Klok som en Bok!!
Måste bara skriva ner några rader ang Albins å min diskussion om döden för ett tag sedan,jaa för de vet vi ju alla att en vacker dag ska vi lämna detta jordeliv för att kliva över till en ny outforskad frekvens. Vi har pratat öppet om de hemma om hur vi vill ha de den dagen vi lägger näsan i vädret på ett positivt sätt,jaa ni vet donation,vilken musik var och en vill ha(Herr-G å jag) mm mm.
Jag vet inte hur vi kom in på de här med döden men Albin sa en dag när vi satt och gjorde läxan vid köksbordet
-Mamma visst ska alla dö va?
-Jaa den dagen kommer för oss allla vare se vi vill eller inte,svarade jag.
-Är du rädd för att dö,var han nästa fråga.
-Nää de tror jag inte,svarade jag lite eftertänksamt.
-Varför inte då,var hans följdfråga.
Oj tänkte jag hur ska jag förklara de här så han förstår.
-Nä men du vet när man har blivit lika gammal som jag eller äldre och har gjort som man har velat i hela sitt liv då är man nöjd lixom.
-Va????undrade Albin.
-Ja men jag har haft hundar som jag tävlat med både på skidor å i skogen,jag har jobbat med massor med trevliga barn och vuxna,jag har fått Rickard,Nicklas,Johanna och dig,jag har bott å jobbat både i Stockholm å i Vemdalen,jag har varit på himlabadet,jag har kört båt å bil med husvagn...jaa men du hör ju vad mycke roligt jag har gjort.
-Jaaru,sa Albin och slog med pennan i läxboken.
-Jaa å när den dagen är här då jag ska begravas vill jag att ni sjunger några toklåtar med lite drag i till kaffet å glöm inte att de ska serveras likör till,sa jag å skratta.Men de där fixar säkert ni genom att ni är fyra syskon som får fixa å trixa...jaa å när ni är så många så blir ni ju aldrig ensam kvar utan ni har ju varandra vettu.
-Jaa,Albin vart tyst en stund åsså sa han vänligt men bestämt...Jaa men då får Nicklas eller Rickard gå på bolaget å köpa likören för de är ju bara dom som är stor ju!
Joo!!! Albin Ankarberg han är klok som en bok han...tänker på allt.:)
Jag vet inte hur vi kom in på de här med döden men Albin sa en dag när vi satt och gjorde läxan vid köksbordet
-Mamma visst ska alla dö va?
-Jaa den dagen kommer för oss allla vare se vi vill eller inte,svarade jag.
-Är du rädd för att dö,var han nästa fråga.
-Nää de tror jag inte,svarade jag lite eftertänksamt.
-Varför inte då,var hans följdfråga.
Oj tänkte jag hur ska jag förklara de här så han förstår.
-Nä men du vet när man har blivit lika gammal som jag eller äldre och har gjort som man har velat i hela sitt liv då är man nöjd lixom.
-Va????undrade Albin.
-Ja men jag har haft hundar som jag tävlat med både på skidor å i skogen,jag har jobbat med massor med trevliga barn och vuxna,jag har fått Rickard,Nicklas,Johanna och dig,jag har bott å jobbat både i Stockholm å i Vemdalen,jag har varit på himlabadet,jag har kört båt å bil med husvagn...jaa men du hör ju vad mycke roligt jag har gjort.
-Jaaru,sa Albin och slog med pennan i läxboken.
-Jaa å när den dagen är här då jag ska begravas vill jag att ni sjunger några toklåtar med lite drag i till kaffet å glöm inte att de ska serveras likör till,sa jag å skratta.Men de där fixar säkert ni genom att ni är fyra syskon som får fixa å trixa...jaa å när ni är så många så blir ni ju aldrig ensam kvar utan ni har ju varandra vettu.
-Jaa,Albin vart tyst en stund åsså sa han vänligt men bestämt...Jaa men då får Nicklas eller Rickard gå på bolaget å köpa likören för de är ju bara dom som är stor ju!
Joo!!! Albin Ankarberg han är klok som en bok han...tänker på allt.:)
