ankarbergs

Nu i helgen har Johanna och en kompis till henne Jeffe varit med uppe i stugan.Johanna har ju under hela sin uppväxt även hon suttit med på pass under höstarna då vi jagat älg, tills den dan hon fyllde 13 år då sa hon.

-De är ju väldigt orättvist att pojkarna(Rickard och Nicklas) längtar varje år till jakten å de kostar tusentals kronor å jag,jag har ingenting att längta till.Är de rättvist de tycker du mamma.

-Nää de är de väl inte,höll jag med.Men vad vill DU göra då?

-Jaa jag är ju mer för sol å bad så en vecka i Turkiet vill jag längta till.

Så en vecka varje höst i 5 års tid fick jag åka med Johanna å Albin till ett svinvarmt Turkiet(Herr-G vägrade) å sitta på pass med en paraplydrink och svettas.Ja de var ju inte fy skam de heller :)

 

Herr-G och jag har tillsammans bestämt att innan barnen flyttar hemifrån ska dom ha tagit Körkort,Skoter kort samt Jägarexamen och vi som föräldrar ser till att hjälpa dom med skjuts till lektionerna samt betalar för kalasen. Vi har lixom tänkt som så att blire inte gjort medan dom bor hemma med stöttning(under tvång) så blir de ALDRIG gjort,å gör man de inte,jaaa då kommer man inte från detta dårhus :)

 

När Johanna hade åldern inne för Jägarexamen hade hon oturligt nog precis insjuknat i sin ät störning och vägde 35 kg och de gjorde naturligtvis att vi lade den examen åt sidan och istället kämpade tillsammans med henne mot sjukdomen.Skoterkortet och körkortet har vi fixat.... under hela den tid vi var inlagda på sjukhus kämpade hon tappert trots sin ohyggligt dåliga hälsa...........hon var väl livrädd att hon måste bo hemma å bli "gamm jänta) ;)

Nå väl som ni förstår har hon inte varit med och jagat på länge, att se MIG hantera vapen är förmodligen ett minne blott eller så har hon förträngt de av rädsla :-).

 

Den här helgen vare dax att göra de årliga skjutprovet inför älgjakten,Herr-G och pojkarna gjorde de förra helgen då jag var hemma på party så de var alltså bara jag kvar.Å till saken hör att i fjol när jag skulle göra provet hade jag två veckor innan knäckt ett revben så smärtan i bröstkorgen när jag tryckte av var fruktansvärd,de går ju inte å sticka under stol med att rekylen från bössan sparkar en lite i axeln.De slutade med att efter några serier på löpande fick jag avbryta och boka ny tid,jaa provet ska ju vara godkänt för att jag ska få jaga älg under hösten.

 

Johanna och Jeffe skulle med på skjutbanan och som ni förstår känner ju jäntorna mig som Annika "Kaos" Ankarberg.Ja men ni vet typ alltid bråttom,gapskrattar åt allt som inte går som de ska samt aningen disträ. Men grejen är den att genom att jag för de mesta ställer till kaos är jag fruktansvärt noga när jag har bössa med mig....jaa kanske till å mä lite väl...jag har en väldigt STOR respekt för just vapen.

 

När vi kommer fram till skjutbanan äre ju inte bara jag som ska göra provet,utan byns alla gubbar står utanför själva skjutbåset.

-Jaa säger jag till Herr-G.Klart äre ju att jag är lite "skitnödig" sedan i fjol.(Johanna vet inte om att jag missade då pg av revbenet)

-De går nog bra säger Herr-G lugnt och ger mig bössan från bilen.

Så med bössan i ena näven och hörselkoporna i andra går vi ner mot skjutbåset.

 

Skjutbåset påminner väl kanske om ett litet utedass fast i större format lixom,skytten står i ett rum åsså sitter de en kontrollant lite bakom och talar om vart skottet tog på pappersälgen 80 m ut på banan.På stugan står de WCC,varför vet jag inte men Johanna och Jeffe ser de så dom får för sig att de är en WC...jaa ett utedass helt enkelt. Nu har alltså jäntorna hört mig säga att jag är skitnödig (orolig menade ju jag) uppe vid bilen och tror att jag är de ordagrant. Jag kliver in i stugan för att anmäla mig med bössan i näven å i samma veva som jag går in skjuter en skytt två skott inne i skjutbåset mot pappälgen.När jag kliver ut möts jag av att Jeffe sitter med ansiktet i händerna framåt böjd och Johanna håller för öronen med en skamsen blick riktad upp mot Herr-G som står framför dem och plockar upp övningsammunition.

-Men va faan gjorde na nurå?????????....suckar Johanna och tittade lite ursäktande mot de 20 pers som stod och väntade på sin tur..

Ingen förstår frågan så ingen svarar utan jag trodde jäntorna vart rädd för smällen så jag skrattade å sa

-Vicken jävla smäll hörrni!!!!De där var inte ens jag inte beredd på så jag höll på sket i byxan ja..åsså skrattade jag.

Då i samma veva kom dom andra ut ur skjutbåset å då säger Johanna.

-Åååååå Herre Guuuu,jag trodde mamma att du gick in på dass å RÅKA trycka av två skott med din bössa.

Så höga tankar har hon om sin mor :)...å då måste jag ju säga att de var förbannat modigt av jäntorna å följa med mig på skjutbanan :)

 

Lägger in några bilder på Torbjörn å älgen åsså mig å "DRÄPARN"