
-Ja jag vet inte,sa jag samtidigt som jag konstaterade att de var ett bett från hunden dagen innan.
-Haru skurit dig på kniven elle???undrade Albin.
-Nää de är nog fasiken en tand som gått in där i går när jag hjälpte en på jobbet,jag får fixa de nnu innan julkalendern börjar,sa jag å reste mig upp för att gå in på badrummet.
Albin stuttsade upp ur soffan och följde efter in på toan.
-Va skaru gö mamma,undrade pojken storögt när jag tog upp tändaren å eldade på en liten vass sax jag hittade i en låda.
-Jag ska klippa upp skiten så de töms på var å sedan göra rent å dra över en snogg(förband) så blir jag som ny vettu!
Albin pratade å frågade medan jag fixade fingret å jag svarade bara "-Mmmm!!!"
-Hände de i går mamma?
-Mmm
-På din skola?
-Mmm
-Inne på din skola elle?
-Va då för nått,undrade jag som inte hört frågorna medan jag opererat mig själv över tvättstället
-Bet dom dig i fingret på inne din skola i går
-Nää inte inne i skolan de var ju en bit bort ute lixom(vi åkte ju hem till hunden som bodde granne med skolan menade ju jag)
-Men varför gjorde dom de.
-Jaa han var ju rädd men nu skiter vi i de här å sätter oss och ser på kalendern,svarade jag å drog fast snoggen runt fingret.
Jaa ni kan ju tänka er Albins inre bilder om att en elev har bitit hans mamma i fingret ute på rasten för att han var rädd.
Nu hade ju Albin dömt ut hela skolan jag jobbar på,så när julkalendern är slut och Albin ska fika upp de sista av frukosten frågar han mig.
-Mamma skulle du vilja åka till Turkiet nu å dricka paraplydrinkar å bada.(vi brukar ju åka dit Albin,Johanna å jag)
-Jaa men guuud tänk om vi kunde hoppa på ett plan som går dit ner i morron och dricka paraplydrinkar å se vem som kan stå på händer längst i polen igen du och jag.
Då tittar Albin upp på mig som om jag inte var riktigt klok åsså säger han
-Jaha... har de undgått HELA eran SKOLA att de är krig i grannlandet till Turkiet elle...skulle du verkligen vilja åka dit då elle.
De var ju ett väldigt otippat svar från pojken
-Njäää,svarar jag å vickar lite på huvudet.
-På min skola har vi tex tittat på kartan vart Turkiet ligger och pratat om kriget å de.
-Jaa va äre mä därå,svarar jag och går in i nått barnsligt försvar...de ska vi göra på min skola resten av veckan så dä så!Men nu klär du på dig för nu ska vi åka var och en till sin skola.
Nää nu äre dax för lite julstök här hemma så nu hinner jag inte skriva nå mer i dag.Vi höres hörrni!
Finns Tomten???
Nu en kväll när Albin å jag låg på sängen frågade han
-Mamma tror du på Tomten du??
Albin är ju snart 11 år och har ett bra tag sagt att Tomten inte finns...nää han tror inte på Tomten.Men när han nu frågade mig allvarligt så tänkte jag vi provar om de inte går att få honom å tro lite iallafall.
-Jaa jag tror att Tomten finns!
-TRORU!!!..utbrast Albin och satte sig upp på armbågen för å se om jag skrattade.
-Jaa jag tror på Tomten!...sa jag alvarligt!!
Till saken hör att för några veckor sedan när vi var uppe i Jämtland å jagade så råkade Rille hamna mitt i bland 5-10 strö renar.Albin trodde inte på sin storebror men när han fick se fotot på telefonen så måste han ju tro på de han såg.Han frågade flera gånger ang renarna å varför dom var där ..osv osv.
Albin låg tyst länge i sängen brevid efter att jag sagt att jag trodde på Tomten och funderade hur han egentligen trodde.Tillslut sa han.
-Jaa ....joo jag tror också på Tomten mamma.....men renarna vetti väl faan...dom såg ju Rickard!
-Jaa renarna är jag lite osäker på jag med så de kan vi ju låta vara osagt!!!
Fast jag fick inte säga de till nån....att han tror på Tomten!
Mamma...äru en riktig mamma du...elle?
Vi var ju ut å jagade i helgen hela familjen,jaa inte för att fylla frysen utan mestadels för att vi har en ju massa jakthundar som ska tränas å framför allt gillar vi ju alla att vara ute i skogen oavsett årstid.Lördags morron var vi tre personer som passade, Herr-G och Rille skulle gå med små tikarna.
-Albin ska du sitta med mamma på pass eller ska du gå med mig å Gunnel,undrade Herr-G medan han fixade med peilen till tiken.
Albin var tyst länge å funderade innan han tillslut bestämde sig för att sitta med mig.
När vi kom fram till passet klättrade vi upp å fixade till de så vi bägge fick plats å sitta.Jag tog upp bössan å stoppade i magasinet samt sköt sakta in en kula i loppet med slut stycket.Sedan slog på aipointen(en röd liten prick i kikarsiktet) lyfte upp bössan å la den mot axeln för att se så att styrkan var den rätta(jag har nyss bytt batteri å på full streta bländar de när jag ska skjuta).När allt var klart så ställde jag som vanligt bössan brevid mig så jag lätt kunde nå den om skogenskonung skulle ha vägarna förbi.Albin iakttog varenda rörelse jag gjorde,när jag satt mig ner sa Albin.
-Äru en riktig mamma du????
Jag vart riktigt ställd när jag fick den frågan när vi satt där en tidig december morgon i skogen bara han å jag.
-Jaa de hoppas jag väl,svarade jag å började fundera vilka kriterier som gällde just för den titeln.
Om de är att man ska vara spräckt å sydd i skrevet ett par gånger(jag har ju även bråttom när jag föder barn så utgångshålet har inte pallat trycken på när Ankarbergs barnaskara ska fram å ut) så ....jaa.
Om de är att man måste mäta BH storlek i meter å inte cupa...så jaa
Om de är att man har varit vaken i flera år (om man räknar ihop alla barn) nattetid för att mata,byta å trösta...så jaa.
Nu var de ju inte i dom banorna Albin funderat förstod jag när han sa
-Ja men du håller ju på med sånt som inte andra mammor gör ju.
-Men hur menar du nu,undrade jag.
-Jaa håller på med bössa tex.
-Jaa men jag jagar ju älg...tycker du jag ska fånga älgen elle???
-Nää men de är ingen annan mamma som har en bössa ju,sa Albin å nickade åt de håll bössan stod.
-Jo men vi känner ingen,men ok jag är väl kanske en liten annorlunda mamma då som har en egen bössa.
-Jaa fast pappa har en mycke bättre bössa än dig,han ha en Blazer lika som Nicklas å Rickard å de är väl en riktiga kill bössor de va?
-Jaa en sån som dom har är inget för mig...dom sparkar ju så förbaskat i axeln när man skjuter...man blir till och med blå efter en serie med den kalibern,svara jag å tittade ut över skogen.
-Jaa,svara Albin du har en typ mamma bössa du va?
-Japp,svarade jag så är de nog.(Jag sa aldrig att jag ärvt den utav Herr-G när han köpte ny)
-Tycker inte du att jag är en riktig mamma Albin?..undrade jag.
-Joo fast inte som alla andra.
-Nähä,vad är de jag inte gör som andra mammor gör då.
-Ja men dom gör ju inte som du gör,svarade Albin lite gåtfullt.
-Nähä vad gör jag som inte dom gör då.
-Jaa du kör båten långt ut till katskär å Söråkersviken på sommaren å sover över när de bara är du å jag, åsså lastar du skotern på skäpvagnen när vi åker till fjällen bara du å jag åsså sitter du på pass med bössa när de bara är du å jag...de gör inte klasskompisarnas mammor.
-Nää men då gör dom väl nått annat som inte jag gör....å de finns säkert fler mammor som gör som jag och inte är blyg för att ta i eller rädd för faan själv.Fast nu när du säger de så är de kanske inte så många av de virket men dom finns och dom är mammor.
-Jaa svara Albin men du kan ju glömma att de kommer nån älg när du sitter här å pratar... pappa han är tyst han.
Efter ett tag hördes ett ljud i skogen,de var isarna som sjöng. Ja vet inte om ni varit med om de nån gång men när isarna lägga sig så uppstår ett ljud likt när man drar med fingret på ett kristallglas så de lixom sjunger/tjuter så där vakert i olika toner. Så var de i Jämtlands djupa skogar några minuter på lördagsmorgon när Albin å jag passade.
-Va äre för nått,viskade Albin.
-De är isarna som lägger sig på sjöarna runt omkring oss.
-Åååå de är ju magiskt mamma,sa Albin å satt blickstilla med stora bruna uppspärrade ögon som man kunde ana en viss rädsla i.
-Jaa de är magiskt precis som norrsket typ.
-Hör pappa och pojkarna de här oxå fast dom går med hundarna,undrade Albin.
-Jaa alla vi som är ute i skogen hör de här nu....visst äre fränt.
-Mmm,men nu gör vi upp en eld för jag fryser.
När vi fått ihop en vedhög öppnade jag min jaktrygga dör jag har tändvätska,tändkuddar och tändstickor(jag är fruktansvärt dålig på att göra upp eld,där av ALLA hjälpmedel)
-Va ha du tändvätska med dig ut i skogen mamma,utbrast Albin medan han läste på flaskan.
-Jaa annars brinnere ju inte men nu skaru få se en så stor brasa så isarna på sjön kommer å smälta,sa jag stolt.
Men hur än vi gjorde brann de INTE.
-Pappa har aldrig tändvätska med sig å han får upp eld på en enda gång han,sa Albin efter en stund med en tom tänd vätskeflaska i handen.Han brukar tälja små stickor med kniven han.
-Jaha...jaa men då gör vi de vi med,sa jag och halade upp jaktkniven ur fodralet som satt på skärpet.
Men mina fingrar var så kall så jag sa till Albin
-Om jag håller i kniven så slår du med de andra vedträt allt va du orkar så vi får mindre bitar,sa jag å lade kniven på vedtädet.
-Jaha,sa Albin och höjde handen med vedträdet i åsså klappade han till.
Men utav nån outgrundlig anledning körde jag fran ena hande så slaget tog mitt uppe på pekfinger knogen å smärtan bekräftade att de var ett förbannat bra slag av pojken.
-AAAAJJJJJJ som satan!!!!Skrek jag och släppte vedträde samtidigt som jag flög upp å hoppade runt med näven i den andra handen.
-Men mamma vad gjorde du nu...du kan ju inte be mig klappa till åsså kör du dit handen fattaru väl,sa Albin med händerna i sidorna.
Jag såg ju de sjuka i de hela så jag började ju å gapskratta å oja mig om vart annat.
-Nähähähhaha...ajaj...ojoj...hahaha,jag vet väl de Albin,men nu råkade jag ju bara gö de.
-Jaa,suckade Albin och nu finns de inte en älg på flera kilometer som du skrek och ingen eld har vi.
Efter mycke om och men fick jag äntligen till en brasa så Albin fick grilla korv men jag småskrattade lite då och då för jag förstod ju vad som väntade mig när Herr-G kom för att hämta upp oss å Albin skulle berätta.När vi hörde Herr-G säga på jaktradion att jakten var bruten plockade Albin snabbt ihop å gick ner till vägen,jag kunde riktigt se hur han längtade efter sin pappa....å framför allt få skvallra.Innan bildörren hade stängts sa Albin
-Pappa vet du va mamma gjorde i dag när vi satt på pass............osv osv osv.
Då passade jag på mellan skratten å sa
-Jaa men så där gör alla riktiga mammor :)
Knogen vart blålila å svall upp så jag inte kunde böja fingret på ett par dar.....så nu får de bli T-röd å inte nån miljövänlig tännvätska i ryggan ...jaa eller en gasolkamin...sa Herr-G å skaka på huvudet
Oväntat oväder me oväntat avslut!!!
Joo så kom då de oväder vi så många förberett oss inför med att följa yr.no samt dom avlånga kartor dom visat på nyheterna som var fylld med VARNINGAR och små dit ritade snöflingor.Dom flesta människor här omkring i Västernorrland hade hamstrat å fixade så dom inte skulle behöva ut i denna utlovade klass 2 varningen.Jaa de vill säga dom allra flesta då förutom familjen Ankarberg,vi hade ju naturligtvis bokat halkbanan inför körkortet åt Johanna uppe i Härnösand kl 08.00.
Vad de gäller våran bilpark så ser den ut på följande sätt
1 st Nissan X-trail årsmodell -05,går bra i alla väder och har en halvskaplig komfort å endast 1 ägare.
1 st Ford årsmodell "-Förr i tiden" storleksmässigt är den jämförbar med dom cykelhjälmarna kommunen delar ut till alla elever i åk 3 här i Timrå.Pg av ett litet fel(nånstans) är komforten jämförbar med de testpiloterna utför när dom testar att skjuta ut sig själva ur ett Jas 34 Gripen plan i en krissituation under ett krig.= OLIDLIG!!! Gällande ägare tappade vi räkningen vid 167 st nånting.
Den skola jag arbetar på just denna termin ligger i Kvissleby ca 3,5 mil härifrån...jaa på andra sidan stan lixom.Herr-G han har sitt garage med traktorer i ca 5 km bort å därför brukar han ha Forden som sitt transportmedel till å från jobbet (modig kille va?)...jaa å jag Nissan.
-Jaa vi tar ju Nissan i morronbitte upp till Härnösand genom att jänta ska köra,sa Herr-G när vi åt middag kvällen innan ovädret skulle dra in över Västernorrland.
-Jaa jag åker inte i cykelhjälmen ända ut till Kvissle de kan du glömma,sa jag.Förrn går jag!!!!
-Vi ringer mamma din å hör om vi kan bytlåna bil,sa Herr-G.Jaa den är ju snäppet bättre än Forden iaf.
-Jaa de är ju sant (trodde jag).
Fredags morgon klev jag ut på vår parkering och startade upp mammas bil(Jaa å de gör man med en liten bit av nyckeln eller en skruvmejsel därför att bilnyckleln har gått av så den sitter ju kvar i tänningslåset...pånåvis) och rullade inöver stan.De regnade å snöade om vart annat å vägen var slaskig av snö/is sörja,dessutom var vindrutetorkarna helt slut så jag såg inte mycket av vägbanan utan fick sänka farten ytterligare till typ 50 km/h.
Jaha,tänkte jag när jag var i början på Skönviksbacken,de här kommer ju å ta en satans tid innan jag är framme på jobbet...äää jag veva ner rutan på förarsidan och tände en cigg.
De funkade i ca 3 min tills att en lastbil tog fart uppför backen å körde om mig i ytter fil vilket i sig resulterade att hela mittsträngen av snöslask kom i 90 km/t in genom mitt öppna fönster släckte ciggen å repade halva hornhinnan på vänster öga samt fyllde min BH med resterande iskallt slask som sakta rann ner i uringningen.
-Satans Jävla Snö JÄVEL skrek jag och försökte i panik hitta en liten bit bilnyckel på sätet brevid eller en skruvmejsel för att få av biljäveln å samla ihop ciggen å torka bort all snö i ögat och i BHn!
När jag efter mycket om och men kom fram till skolan och in i lärarrummet sa alla
-Å har du fått ögoninflammtion...de är smittsamt de.
-Ni behövet inte alls vara oroliga för smittorisken, svarade jag å torkade tårarna som förmodligen vägsaltet frammkallade...de är delar av motorvägen som gör ögat rött,sa jag.
Skolsköterskan tog med mig in till sig där jag fick göra ett ögonbad å få salva mot de som skavde.När eleverna frågade sa jag att de va inflamation :)
När jag på em skulle åka hem tänkte jag att jag skulle stanna på macken å byta gummit på torkarbladen för att kunna se vägen hem.Jag stegade rödögd in på macken å fram till disken där det stod en kille i 20-25 års åldern och iklädd en jacka med sitt namn inbroderat,han hade lite busig lugg å tre knallröda finnar på hakan.
-Hallåj,har ni gummi till dom som har mindre elle ja kortare, säger jag och torkar med jack ärmen bort en vattendroppe som rinner ner från pannan(de spöregnar ute).
-Om vi vad,säger killen frågande.
-Jaa men har ni gummi till typ en sådan här liten,säger jag å måttar med bägge pekfingrarna så de blir ca 25-30 cm mellan dem(jag menar ju själva torkarbladet,men han tror väl att de är knullgummi jag ska ha)
-Njaa jag vet inte jag,svarar killen och börjar titta bort över om hans arbetskompis inte snart ska dyka upp!
-Jaa... jag klara mig ju me de jag har nu å men de är ju så satans utslitet å då blire ju bara kladd.
-Jaha,jaa jag ska kolla med Annelie,säger han och går in genom en dörr som finns bakom disken.
Ut kommer en kvinna i min ålder och undrar om hon kan hjälpa till.
-Jaa,suckar jag som är dyngsur om fötterna å fryser som ett svin och ser inget i de knallröda ögat.Jag skulle behöva nytt gummi så de inte händer en olycka igen,kolla hur de vart när jag fick skiten i ögat.
-Jaaru,men jag förstår inte riktigt vad de är du är ute efter,säger kvinnan och lägger händerna på disken.
Då lessnar jag å säger
-Äää skit de samma jag får väl ta de lika lugnt nu i em som jag gjorde i morse då,åsså får morsan byta själv!....åsså for jag.
När jg kommer hem och berättar de här å avslutar med
...-Jaa jag fattar inte hur i helvete men kan ha folk som jobbar på en mack å inte ens vet om dom har gummi till torkarna
-Att dom är knäpp de tror jag inte,sa Herr-G å skaka på huvudet...du sa ju för faan inte vinrutetorkarblad utan GUMMI!!!
De var då jag fattade...tro vad dom säger om mig i fikarummet på macken några personalbyten framöver.
Hej Hopp Hörrni!!!
Jag glömmer aldrig!
När det gäller mig och min yrkesbana har ni ju säkert nu förstått vid de här lagen att den har ju lixom inte varit rak (å kommer förhoppningsvis inte å bli).Nää man kan nog mer jämföra den med ett EKG på IVA där patienten har allt från hjärt stillestånd till hjärtklappning.(mest hjärtklappning)Periodvis har jag alltid haft två jobb för att där emellan inte jobba alls utan tagit ledigt i ca 5 mån.Innan jag hamnade i ett välsignat tillstånd 20 år gammal..eller under hela graviditeten med Rickard for jag 05.00 på morgonen ut till olika ladugårdar för att mjölka och med mitt stora djurhjärta sköta kreaturen åt bönderna som var ledig.Vid 09.30 tiden när konas juver var tomma och hela ladugården både lystes upp och doftade av nytt sågspån bytte jag om för att infinna mig på ett gatukök där jag med mitt stora mathjärta serverade kreaturen väl mald mellan två hamburgebröd.När kl slog 15.00 var jag tillbaka i ladugården för att kvällsmjölka de djur som fortfarande inte hade passerat genom köttkvarn.
Hösten -98 vart jag uppringd från en hög stadieskola där en bekant till mig arbetade och som visste att jag hade bra hand med ungdomar som var lite på glid(jag arbetade som fritidsledare då).Hon undrade om jag kunde tänka mig å ta ett vik i ca 2 veckor medan slöjdläraren var borta,jag tackade ja till de vik som skulle vara i 2 veckor men som blev förlängt till 12 år.
Under den här perioden råkade jag en kväll när vi satt ute å drack kaffe träffa en ungdomskamrat hem ifrån Alnö,hon hade flyttat in i ett hus brevid oss nere på Varve,Anna Norberg heter hon.Just då höll dom på att sätta upp musikalen "The best little whorehouse in Texas" uppe på Södraberget och undrade om vi kunde jobba lite åt henne.Joo de kunde vi ju, så Rickard körde ljuset under föreställningarna å jag skötte foajén.
Just den här svängen var jag mentor i en utav klasserna(dagtid) där de inte alltid var så lugnt och genom att jag inte var behörig kom de en lärare nånstans från vårt avlånga land och tog över klassen,men efter 2 månader orkade inte h*n med utan sa upp sig och bytte arbete.Jag kom tillbaka till brottsplats som mentor och blev kvar som de i 2 år.(jag hade inga bekymmer med ordningen) Jag glömmer aldrig när rektorn kom ner i fikarummet och med svettig panna och andfådd stämma bräkte
-ANKARBERG!!!!!! nu får du följa med å få nån ordning på klass 9--,dom river ju klassrummet där uppe.
Nu äre ju så här att jag har inge högskole poäng utan en massa poäng i erfarenhet när de gäller bus istället...jaa åsså några på ICA kortet förståss.När vi kliver in i klassrummet säger rektorn(en av dom bästa rektorer jag har haft bör tilläggas)
-Haha titta vem jag har hämtat då....åsså ställde han sig bakom mig
Eleverna stod,låg och satt lite här å där i klassrummet med både jakor å mössor på sig.
Jag satte händerna i sidorna å suckade åsså sa jag.
-Vaa faan äre frågan om å vad i helvetes jävlar har ni nu ställt till med?Ska man inte kunna dricka en koppkaffe nere i lärarummet utan att ni ska beteer som djur.Ta genast av ytterkläder å sätter där ni ska annars kommer ni å ångra att ni gick till skolan i dag......äre förstått ....elle....ska jag ta de igen å igen å igen så ni blir kvar här till kl 20.00.
-Jaa men vaa dåå....sa en elev.
Jag höjde pekfingret å sa
-Va faan vare i den meningen jag nyss sa som du inte förstod?????...Va???
-Inge sa eleven å satte sig ner.
De var den här klassen jag fixade så dom fick gå på musikalen uppe på Södraberget en torsdagskväll i december.Dom andra lärarna sa
-Men äru inte klok Ankarberg där sitter de ju folk som har betalat dyra pengar för sin biljett åsså kommer de in en åk 9 a som kanske härjar å förstör hela föreställningen.
-Interå,sa jag å tog klassen å for.
Jaa jag hade ju läst högt ur vår herres dagbok innan vi for(med ett språk som man kanske inte lär sig på lärarhögskolan,men den har ju inte jag gått) där jag bland annat talade om att vare så dom busvisslade klappade händerna å levde satan skulle jag oavkortat släpa upp dom på scen så publiken fick se vem/vilka som på ett omoget sätt förstört hela kvällen.
Jag ska väl ärligt erkänna att de var med en å annan fjäril i magen jag klev in i salongen....ja de var ju en del sex scener där de kunde gå över styr för mina yngre kamrater.Men dom satt som ljus hela föreställningen å när de var slut varken applåderade dom eller visslade.....humm tänkte jag!
När vi morgonen efter samlats i klassrummet frågade jag ungdomarna
-Tyckte ni inte att de var så bra i gårkväll.
-Jooo skit bre ju,svarade klassen i kör
-Jaha men jag såg ju ingen som varken applåderade eller visslade när de var slut
-Nähähäh....de fick vi ju inte.....du sa ju så före,svarade en elev
Jaa men förstår ni ....stackars barn....fast jag tror inte dom tog nån skada....nää tvärt om.När jag året efter var med i nästa musikal (då stod jag på scen å spela ståbas i damorkestern) "Hetaste laget" som vi spelade på skönsbergs folketshus var de vissa kvällar jag kunde få en blomma å ett tack kort från just någon av mina härligt trevligt busiga mentorselever som varit där å sett föreställningen.
Jaa till och med när vi var ute på turné nere i Borås kom de fram en farmor till en gammal elev som hade en blomma+ hälsning från sitt barnbarn som hade tvingat farmor å gå(jaa farmorn bodde där nere)...ååååå va glad jag vart för dessa små kort jag fick utav ungdomarna......på dom flesta kort stod de faktiskt "Till världens bästa och absolut GALNASTE lärare"..åsså en glad gubbe.
Jag träffade en av dessa elever som är STORA och förståndiga i dag å efter lite småprat sa vi i kör "Jag glömmer aldrig"....åsså kom hela den här historien :).....å många skratt!!!
Virus!!!
Peder som Herr-Gs bror heter satt brevid mig å efter en stund började han och prata om nån bekant han hälsat på å som var väldigt dålig.Lätt tårögd berättade han ingående sjukdomens förlopp för hans bäste vän.Jag som var vrålhungrig lyssnade väl mellan raderna medan jag skyfflade in födan från den överfulla tallrik jag nyss fyllt på.
Jag ville ju inte ointresserad så jag ska lixom försöka hänga med i samtalet så när Peder säger
-Jaa då hade han ju fått virus.
-Jaha på datorn! säger jag som har missat över halva samtalet samtidigt som jag pular in en stor kyckling i min käft.
De blir knäpptyst runt bordet å alla tittar på mig.
-Va,säger jag å fattar ingenting.
-Näää Annika INTE på datorn,säger Herr-G halvägs in i en suck samtidigt som han nickar lite ursäktande till sina bröder.
-Nähä,säger jag å lägger ner besticken vart hade han fått virus då????
-Jaa i sig själv,svarar Herr-G
Herr-G som lider med sin bror frågar
-Jaa vart satte sig själva problemet?(han menar på bekannten)
Då svarar Karin ...jaa den andre broderns sambo
-Jaa men va faan de är väl i hårddisken de va.(hon hade ju hört mig säga dator)
De blir för andra gången tvär tyst runt bordet...å då brister jag ut i ett gapskratt som ekar än i dag där inne i stenstan.
Nu ska ju jag försöka hålla skrattet tillbaka när Peder fortsätter sin sorgliga berättelse...men de går absolut INTE.Jag tar en servett och håller för munnen medan jag skakande med skratttårar rinnande ner för kinderna försöker att lyssna....jaa men ni vet väl själv hur de blir när man ska hålla skrattet tillbaka......nu är jag hemma å skrattar fortfarande åt hela historien.....men de gör INTE Herr-G...hahahahaha.
Herr-G är sig inte riktigt lik!
Som jag tidigare nämt i min blogg så är ju Herr-G och jag VÄLDIGT olik varandra,jaa naturligtvis till utseende men framförallt till sättet,de här med att klä sig i -70 tal gillar jag.Jag fixar å donar å grejar å skrattar å njuter till fullo,men de kan jag tala om för er läsare att de gör INTE Herr-G...nää medan jag tvingar ner honom i dessa färgsprakande vida kläder påminner hela Herr-G om dom där gråtande barnen tavlorna som var så poppis ett tag.....jaa han ser helt förstörd ut...å han är förmodligen de oxå,vilket i sig gör att då skrattar ju jag än värre.
Albin är ju otroligt lik sin far både till utseende och sättet så dom förstår ju varandra till 100% vilket gör att Albin just nu lider med sin far och har inte ett särskilt gott öga till sin gapskrattande mor.De förstod jag i går när vi hade varit iväg och hyrt kläderna och Herr-G skulle prova allt hemma i hallen,Albin har förstått att vi ska på fest å de har vi ju varit på förr men då iklädd våra egna finkläder lixom.När Herr-G står som ett stolpskott i hallen iklädd allt å men ett ansiktsuttryck som om han hade skitit i byxorna för 1 timme sedan å de hade kallnat,frågar Albin försiktigt sin Hippi far.
-Ska ni inte på fest pappa?
-Joo Albin vi ska på fest,svarar Herr-G och spottar något irriterat ut en del av peruken som han råkat andas in samtidigt som han lixom kastar bak håret över ena axeln.
Albin sitter och tittar på sin far som frenetisk försöker få låss handväskan från den virkade västen han är iklädd där spännet har fastnat,peruken har börjat glida av så den hänger ner över kinden vilket gör att han får de långa blonda håret ytterligare en gång i andningsvägarna...han spottar å fräser å svär....å jag skrattar så jag är blå å kan INTE sluta...(de gör jag nu med när jag skriver,jag tror jag får göra en video blogg så ni verkligen får se)
Efter ca 10 min har han fått ordning på allt och är ut klädd till Hippi ställer sig då mot oss med ena handen på höften suckar å säger
-Jaa så där ja nu är jag klar för fest!
Albins bruna ögon är lika stora som fälgarna på Nissan där han sitter knäpp tyst i soffan brevid sin mor vars ögon är röda och svälld av alla skratt.
-Ska du gå på festen pappa?,undrar Albin som aldrig tidigare sett sin far så fruktansvärt konstigt klädd.
-Jaaaaaaa Albin jag ska gå på fest,säger Herr-G å ser lagom road ut.
Albin blir tyst en lång stund åsså frågar han
-Tycker du att du är fin nu pappa?
-Näääää Albin tänk att de tycker jag inte,svarar Herr-G och står lixom som en mannekäng framför oss.
-Jaa,suckar Albin,jag förstår inte! åsså fortsätter han att se på tvn
-Nää Albin de är inte många som gör de just nu......jaa mer än mamma din som verkar lagomt road,......åsså nickar han mot mig som ligger dubbelvikt i soffan knallröd i ansiktet av skratt.
Nu har de sjuka kunnat sluta här om de inte hade varit för att Herr-G tog några öl och fick för sig att han skulle raka en hippi mustasch (vad nu de är) men slant med rakapparaten så nu ser de ut som om han haft en hjärnblödning när hans ansiktshår lixom ser ut som....ja vet inte vad! Jaa jag får väl ta några bilder i em innan vi åker.....Hoppas ni får en Trevlig Lördag.....fär de kommer nog jag att ha
Bröstförstoring hos Tandläkaren
"Jaha,nu har hon gått å blivit rädd igen åsså avbokar hon inte ens sin tid utan struntar bara i alltihopa...huva huva vilken människa!"
Varje gång dom ringde från min tandläkare (jaa de var ju inte bara en gång) å meddelade att jag missat min tid bad jag dom skicka en ny tid.De var ganska mycket här hemma just då Nicklas hade flyttat hem en sväng och Johanna hade insjuknat och jag studerade, så jag tänkte om dom skickar en tid med posten kan jag ju inte missa den.
Efter ytterligare några veckor med missade tider fick jag äntligen en kallelse i brevlådan ifrån min tandläkare där det på kuväret stod
"VÄLKOMMEN till Sundsvalls Inplantat och laserklinik"
Jaa jag går alltså inte på folktandvården utan till en privat som jag dessutom umgås med å då vare ju ännu skämmigare å missa tiderna.När jag kom in lade jag högen med post på köksbordet där Nicklas satt och fikade å sa
-Men äntligen har dom skickat ut kallelse till mig, va faan jag trodde ett tag att dom blivit helt galen där inne när dom gång på gång ringer å påstår att jag missat tiderna när jag ALDRIG fått nån kallelse.
Nicklas lyfte kuväret och läste just INPLANTAT och LASERKLINIK..åsså sa han.
-Såna där haru fått skit många av förut.
-Nää de är de jag inte har fått å där av alla samtal från tanläkarn.
-Joo när jag har tagit in posten har de varit såna kuvär.....men dom har jag kastat för jag trodde inte att du var intresserad av att förstora brösten å läpparna....jaa du är ju inte sån typ!!!
När jag tittar närmare på kuväret står de ju inte att de är en tandläkare.....å därför har Nicklas trott att de var reklam/rabatt på bröst å läppförstoring när de står Inplantat..jaa han öppnade inte kuväret.Nog för att jag tror tandläkaren har hört många ursäkter för missade tider...men den här var väl att ta i ,tur jag känner Lena å hon oss när jag ringer å säger
"Jaa Hej....joo min familj har kastat mina 10 tider ni skickat för dom trodde att ni skulle förstora brösten å läpparna påme" :)
Nu när jag rensade i räkningskorgen hittade jag min nya kallelse som ni ser på bilden.Tack Lena!!!!Jag var förmodligen inte hemma när Nicklas tog in posten så han kunde inte visa...men han la den i räknings korgen!!!!
15 min av min dag!
Jaa äre inte de ena så äre de andra....sa kärringen som blödde näsblod!!!!!.Albin har varit väldigt förkyld så han har varit hemma från skolan nu i 2 dagar och Johanna har varit snäll å passat honom så Herr-G å jag har kunnat jobbat på som vanligt.I gengäld hade jag lovat Johanna å åka med henne på Birsta nu i em å köpa en vinterjacka hon hade hittat på Intersport.Herr-G hade snö möte med kunderna som bokat snöröjning av honom å traktorn i vinter så han kunde inte följa med,men de måste ju däremot Albin när ingen skulle vara kvar här hemma.
När kl var 17.00 stod vi i samlad trupp runt bilen ute på gårn där Johanna kämpade febrilt med att få fast övningskörnings skylten på bilens bagagelucka som vi förövrigt har kört på leriga skogsvägar med när vi jagade i helgen, så den påminner mer om ett sandslott än en Nissan X-trail.Albin stod och röck i dörrhandtaget på den låsta bilen och undrade oavbrutet om den hade frusit fast för de var ju kallt för nån natt sedan hade han hört Herr-G sagt.Själv stod jag och sökte tändaren i min nya handväska som har lika många fack som börsen hästhandlarna hade förr....jaa ni vet dom ser ut som ett dragspel med ett gummiband runt.Jaa nu ska ni inte tro att handväskan var splitter ny å super modern.....nää handväskan fick jag så lov å gräva fram i en utav kartongerna nere i källaren där vi sparat fula/roliga/töntiga saker som barnen brukar använda när dom klär ut sig. Gunnel har nämligen ätit ur min rätta handväska som jag brukar använda,när jag skriver ätit ur hela handväskan menar jag att de enda som påminner om att de en gång har varit en handväska är axelremmen och själva locket med en liten guld knapp,resten är uppätet och ligger förmodligen i små högar ute på gården efter att det ha passerat Gunnels tarmpaket.
Nå väl efter mycke om å men var vi på väg mot Birsta, Johanna vid ratten, Albin med sin sparade slant i jackfickan och jag med ut klädnings handväskan över axeln innehållande endast plånboken för allt annat jag brukar ha med mig har ju även de tiken ätit upp.Vi köpte jackan och åt på Doddes för att sedan svänga in på ICA Maxi å handla några delar innan vi återvände hemåt
När vi kommer till frukten kommer de en liten ljus kvinna och tränger sig mellan min kundvagn och ett stort bord med bananer och i samma veva hon hamnar framför hörs ett ljud som om man drar nageln emot svarta tavlan...jaa ni vet så där så de skär i öronen och man får gåshud.
-NEEEJ!!!! skriker kvinnan och drar till sig uppmärksamhet från ytterligare ca 10 pers med kundvagn på fruktavdelningen samtidigt som hon kastar sig under vår kundvagn.
Johanna,Albin och jag står blick stilla och håller krampaktigt i vår kundvagn som vi nyss stoppat en 5 krona i för att få med oss den in i butiken,vi kikar försiktigt ner bland varorna i vagnen för att kunna se vad kvinnan gör där under.
-Helvette!! stönar kvinnan och tittar upp mellan Gevalia paketet och 1 l mjölk som vi ställt i vagnen. Nu fåre faktiskt bli ett lim som håller 1 ton för nu är jag jävligt lee de här.
Familjen Ankarberg svarar inte utan tittar upp lite ursäktande på dom övriga 10 kunderna som är lika frågande till kvinnans agerande.
-Här...Här är den jäveln,stönar kvinnan och håller upp en klack till sin ena sko medan hon kravlar sig upp efter våran kundvagn.
-Jaha...va bra,svarar jag i samma veva som kvinnan ska rätta till frisyren som har strulat till sig något den stund hon befann sig under vår vagn.Men som av en händelse fastnade klacken i håret eller kragen och föll ner mot golvet där den studsade under bordet med bananer.
-Nää men jävlar hörru,utbrister kvinnan och kastar sig ner på golvet igen för att återfå sin klack som nu har rullat under banan bordet där det endast är 3 cm mellan kanten å golvet.
Nu har övriga kunder börjat avlägsna sig så jag tänker att jag ska hjälpa kvinnan med att lyfta bananbordet så hon når klacken.Men om jag säger som så ett stort bord med massor med bananer på väger en hel del.Min stil när jag försöker lyfta bordet påminner mer om en över sexuell Gorillahane som inte fått ett skjut på över 20 år utan hysteriskt juckande och högt stönande försöker stjäla alla ICAs ekologiskt odlade bananer som tröst.Dom nya kunderna som kommit till frukt avd ser ju inte kvinnan under bordet som söker sin klack utan bara mig juckande å stönande.Johanna och Albin har förstått den sjuka situationen så dom låssas titta i fiskdisken bakom och inte känna mig.Efter några minuter kommer kvinnan fram med ett leende på läpparna å säger
-Nä nu jävlar stoppar jag den i hanväskan på en gång...Tack skaru ha hörru!
Åsså haltar hon iväg mot kassan.
-Kom nu ropar jag till barnen med sammanbitna käkar....NU åker vi härifrån!!!!
-Jaa tack gärna,svarar Johanna och tar de långa benet före mot kassan.
Albin har pratat om att göra trolldeg till veckan när han har lov så vi hade köpt 5 kg mjöl.
-Mjölet får inte plats i kassen,säger Johanna när jag betalat.
-Etta bära mjöler,ropar Albin som vet att de är till hans trolldeg.
-Nää glöm de,säger jag....de är tungt och ömtåligt å jag tänker inte stå på parkeringen å skämma ut min me mjöl över jävlar allt.
-Jooo men snälla mamma,kvider Albin och lägger huvudet på sne.
-Jaa men lova å vara försiktig...å håll den så här,säger jag och visar ett stadigt grepp!
-Ok,säger Albin å gör som jag säger och bär försiktigt med en glad min.
När vi lyckats komma ut där kundvagnen ska parkeras vänder sig Albin hastigt om för att säga något till mig,men de hinner han inte för än jag har fått sladd på kundvagnen och kör rakt in i mjölpåsen som han har i famnen.Mjölet börjar sippra ut i samma takt som Albin försöker få åt sig andan och mjölet har spritt sig som ett snötäcke en kall dec dag på ICA Maxis parkering morron ska jag försöka mig på att fixa nya ingredienser till trolldegen på en helt ny ICA affär......å ingen av barnen vill följa med.....å själv hoppas jag på att övriga kunder i butiken har sockiplast å inte klack.
Go Natt!!!!
En familj i KRIS!!!!!!
Rickard den store hade blivit nerbjuden på älgjakt till typ Uppsala trakten någonstans nu i måndags,han kom hem och hämtade Stor Torbjörn på söndakväll och lämnade Tequila(yngsta jämthunn) hos oss.Efter en lyckad jakt på några dar var Torbjörn åter hemma för att vila upp sig inför helgen då vi ska jaga med honom uppe i jämtland.När jag kom hem efter jobbet nu ena dan kokade jag som vanligt en kopp kaffe å satte mig ute på brokvisten för att njuta av både koffein och nikotin å som vanligt kom Torbjörn och satte sig brevid å ville bli klappad.Jag smekte och kliade honom bakom örat då jag plötsligt fick känna en liten knöl.
-Men hälle duttane halu dott illa de på nån litten pinne lill pubben mattes,sa jag och ställde ifrån mig koppen för att se efter.
När jag särat på den tjocka pälsen möts jag av en FÄSTING som vinkar glatt med sina bakben då både huvudet och hela överkroppen är inborrad under Torbjörns hud.
"Nää men neej" han har en fästing konstaterar jag och tittar ner på hans framben där det KRYPER en till i ett knappnålshuvuds storlek.Jag svär och muttrar samt ryser åt parasiterna medan jag plockar bort och ihop dom för att elda upp dom.
Till saken hör att jag HATAR fästingar dels för att dom smittade en av mina hundar med ilischias så den tiken fick gå i en allt förtidig pension + att dom borrar sig fast under huden.Naturligtvis har väl mina barn uppfattat min rädsla och avsky för denna parasit...så dom reagerar och agerar ju som jag.Albin var ju hemma när jag plockade bort dom 3 första på Tobbe och tyckte de var skit otäkt,han undvek hunden resten av kvällen.När det var dax att hoppa i säng ville Albin sova med mig
-Varför då,undrade jag.
-Ja men jag är ju så rädd för fästingar.
-Jaa men gö de då,sa jag.
När vi lagt oss i sängen kommer ju naturligtvis både Torbjörn och Gunnel in och lägger sig brevid mig på golvet där dom alltid sover om nätterna.
-Men åååå måste vi ha hundarna här inne i natt,undrar Albin medan han då och då lixom föser med handen på sina armar å ben för att han inbillar sig att de finns fästingar på honom.
-Jaa men naturligtvis.....dom sover ju ALLTID här brevid mig,lägg dig å sov nu för klockan har dragit iväg till sent,säger jag och slår upp boken. för att börja läsa.
-Mamma....jag är rädd för fästingar,säger Albin efter en stund.
-Jaa ett onödigt djur kan jag tycka,svarar jag och fortsätter läsa.
-Kan dom bita sig fast på mig oxå,undrar Albin oroligt.
-Mmm,svarar jag lite likt Alfons Åbergs pappa och fortsätter läsa.
-Men åååå jag är så rädd mamma säger Albin och brister ut i gråt.
-Nä men lilla gubben säger jag den risken är ju jätte liten att dom kommer på dig....åsså fortsätter jag å förklara å trösta tills han lugnat sig....då säger jag
-Ok du får en 500 ring till den där miniskotern du tänker köpa för varje fästing som sitter på dig...ok
-Få jag..undrar Albin mellan snyftningarna
-Jajje men,svarar jag och tror jag har löst problemet.
-Ååå va äkligt,säger Albin och rynkar på näsan.
-Ja men de är lugnt säger jag...du kommer inte få ett enda öre för de kommer inge fästingar på dig.
-Men ååååå jag vill ju ha en mini skoter säger Albin i en både besviken och arg ton.
Jag lägger ifrån mig boken och säger
-Jaa de kan ju bli så endå vettu...men nu släcker vi lampan och sover för kl är 22.00...å fästingarna väljer ju Torbjörn före oss...eller hur??...ingenting å oroasig för!
-Mmm,svarar Albin halvägs in i en gäsp.
Både Albins och mina bruna har börjat å lååångblunda... vi ävar äntligen påväg in i drömmarnas land ......då rycks ytterdörren upp och där står Rickard.
-HELVETE hörrni...jag har en FÄSTING på magen....fram med fästingplockaren FORT!!!!Fyyy faan va äkligt!!!(Rickard gillar dom visst inte heller)
Jaa ni kan ju tänka er Albins reaktion..ojojoj...Torbjörn,Tequila och Gunnel trodde ju att de var dax för jakt så dom gick ju i taket för de med och hoppa å skälla(de är ju bara då Rickard kommer hem oftast)....Herr-G flög upp ur soffan och Johanna skrek "Fy Faan va du är äkligt...du går faan inte nära mig iallafall"
När lugnet hade lagt sig lite satte sig Rickard vid köksbordet dör ljuset var som bäst och Herr-G hjälpte sin son att få bort parasiten.Vi andra sitter blickstilla av både rädsla och nyfikenhet.
-Huva vilka äkligt vidriga onyttiga djur de där är,säger Rickard och drar på sig tröjan.
-Jaa svarar jag som sitter på en stol mitt emot Rickard med Albin brevid.Tomas som brukar vara mycke på Gotland har ju haft en del,han säger att dom oftast sitter i ljumskar ......mer än så hinner jag inte säga för än Rickard hysteriskt knäppt upp byxorna och typ kastar upp hela agrigatet på köksbordet.
-Aaaaaaaa!!!! skriker jag när jag ser picken liggande på köksbordet och lägger handen över mina ögon.
-Aaaaaaaa !!!!skriker samtidigt Albin som varit på helspänn medan Herr-G eldat upp fästingen och trodde väl den hoppade på honom.
-Aaaaaaaa !!!!skriker Rickard som tror jag ser en fästing i ljumsken.
-Men va i helvete,skriker Herr-G och kommer springande med alla 3 jämthundarna i antåg.
-Åååå vart är den mamma ??!!!skriker Albin och menar fästingen
-På bordet skriker jag med handen för ögonen och menar picken.
-Men va faan håller ni på med undrar Herr-G med en förkolnad fästing på ett kaffefat i sin hand samtidigt som han knäpper med fingret och ber jämthundarna gå på sina bäddar.
-Jaa men de här är ju olagligt å visa picken fär mamma sin begriper du väl...skriker jag till Herr-G
-Men vaa faan de var ju morsan som sa att dom sitter i ljumsken ju.....kolla durå farsan säger Rickard och vänder upp mot Herr-G
-Nää de där får du kolla upp själv jag har ju fästingen jag,säger Herr-G och går mot slasken för att spola bort krypet.
-Vaaa ha du oxå en fästing pappa skriker Albin.
-Men nu jävlar drar du påre byxorna Rickard å Albin å mamma går å lägger sig....nu fåre va nog med galenskap i kväll...kl är ju snart 23.00...Herr-G skakar på huvudet.
Jaa men ni förstår vilken kris de vart för samtliga runt köksbordet för samtliga inblandade....jaa Johanna hon satt vid datorn och sa inte så mycke...skakade på huvudet då och då likt sin far.Nåväl...Rickard hade en fästing till på magen och på Torbjörn plockade vi 4 till nu innan jag får på jobbet....Men de vet INTE Albin...Tack o Lov!!
Nu är kl mitt i natten och jag arbetar å har en hel del jobb kvar att göra....men först en kafferast så man piggnar till lite.
Andlighet = Hemlighet!
Vad som fick mig att fundera i just dom här banorna var att i kväll (lör 8/9) var jag iväg och inhandlade mat till Johanna och mig på en utav alla pizzerior vi har här i byn.Där i kön står en man i den övre medelåldern, vi känner inte varandra så väl men ni vet som Timråbo typ hejar och pratar väder och vind.Till saken hör att jag i vintras var med i ett reportage i Sundsvallstidning ang en husrensning som en kvinna vid namn Lena hade varit här å gjort,å de hade den här mannen läst.När vi träffades i våras skrattade han och frågade vad som hade varit problemet,så jag berättade de och nämnde även de namn som mediet hand nämnt som var här å störde oss.Den här mannen är född och uppvuxen på just de villaområde där vi bor så han vet ju en hel del om vad/vilka som har bott i området.När vi skildes åt då i våras var de med ett gapskratt och ett skakande huvud från hans sida.
Nå väl han står där i kön när jag kliver in och väntar på sin mat.
-Hallå,säger han och nickar till hälsning
-Hallåj,svarar jag och ställer mig sist.
Då kliver han ur kön och går bak till mig å med sammanbitna käkar viskar
-Du va faan Ankarberg de har ju bott en Assar på gatan din.
-Va????undrar jag som glömt vårt samtal i våras.
-Jaa men hon hade ju rätt hon som var hem till dig.
-Vem????undrar jag.
-Jaa men hon .....mediet eller var de va.
-Jaha de,jasså hare...undrade jag som nu var med på noterna
-Jaa jag tog å kollade upp de sedan jag snackade med dig.....å då minns ju både brorsan och jag att pojken längre bort på tvärgatan hette ju så.Han bodde där i början på 50-talen kanske -53 tror vi.
-Nä men ojdå va spännande...då hade hon ju rätt då iallafall Lena.
-Mmmm.....mummlade mannen.
Efter en stunds tystnad sa mannen
-Du, nu i somras var jag till en sån där kvacksalvare med eksemen jag har haft såna problem med i flera år,å du jag fick nå jävla droppar och en salva hon hade rört ihop...å titt.
Mannen kavlade upp ena tröjärmen och visade.
-Ser du helt borta!!!
Man kunde ana en rodnad på huden från armbågen och ner till handleden som förmodligen hade varit eksem tidigare.
-Oj va fint,sv jag.
-Ja du vet jag har ju haft cortison å allt förbannat som läkaren har skrivit ut å kladda med...men de har kliat och vätska jävlar dygnet runt.Näää nu äre bra ser du.
-Jaa dom kan kvacksalvarna hörru,sa jag å skrattade.
Efter ytterligare en stund viskar mannen
-Du Ankarberg,brorsans kärring var ju dit hon å med ryggvärken( hon hade fått healing)......å du Ankarberg nu får hon sova hela nätterna utan värktabletter...helt otroligt.
-Jaa man ska inte döma ut alternativa behandlingar tror jag.
-Nää men faan.....fast man vill ju inte att de ska komma ut....då tror folk att man blivit tokigt.
Jaa tänkte jag många har provat och blivit bättre/bra men ingen törs berätta.....nää de är HEMLIGT för vi förstår inte hur de går till.
Den alternativa medecinska behandlingen är kanske de som lockar mest i dag.Healing är slagordet och är typ samlingsnamnet för en rad olika metoder som kan vara tex med kristaller ,massage,tankekraft och färger..Den alternativa metoden lägger stor vikt vid omvårdnad och beröring,vid att lyssna å se hela människan.Jaa man erbjuds helt enkelt de som av stor del saknas i den offentliga sjukvården i dag.Titta på akupunktur vettja som för ett 10 tal år sedan uppfattades som mystiskt,du de används i dag innom sjukvården å dom flesta kvinnor som fött barn blir i dom flesta fall erbjuden akupunktur på förlossningen därför de påverkar inte barnet....typ som andra smärtlindringar gör.
FLUM!!!!! Var samlingsordet jag hade som uppfattning när det gäller de jag nu bloggat om,men efter att ha varit i kris pg av sjudom och greppa efter alla halmstrån man kan(inom sjukvården) har jag/vi haft turen att få komma i kontakt med Lena och provat på www.godaenergier.se "andliga smörgåsbord" där de mesta innom alternativ behandling erbjuds även för våra djur faktiskt.Jag tror så här jag......om direktörerna skulle ta å prova på lite "FLUM" skulle dom återvända till sina skrivbord med ett mer öppet sinne och VI skulle slippa stå och viska va bra de var å va frisk vi vart i pizzakön en lördakväll.
Hade hörrni.... och förrästen har ni nu lust att prova på de alternativa behandlingarna kan ni tala om de för mig...för de har ju jag gjort....å vipps har vi en "HEMLIS" hörrni ;)....spännande
Nä men!!!
Jobbar natten i natt och som ni alla vet vid de här laget är ju min del av hjärnan ...jaa den som ska kunna fixa tekniken fortfarande på ledighet å har så varit dom senaste 44 åren, vilket i sig har gjort att jag varken kan svara i min nya telefon eller få igång den tv jag just nu sitter mittemot där bildrutan är svart.För övrigt kör jag i helgen runt i en cykelhjälm(svärfars lilla lilla näst intill obefintliga Ford,jaa den är inte större än en cykelhjälm) där dansbandsmusiken strömmar på högsta volym ut högtalarna och dansbandsröster förklarar till toner om brustna hjärtan å där emellan eldar som tändes......å jag kan inte ändra till fm kanalerna där även tekniken spelar en viss roll på steriohelvete!
När det gäller telen har familjen tagit ett beslut att jag har en aldeles för omodern telefon som jag förövrigt har ärft efter Herr-G och trivts ganska bra med....jaa tycker jag men inte dom,därför har dom köpt mig en ny som vart igång slagen i går kväll.Min tidigare mobil använde ju jag som väckarklocka å de hade jag ju en önskan om å kuna använda den ny till oxå.När Herr-G hjälpte mig med å ställa klockan i gårkväll på väckning 07.00 så tänkte jag att....Njaa de där litar jag inte på jag ställer klockradion oxå.Till saken hör att jag köpte klockradion på Erikshjälpen för ett tag sedan å de var ju inte för inte den tidigare ägaren hade lämnat ifrån sig apparaten...njaa jag vet inte om tåtarna går riktigt ihop inne i själva radoin för den ringer bara då å då eller inte alls.Så för att vara på den säkra sidan bad jag Herr-G ringa hem..eller på nya mobilen för hem telen funkar ju inte sedan Herr-G stal en kabel till PS 3 där han efter 1,5 år fortfarande är på samma bana å krigar.När jag lade mig tänkte jag.."-Jaa Herr-G är ju de starkaste kortet när det gäller uppstigning i morron"...åsså somnade jag sött.
Jag vaknade av att någonting tjöt på nattuksbordet brevid så jag tog telen å gjorde som familjen hade visat nämligen drog fingret över displayen utan att nånting hände"-Men herre guu"sa jag tyst för mig själv medan jag sökte reda på läsglasögonen som är ett måste när man har kommit upp i medelåldern.När glasögonen var lagd på nästippen och telen fortfarande tjöt satte även klockradion igång som inte har hört av sig på flera veckor.Panik utbryter på sängkanten för att få tyst på skiten så inte Johanna ska vakna jag rycker ut kontakten på radion och formligen gnuggar displayen på telen som om de vore en trisslott.....å då blire äntligen tyyyyst...jaa förutom att jag hör hjärtat slå som klockorna i kyrktornet pg av stressen som har uppstått!
Jag går ut i köket för att få morronkaffe å hinner bara komma fram till köksbordet så börjat telefon å låta igen...nu är jag ju mer samlad å ser att jag har tryckt på snooz så jag trycker på AV och lägger telen på köksbordet.Men när kaffekoppen är till hälften fylld börjat telefonsatan å väsnas igen så jag går med ilskna steg mot köksbordet och sätter mig ner å börjar gnugga displayen...men den slutar INTE.
-Men vad i helvete äre för fel på telefonjäveln som ringer HELA satans tiden,säger jag med käkarna ilsket hop pressan å kastar den på duken som ligger mitt på bordet.
-Jaa HALÅÅÅÅ jag skulle ju ringa hem å kolla så att du kom upp hör jag Herr-G säga i telen med lugn röst.
-Jaha,skriker jag tillbaka utan att ta upp telefon.Du de kan du gere faan på att jag ä å nu ringeru inte en gång till för då flyttar jag ut i hönshuse....äre förstått elle????
-Du borde göra nått åt ditt dåliga morronhumör Annika svara Herr-G och lägger på luren.
Herr-G och Albin har bestämt att åka till fjällen i helgen då jag jobbar så på eftermiddagen for Herr-G och handlade de dom skulle ha med.Efter en stund kliver svärfar innanför dörren med en tom äggkartong å säger
-Hörru kan du fylla på den här för de är ju skillnad på dina ägg å ICAs,jag ska fara å handla nu innan jag far hem till stuga.
Då kliver Herr-G in
-Tjena farsan äre du som är ute å far
-Jaa svara svärfar jag skulle ner å handla lite.
-Jasså,jaa själv är man ju påväg till fjälls,säger Herr-G och börjar bära ut väskor.
-Jasså,svarar svärfar å tar en mun kaffe.
När alla väskor och Gunnel är i bilen säger Herr-G till Albin
-Jaa men då far vi Albin så vi är uppe i tid.
-Jasså äre dax nu,svarar svärfar.Jag ska bara skölja ur koppen så kommer jag.
Herr-G blir som förstelnad och Albin oxå....jaa jag å Johanna med om jag ska vara ärlig.När koppen är sköljd tittar svärfar på Albin och frågar
-Ska du eller jag sitta fram.
Just i denna stund är Herr-Gs ansiktsutryck betalbart ska jag tala om.
-VAAA????...säger Herr-G
-Jaa skulle vi inta åka saru???är svärfars motfråga.
-Jaa ska du med till Vemdalen du då...klädd så där??Herr-G pekar på svärfar som är iklädd finskor,gå bort byxan(han skulle ju på affaren) en skjorta å en tunnare fin jacka.
-Jajja men...samme va jag gör...åsså sätter han sig i bilen.
-Ja men va faan farsan du har ju inga kläder för fjäll vädre.
-Joho,ropar svärfar å smäller igen bildörren å spänner fast bilbälte.
-Ja men de är ju helt jävla otroligt,suckar Herr-G.Annika kan du packa nå kläder till farsan äru snäll för han sitter resklar i bilen NU.
-Jajjemen....sa jag så å torkade skratt tårarna medan jag fixade en påse kläder till svärfar som redan var på resande fot...trodde han :)
Så medan svärfar andas fjäll luft lånar jag hans cykelhjälm(Ford) med dansbandsmusik i helgen.Men nu är jag så trött så jag ser dubbelt nu de är dax för kaffe å en puff...tro hur mycke fel de vart i denna text mitt i natten...men ni kanske fattar endå :)
Trevlig Helg på er!
