ankarbergs

Jo men visst har ni väl hört att man kan de va, faktum är att Herr-G har fått allt han önskar.......nämligen GUNNEL! Under alla de år Herr-G och jag har hängt ihop äre enda han har önskat sig en jämthunn....jaa elle om jag ska vara riktigt ärlig är de faktiskt en sak till han alltid önskar sig den 22 februari varje år och de är en tyst minut.Vi firar nämligen vår årsdag då så nu i februari är de 26e gången vi tar en tyst minut.......Herr-G önskar sig alltid en sådan för han påstår att de inte har varit många sådana sen den dan jag fråga chans på han å han svarade" -Åkhejråå!"

 

Genom att jag alltid varit hundmänniska har de funnits minst tre hundar i familjen så som schäfer,vorsther och labrador.Dom har jag använt till å tävlat bruks,kört drag och jagat med efter vad årstiden tillåter så nån jämthunn har de lixom inte funnits plats för.Men som vi alla vet kommer tillslut den dag då våra hundar blir gammal och inte orkar vara med längre vilket inträffade här i april 2010 då min labb tik Simpa 13 år sa till att nu äre dax för mig matte att få jaga i de sälla jaktmarkerna och bara nån vecka senare insjuknade vorster Astrid 10 år och följde efter.De vart tomt på hundar tills fram i maj då Rickard köpte Torbjörn flyttade in.

 

Den 25e januari då vi sitter i bilen på väg hem från Vemdalen ringer Herr-Gs telefon och de är hundföraren i vårt jaktlag som ringer för att tala om att när hans mamma (Gunnel 88år) går ut för att ta in hundarna ligger de 5 st valpar på golvet i hundkojan.De har alltså skett en tjuvparning som ingen har vetat om så hundföraren frågar Herr-G om han ska ha en, Herr-G tvekar men jag säger

-Äää de är en mening med allt ta en tik där du så blire nog bra.

På så vis hamnade Gunnel hos oss och vart döpt efter Gunnel 88 år som tog hand om kullen....Måste bara berätta att Gunnel som tog hand om kullen tog flyget ner till Stockholm med sin man och firade sin 90 års dag förra helgen...De ni :)

 

Herr-G och Gunnel (hunn) är lixom bästis å bundis.Jaa gunåde dig om du säger nått ont om Gunnel eller tilrätta visar henne när hon står på köksbordet och äter ut smör asken.Ett exempel....När jag tar en kopp kaffe å en godbit å lägger på tvrumsbordet kommer oftast Gunnel och helt sonika tar godbiten från bordet.När jag då svär och skäller på hunden säger Herr-G

-Jaa men va faan skaru lägga ifrån dig gobiten på ett sånt lågt bord för då.....hon trodde väl inte att du ville ha den.

Jaa men ni förstår va....man får INTE säga eller skratta åt Gunnel.

 

Halva sommarn satt Herr-G och klappade om sin nya kärlek samtidigt som han sa till hunn

-Hur äre med dräparn min till hösten då blire drag i jämtlandskogarna..fyyy faaan.....elle hur.....elle hur...tjaaa gumman då jäklar ska de skjutas,sa Herr-G till Gunnel och tiken skällde lixom som en bekräftelse på mass slakten som skulle ske och efter varje skall sa Herr-G...hör du Annika vilket kraftigt skall hon ha

 

Så kom dagen då Gunnel skulle släppas inför jaktlagets oktober jakt, de ville sig inte bättre än att Torbjörn var skadad så de var Gunnel som skulle vikariera den här em.Herr-G delade ut passen och sade sedan med näsan i vädret och bröstkorgen uppblåst

-Jaa jag släpp den hära ja ner i såten så sitt för fan inte å sov på pass nu gubbar.

Man fick lixom en känsla att de skulle spruta älg ut skogsdungarna framför duon och de skulle smälla jävlar anamma som på nyårsafton kl 00.00,krut röken skulle lägga sig likt dimman i London och hela jämtlands skogar skulle va sop ren på älg ...Spännande.

 

Jag fick ett pass i en kraftledningsgata i slutet på såten så jag ladda bössa och slog upp en kopp kaffe i väntan på dräparn men tänkte i mitt stilla sinne att tiken är ju så ung så de lär ju inte bli nått.Rätt som de är hör jag Gunnel skälla intensift bara en liten bit in i skogen där jag sitter så jag kastar kaffekoppen rycker åt mig bössa osäkra och gör mig klar för att skjuta.Hon skäller ett bra tag, de är knäpp tyst på radion så jag får för mig att Herr-G smyger försiktigt in på ståndskallet. Men så rätt va de är blir de tyst och jag är näst intill säker på att de gick löst så de ska komma ut i ledningen........men ingenting händer.Jag tar radion och ropar på Herr-G ett par gånger innan han svarar

-Jaa Herr-G här kom

-Var de Gunnel som skällde,kom

Herr-G vart tyst ytterligare en stund innan han svarade.

-Jaa de var Gunnel som skällde.

-Jaha va de nått djur å isåfall va var de.

-Nää,svarar Herr-G kort

-Nähä!!!!Å va då näää va faan skällde hon för då?????

Nu vart de tyst ett längre tag innan Herr-G sa

-Jaa hon kom inte över bäcken .....hon ville väl inte bli blöt...å de här kan vi ju ta när vi kommer upp i stugan Annika!!!!

Nu hade hela jaktlaget hört på radion att dräparn inte blötte ner tassarna i onödan!

 

Nu i höst har Gunnel avanserat ute i skogen :) I september fick hon sitt första upptag och jagade älgen i ca 800 meter då hon helt plötsligt upptäckte att Herr-G inte sprang med såååååå då vände Gunnel å med ett skrikande ylande läte tog hon bakspåren tillbaka.När Albin hörde detta hjärtskärande skrik tittade han upp och med en viss oro i blicken frågade han

-Äre vargen troru????

-Nää de är pappas jakthunn Albin så du behöver inte vara orolig.

 

Nu i lördags vare dax igen då vi jagat ett bra tag ropar Rickard på sin far i komradion för att fråga om han också snart gått klart sin såt.....de blir tyst en stund sedan hör man Herr-G

-Nää jag har lite problem att ta mig fram då Gunnel leker och åker kana i nysnön framför fötterna påme hela tiden!

Men så händer de plötsligt där jag sitter på pass mitt i skogen med telen i handen å FBar,Gunnel skäller till en bit bort,jag rycker bössan gör mig skjut klar IGEN.......Fram hoppar först en ekorre med en skuttande Gunnel bakom som då och då hoppar till och rullar sig i nysnön....Jag sköt inte! Förstår ni om Herr-G höt hunn skälla åsså smällen och mig på radion

-Nu har jag skjutit för hunn din på gångstånd....en EKORRE!!!!!!

 

Nu kom de folk så jag ska slå på hurran...Hörs Hej!