ankarbergs

......del 3

Publicerad 2010-10-24 18:04:29 i Allmänt,

......att få grabbarna och sova var lite klurigt inför jaktdagen men att få upp dom på morgonen var ingen konst.
-Grabbar nu äre morron och vi ska träffas kl07.00 för att dra ett pass för dagen,så ni måste vakna.Det bara rassla till i sovsäckarna så stod dom påklädd och klar för avgång.
-Men frukosten då,fråga jag
-Det är helt andra regler här än hemma mamma svara Albin,här fikar vi ur jaktryggan när vi vill hela dan.
-Jaha ja,ja men då far vi då,svara jag och bar ut grejer till bilen.

När vi svänger in på upp samlingsplatsen finns att skåda 12 st jägare med Gortex kläder för flera tusen kronor som är tänkt att både varma och skydda deras kroppar under dagen mot både väder och vind samt göra dom osynliga. ett med naturen lixom.Jag tänker för mig själv "Va faan dom påminner mer om dom där små gröna men i Fib Aktuellt än ett gäng jägare i Kälarne" Att den tanken slog mig beror kanske på min egen klädsel denna helg,mina jaktkläder hann jag nämligen inte upp på vinden och söka reda på och mina kängor har jag glömt uppe i Vemdalen.De innebar att jag lånade Herr-Gs bruna skinnbyxor och hittade i sista sekund ett par bruna typ coboy stövlar i stugan som jag drog på mig. Vilket resulterade i att själv såg jag ut som en blandning av Zeb Machean och My little ponny när jag klev ur bilen och skulle hälsa på jaktlaget.

När alla jägarna ser att vi har ytterligare ett barn till med oss börjar dom att skratta och flamsa och ful prata lite ang det,ja ni vet "Va faan gör ni inge annat än ungar" eller "Har ni så jävla dålig bild i Timrå så ni producerar ungar iställe".De kan jag ju förstå genom att halva jaktlaget består av våran familj,men det vart lite tokigt för små grabbarna som inte förstod varför skrattade åt just DOM.Nu kunde ju inte jag börja predika barn psykologi och förklara pojkarnas reaktion för dessa matsco 12 karlar som stod i en ring och triggade varann till fulprat och flams de förstod jag ju.Så för att få slut på på det hela gick jag fram och in i ringen tog av mig hansken körde fram handen och sade med hög och klar stämma till den förste mannen.(det är många år sedan jag träffat en del av dom och vissa är nya så dom har jag aldrig träffat)
-Hej!!!! Annika heter jag och är fru till Herr-G! Å vi har använt virkade kondomer när vi pippat ett antal år som visade sig inte funka så bra som preventivmedel, vilket i sig har resulterat att jag även är mamma till delar av jaktlaget.
Ja herre gud undra just vad dom tänkte när frun till jaktledaren Herr-Grund noga utryckte sig så....hahaha,men flamset upphörde och lottningen av passen påbörjades.

Herr-G fick ett fint pass där han hade plats för både kärring och grabbarna,vi samlade kärrved på väg ut så att vi kunde värma oss och grilla oss lite frukost.Vi hann bara sitta i 2 min sedan small det på passet brevid det var en liten tjur som föll i de frost klädda lingonriset. Nu började Herr-G prata i sin jaktradio,grejen var ju den att Isak hade ju inte uppfattat att Herr-G hade en sån.Radion hade han i innerfickan hörselsnäckan i örat och den man pratar i fast nypt på jack kragen,lite likt en livakt ni vet,varje jägare har ju ett nr när man ska prata över radion.Herr-G har nr 2.
-2an till 4an kom,säger Herr-G och ser ut som han pratar för sig själv
-2an till 4an kom,ropar han igen.
-Ja 2an här kom,åsså pratar han en stund tills han säger.
-Från 2an till övriga i Lövuddensjaktlag det är en tjur på skjuten på pass 91 så nu jagar vi bara kalv,klart slut.
Isak sitter med en godispåse i sitt knä och tittar misstänksam på Herr-G som nu har slutat pratat och börjat fixa elden.Rätt som det är börjar Herr-G å pratar igen.
-4an till 2an kom,du kan lämna passet och gå ner och titta på skottplatsen så att tjuren ligger ..kom.
Nu har Isak slutat tugga på den karra han stoppat i sin mun han sitter blickstill och följer Herr-G noga med blicken som om Herr-G inte var riktigt klok.Tillslut knackar han mig på armen och frågar                                                 -Tant Annika varför säger Herr-G kom till en massa siffror hela tiden?
-Va mena ru,frågar jag.
-Ja men ibland säger han ju 2 kom å 4 kom.
-Jaha ja, men han pratar med dom andra,svarar jag och söker reda på korven i ryggsäcken.
-Dom andra,säger Isak och tittar runt omkring. Då fattar jag hur förvirrande de måste ha blivit för Isak när Herr-G står rakt upp och ner mitt i skogen och säger en massa siffror till sig själv,ja typ pratar med en massa låsaskompisar.

......nu tar jag rast från bloggen en stund igen,måste fixa till matsäck åt Albin som har frilufsdag i morrn!Hööres hörrni.

Du fick ju lite till å läsa Pernilla...hehehe.

del 2 Joorå så att

Publicerad 2010-10-17 17:52:29 i Allmänt,

När vi kommer fram hoppar både Albin och Isak ur bilen å börjar springa mot Häggis hus där det ska serveras pizza.
-Å kolla Albin,hör jag Isak stöna.
-Jaa ru,stönar Albin
Pojkarna står och tittar ner på backen i mörkret där det ligger något,som visar sig vara 4 st skater.
-Äre katten tror du som har tagit dom,frågar Isak Albin.
-Nää,Nisse äter bara nykokt fisk,svarar Albin och kliar sig i huvudet.
-Jaa men hur har dom hamnat här då?undrar Isak.
-Dom har smakat bly,säger Rickard när han går förbi och bär in sina grejer. Pojkarna tittar frågande på varann medan Rille går in.
-Har dom smakat bly,frågar Isak Albin
-Ja jag vet inte,säger Albin och tar på sig kepsen,då kommer Rille ut igen.
-Är dom allergisk,undrar Isak ock tittar frågande upp på Rille.
-Japp ser så ut va? Dom flesta är nog allergisk mot bly....beror lite på i vilken hastighet de kommer,svarar Rille å går.
Pojkarna rycker på axlarna och går mot trappan in till huset där det ligger hen hög med ben,horn och nån skalle.
-Kolla Albin,ropar Isak.
-Jaa jag vet det är Stintas leksaker.
-Va???
-Ja men Stinta är en av Häggis hundar som brukar greja med de där,kom nu Isak så går vi in,säger Albin och vinkar med ena handen.
-Ok,svarar Isak och hoppar upp på bron.
De första Isak möts av i hallen är inget mindre än ett grävlingskinn,han står tyst en stund och tittar,tillslut ropar han på mig å säger
-Ha den här bott i skogen som vi ska till i morrn Annika.
-Japp svarar jag,där ser du ju själv att dom har skjutit den.
-Jaa,svarar Isak och drar handen efter pälsen som är uppspikad på hallväggen.

När vi har kommit in till Häggis är Isaks ögon stora som tefat,han går runt och känner på rävungen,en stor korp,lodjur och allt annat som finns att skåda.Han är mäkta imponerad att dom ser så levande ut,medan vi sitter och käkar tar Häggis fram en uppstoppad huggorn och ställer på köksbordet.
-Wow,säger pojkarna i kör.
Isak frågar om vad de är för sorts fåglar som sitter på köksväggen,Häggis tar fram en bok där man kan se vad dom olika sorterna heter Isak bläddrar och jämför.
-De där är en tjäder tupp,säger Isak och pekar på en stor fågel som sitter i ena hörnet utav köket.
-Jaa alldeles riktigt svarar Häggis,visst är den fin.
-Mmm,å så verklig, säger Isak och tar en bit till av sin pizza men släpper inte blicken från den vackra tjädern.
Då kommer Nisse (katten) in hoppande från ett av sina privata uppkapade hål i väggen.
-Men de här är ju bara BÄST,säger Rille till Isak.Kolla katten där, Rille pekar på Nisse som hoppar upp och lägger sig i sin fåtölj Den är ju så förbannat bra gjord att man inte alls kan tro att den är uppstoppad eller hur.Åsså flinar han! Isak tittar på Rille men svarar inte utan fortsätter käka pizza.

Nu var klockan slagen läggdax så vi tackar för oss å säger hej då både till alla uppstoppade djur,levande djur och husfolket och beger oss till vårt för tillfälle övernattnings ställe.När vi svänger in på uppfarten visar sig i bilens strålkastare ett stort gammalt hus som både väder ovh vind har satt sina spår i.
-Spökar de i de där huset pappa,undrar Albin.
-Nää tänk för det gör det INTE,svarar Herr-G och stänger av bilen.
-Finns de värme då,undrar Isak
-Japp,svarar Herr-G å 4 sköna sängar som vi snart ska ligga i å sussa allihopa.För i morronbitte grabbar är det dax för älgjakt och då måste vi vara på hugget.

.............fortsättning följer igen då rå.Finns hur mycket som helst att berätta om denna helg...huva huva!

Joorå sååå att!!!!

Publicerad 2010-10-17 15:15:50 i Allmänt,

Äntligen funkade de så att jag kunde hänga med ut på älgjakt tillsammans med våra  tre söner,Herr-G och Isak.Det var meningen att jag och Isak skulle åkt upp redan i september men pg av att det vimmlar av älg i skogen hade jaktlagen skjutit klart redan på fredagen isf sönda.Såå vi hann aldrig upp Isak och jag den svängen.Isak har ni ju läst om tidigare här i min blogg, de var ju den modiga lilla killen som hoppade över till våran båt i sommras efter att ha känt oss i 45 minuter och hängde med oss ut till Kattskär.De jag nu skriver i denna berättelse om hur Isak reagerar är inte för att göra bort honom eller få honom att framstå som om han vore dum,nää utan de är naturliga reaktioner när ett normalt barn för första gången följer men en liten annurlunda familj ut i skogen på älgjakt.Till saken hör också att man kan inte ta med sig vem som helst på älgjakt i tre dagar,nää man måste vara en lite speciell person å det är Isak.När han blir stor kommer han förmodligen att bli en jägare själv som sin morfar och sin morbror som han pratar mycke om.

Nå väl, fredan var kommen och jag svängde ut till Isaks för att hämta honom efter min praktik.Isak hade ju liksom mig längtat hela hösten på denna dag så han hade packat klart och stod i hallen och väntade på mig spänd som en fijolsträng.Medan vi bar packningen till bilen frågade Isak mig om det fanns grävling dit vi skulle.
-Jaa de tror jag nog att de finns,svarade jag medan jag kasta in de sista utav hans packning.
-Nää äre säkert tant Annika jag är rädd för dom sedan vi hade en här hemma på gården.
Isaks mamma förklarade då att deras katt hade blivit jagad av just en grävling och Isak tyckte ju naturligtvis att de var otäckt,dessutom hade han läst att grävlingen biter till de knakar i tex benet.
-Aha,ja men då slätar jag över det under bilfärden hem till oss,svarade jag mamman och hoppade in i bilen.

-Äre säkert att de finns grävlingar i skogen,frågade Isak ytterligare en gång när vi lämnade hans gård.
-Nja jag vet inte förrästen, kanske inte just där vi ska sitta, jag tror dom har skjutit dom flesta nu när jag tänker efter så du behöver inte vara orolig Isak.
-Ok,svarar Isak och blir tyst en stund medan han tittar ut genom bilfönstret. Efter  tittar han upp på mig å frågar
-Du tant Annika finns det björn där vi ska va rå? 
-Jaa,de finns det iallafall Herr-G såg en när han satt på pass i fjol,svarar jag för jag trodde att Isak ville se en sån.
-Näää,stönar Isak och håller hårdare i sin ryggsäcken som han har i sitt knä.Jag är rädd för dom oxå därför att min morfar som jagar uppe i Pajala har en kompis som vart attackerad av en björn och dog.
-Nä men oj va otäckt,men vi har ju bössor med oss så vi får väl skjuta björnen om den tänker hoppa på oss
-Jaa men morfars kompis hade ju bössa han med,säger Isak oroligt.
-Jaa men nu när jag tänker efter tror jag att dom skjöt björnen Herr-G såg ifjol så de finns nog ingen björn nu när vi kommer upp.Nu ska vi inte vara rädd Isak när vi äntligen får åka och jaga du och jag också,nää nu ska vi tälja å grilla och skjuta älg för Torbjörn hela helgen eller hur?
-Jaa,de har pirrat i magen hela dan för jag längtar så,men äru säker att det inte finns björn då tant Annika
-Jaa, jag är säker på de för dom såg ingen i september heller vettu så de är ingen fara.
-Ok,jag har med mig en jaktkniv som jag fått av morfar så jag kan tälja,svarar Isak och lutar sig tillbaka i framsätet.

När vi kommer hem har alla börjat packa och sorterat sina jaktprylar,jag kokade lite spagetti och stekte på några köttbullar till pojkarna så vi skulle slippa stanna å äta efter vägen.När Albin och Isak satt sig till bords och börjat äta kommer Rickard upp ur källaren med en massa hopstrulade kablar till jaktradion.Han sätter sig vid bordet och börjar bena ut kabelhärvan,efter en stunds svärande och trulande är allt utrett.
-Äntligen säger Rickard och samlar ihop allt igen.
-Vad ska du ha de där till undrar Isak.(Rille vet ju inte vad Isak och jag pratade om i bilen påväg hem,ja ni vet grävling å björn)
-De här ska jag ha när jag fångar Jämtlands största BJÖRN vettu Isak,skämtar Rille.Den står förmodligen redan nu ute på nått hygge å väntar på att vi ska komma upp å ta en match me han. Albin som känner sin store bror väldigt väl och förstår att han skojar svarar snabbt
-Japp,å de skinnet ska jag ha framför tvn på mitt rum å sitta på när jag spelar PS3.
-De kan du glömma din lilla slem tomte,svarar Rickard och bär ut sin jaktrygga i bilen.
Om blickar kunde döda hade jag varit 6 m under jord nu,Isak kör ögonen i mig å säger
-Men Annika DU sa ju att det inte fanns nån björn dit vi skulle.
-Jaa men Rickard bara skoja ju,har du sett nån som sitter och spelar PS 3 på ett björnskinn kanske.
-Nää,svarar Isak lite eftertänksamt.
-Nää där ser du själv då,de finns förmodligen ingen björn dit vi ska,svarar jag och går ut till Rickard för att förklara att han kan ju tänka lite på vad han säger nu när Isak är med.

När allt/alla är ombord är det äntligen dax att styra skutan mot en helt osprättad helg i jämtland djupa skogar för att ev få en skymt å kanske en stek på köksbordet av skogens stora konung.Men först ska vi hem till några nära vänner till oss Häggis och Bettan som har varit snäll och fixat pizza till oss när vi kommer fram,Rickard och Torbjörn ska bo hos dom den här helgen när vi jagar och vi i ett hus typ brevid nästan.När jag skriver vänner till oss menar jag inte bara till Herr-G och mig utan även till Rickard,Nicklas och Albin dom för sig och rör sig där  hemma hos Häggis och Bettan som om de vore deras andra hem och föräldrar.Man kan säga att dom trivs som fisken i vattnet när dom är där.Albin tex fick i höstas välja på om han ville följa med pappa på älgjakt eller om vi skulle hänga med Johanna till Turkiet,efter en stunds fundering sa Albin -Kan jag inte få välja en vecka hos Häggis?

Hur jag ska kunna beskriva Häggis vet jag inte, för det finns nämligen bara EN sådan.Men om jag säger som så tänk er en blandning utav ÅsaNisse å Pettson, då är det nog så nära Herr Heggis vi kan komma om ni förstår.Herr Heggis älskar både döda djur,uppstoppade djur och levande djur, med det menar jag han jagar allt vilt,hela hans hem är fyllt med uppstoppade djur,dom djur som finns att skåda i våra svenska skogar finns även att skåda uppstoppade på nån hylla/vägg hos Häggis.Häggis har även 3 Jämthundar som han sköter efter konstens alla regler och dom är duktig på att jaga + en katt som heter Nisse som har fått både stegar och hål uppkapade i husväggen lite här och där så han kan komma hem och in från vilket håll som hellst å vilken tid på dygnet han vill,Nisse äter bara ny fiskad och nykokt fisk.Jag hade ju i bilen på väg upp försökt förklarat och beskrivit Häggis lite för Isak så han inte skulle bli rädd och brydd för både djuren och Häggis, Albin sa efter en stund till Isak
-Isak, Häggis å Bettan dom ä sketa snäll dom,de tycker väl du å.
-Jaa,jag tror de,svarade Isak om än lite närvöst.

Nu är min bloggnings tid slut, de är dax att åka upp på eon arenan med Albin för han har match mot Härnösand i dag,jag får fortsätta senare.

Höres hörrni!

Skyll inte på praktikanten!

Publicerad 2010-10-16 09:02:37 i Allmänt,

Nu ska jag skriva om en praktikant som är nyss fyllda 43 år har fyra barn två hundar och en man som inte alltid hinner med i svängarna.365 dar om året är hennes liv både en upplevelse och ett stort kaos men de är hon och hennes familj väldigt vana vid, för så har det lixom varit i alla tider.Praktikanten går sedan ett år tillbaka i skolan där hon läser lite utav varje,själva utb är i grund och botten till undersköterska men även där har hon lyckats strulat till schemat genom att lägga till några fler ämnen pg utav att hon inte vet vad hon vill bli när hon är klar.

Praktigkanten är av den typen "snabba grabbar tidig kväll" eller "Skyndar jag mig så hinner jag"Hon plockar inte ihop tvätten nä hon river ihop den,hon lagar inte mat nä hon snor ihop middan,när hon arbetar har hon inte ett jobb utan tre, när hon studerar är det inte en utbildning utan fler,när hon går är stegen dubbelt så långa som för en normal människa,ja man kan väl säga att det är ett jädra tempo hela tiden.Detta resulterar i att praktikanten gruvar sig fruktansvärt varje gång hon ska ta sig in genom entrén till Sundsvalls sjukhus som består av en glasmonter som snurrar SAKTA runt runt,ja ni vet typ sån som på IKEA.Man ska lixom hinna in i ett litet utrymme och gå i samma takt som den snurrar (sakta) samtidigt som man ska tittar på nått handarbete nån har satt i ett skyltfönster på snurran.Känslan praktikanten får i denna stund är den samma som hon hade i åk 3 på Kyrkskolan när hon skulle lära sig att gå sakta i skolans luciatåg,nämligen jävlar,jävlar,jävlar nu kliver jag snart på den framför.

Väl uppe på avd blir praktikanten tilldelad en blå blus och vita byxor och vips är hon genast en av ca 10 pers i blårock som påminner lite om "Smurfarna" där dom springer omkring i korridorerna i små olika trupper.Bland de första hanledaren informerar praktikanten om är att om det "piper" så är det nån patient som behöver hjälp, om det däremot "piper" intensivt då har det hänt nått allvarligt tex ett hjärtstillestånd,nån som har ramlat mm och då måste man släppa de man har och springa dit.De här blir till en början ett problem för praktikanten och efter ett par dagar ett annat.Dom första dagarna reagerar inte praktikanten på vare sig intensiva "pip" eller vanliga "pip" inne på avdelningen,nää hon går omkring som om ingenting har hänt ,hanledaren påpekar vid ett flertal tillfällen att hon måste agera.Praktikanten fattar inte varför hon inte hör alla "pipen",va faan de måste ju vara ett av dom lättaste kunskapsmålen å nå på praktikplatsen. Tills hon en eftermiddag fattar varför,hon lever ju för faan i en "pipande" värld 24 h om dygnet.

De första "pipet" praktikanten reagerade på var ju naturligtvis inte uppe på avdelningen,nää de var på Shellmacken som ligger i Bydalen påväg hem från sjukhuset där hon stannade till för att köpa ett paket cigg.När praktikanten satt i sitt betalkort med chippet neråt slagit sin kortkod och köpet var godkänt började apparat jäveln "pipa" intensivft för att påminna praktikanten om att ta sitt betalkort.
-Men hellvette!!!! vad är det som har hänt nu rå och vart,utropar praktikanten medan hon tittar upp mot taket där det ska finnas en skylt och ett sals nr (om hon hade varit på praktiken vill säga) att springa till.
-Lugn,svarar killen i kassan.Det är bara kortapparaten som säger till att du inte ska glömma betalkortet.
-Å faan jag trodde de hade hänt nått alvarligt,svarar jag medan jag rycker kortet tar ciggpaketet och går ut till bilen.

Ni som har läst blogginlägget "Tjälknöl förr och nu" vet ju att praktikanten har sedan ett åt tillbaka ett NYTT kök som PIPER hela jävla tiden.Det hände vid ett flertal tillfällen när praktikanten satt sig i fåtöljen där hemma med en kopp kaffe och hade kväll att någon i familjen kom hem sent och körde maten i mikron.När maten var varm och tiden ute "piper" mikron,( intensivft) vilket resulterar i att praktikanten flyger upp ur fåtöljen och ska svara på ringningen.De måste vara praktikantens "pipiga"vardag som gjorde att hon inte reagerade på patientenas ringningar dom första dagarna.

Efter ett par dagar var praktikanten varm i kläderna som man brukar säga,hon kunde nu hjälpa patienterna på egen hand med de mesta.Då uppstod nästa problem.De ville sig inte bättre än att praktikanten hade (ofrivilligt) i dagarna fått ärva en tatcsh telefon av sin sambo,praktikanten är tekniskt obegåvad så hon kunde nätt å jämt svara på telefonhellvete.Hon hade den ju naturligtvis i byxfickan därför att barnen var själv på mornarna så hon ville vara anträffbar ifall de vart bekymmer där hemma.Telefonen hade ju ringt några gånger innan å melodin var en låt av ACDC,vad praktikanten inte visste var att en av hennes ohängde söner (Rille) hade ändrat låt just när HAN ringde till Eddie Meduzas "Jag vill ha RÖV". När prakitkanten svarar på en ringning där en patient är klar på toa tar hon på sig hanskar,rullar fram patienten som sitter på en transportabel typ toastol och ska precis torka rumpan DÅ ringer Rille."JAG VILL HA RÖÖÖV" hörs ur byxfickan på praktikanten som i denna stund tror hon ska döööö (förmodligen patienten med).
-Men va i hellvette,viskar praktikanten för sig själv medan hon avlägsnar latex hanskarna från sina händen och ber patienten vänta en liten stund medan hon rusar ut ur toan och in på sköterske exp för att få tag på den yngre eleven som förmodligen kan såna här jävla mordärna telefoner och kan hjälpa henne å slå av ljudet.Efter detta kan jag lova att praktikanten lärde sig att ha telefonen på LJUDLÖST!!!!!!

Efter några veckor har praktikanten lärt sig en hel del om den avd hon praktiserat på,men det är några saker hon aldrig kan lära sig,å det är vänta.Förr satt det ju en pedal under sängarna på sjukhuset som man använde när man skulle höjaupp hela sängen för tex bäddning.Nu höjer man upp den med en fjärrkontroll som sitter i sängen å de går sakta vill jag lova.De va bättre förr tänker praktikanten då satte man sin fot på pedalen å stampa som satan likt en översexuell hare...å vipps var sängen uppe.Medan praktikanden höjer sängen i sakta takt tittar hon ut genom fönstret från fjärdevåningen där det finns att skåda en 4-5 personer i blåarockar som står bakom ett hörn eller under träd.Va faan tänker praktikanten leker personalen kurragömma på lunchen, men efter ett tag förstår hon att dom röker fast de är de ju bara praktikanten som ser för dom som röker har ju gömt sig för varann,ganska bra faktiskt.

Nåväl praktiken är avklarad och praktikanten fick ett fint omdöme trots allt, så nu väntar skolbänken ett par månader till innan nästa praktik ska gå av stapeln.Då är det psykiatrin som står på schemat vilket kan innebära vissa risker,blir man en av personalen eller blir man en som går under behandling.....ja ja de får vi se då

Höres hörrni!

I ett väntrum på vårdcentralen 2010-10-15

Publicerad 2010-10-15 15:06:15 i Allmänt,

Jaa inte allt för otippat var det dax för ett besök till en "knöl dr" med Johanna  i dag pg av just en liten knöl i de vänstra bröstet,Johanna ringde i går em och fick en tid på Timråvårdcentra i dag kl 10.45.När vi kommer in på vårdcentralen går Johanna till luckan och anmäler sig,jag sätter mig i väntrummet där det ju sitter fler människor och väntade på sin tur. Brevid mig sitter det en man i 40 års åldern med två söner i åldrarna 5 och 8 år gamla där den äldsta satt och konstaterade att hans rast på skolan var snart slut.Mmmm svarade pappan hela tiden lite frånvarande medan han skrev på sin mobil tel.På andra sidan sitter det en man i 50 års åldern och snurrar på sin lilla bögslunga till handväska. Framför mig sitter det 3 muslimska kvinnor som har slöjor i samma mönster alla tre.(dom påminner om dom där ryska dockorna man kan plocka isär så dom blir mindre och mindre)

Efter en liten stund kommer det in ytterligare 2 muslimska kvinnor och en man i samma sällskap och sätter sig i väntrummet med ett prov resultat i näven.Strax efter dom kliver en man i 25 års åldern in tillsammans med sin son som kan vara ca 4 år gammal,dom sätter sig mittemot mig,mannen tar upp sin mobil telefon och slår ett nr till en polare skulle jag tro.Sonen har förmodligen i dagarna lärt sig att vissla för han visslar både på in och ut andningen oavbrutet helatiden där han sitter brevid sin pappa.Polaren svarar och pappan säger
-Tjenare faan läget? Polaren svarar men de hör jag ju inte.
-Jaa,va faan,tänkte höra om ni vill komma å grilla hemma hos oss i kväll och chilla med en bira å en köttbit.Polaren pratar.
-Jaa,faan de e lugnt vettu,dyk upp vid halv åtta du så glöder grillen å bärsen ä kall.
Pappan lägger på luren samtidigt som han tittar på sin visslande son och säger
-Jaa Filip då måste vi bara ringa morsan och förklara att Henke tänkte dyka upp i kväll.

Nu har sköterskan ställt sig i väntrummets ena hörn med en liten lapp i handen och ska ropa upp någon av oss.Till saken hör att just den här sköterskan har varit med sedan vårdcentralen byggdes så hon är till åren kommen.
-Macshman Bahara Kollmchad,(utlänska namn)ropar sköterskan ut över väntrummet.
Ingen reagerar,sköterskan vänder och går in till datorn igen.Efter någon minut kommer hon ut igen med ett a-4 i sin hand och ropar -Mochnat ,Krulhscar,Mammutlar(typ) Då reser sig dom tre likadana muslimska kvinnorna utan prov papper upp och går mot sköterskan.
-Nää de är inte ni eller,hör jag ssk säga,ni får gå och sätta er igen för ni har inge prov papper.
Dom muslimska kvinnorna står kvar framför sköterskan för dom kan inte svenska.Efter många om och men sitter dom nu där dom satt till en början.Sköterksan går in till datorn igen.

Nu har pappan med den visslande sonen fått tag på frun i telefonen,nu ska han alltså förklara för frun att hans kompis har ringt och vill grilla(fast de är tvärt om) frun säger förmodligen nej och han tjatar och erbjuder sig att fixa ALLT medan sonen visslar.Då kommer sköterskan ut för tredje gången och ropar två utländska namn samtidigt som det kommer en läkare från andra sidan väntrummet och ropar -Göran Fransson.(som förmodligen är han med bögslungan) Då reser sig mannen med sina två kvinnor iklädd slöja och går till läkaren,då börjar sköterskan vinka med sina armar och ropa -Hoho,till de sällskapet.Som visade sig vara fel personer även denna gång.

Nu sitter alla ytterligare igen som dom gjorde från början i väntrummet.Dåå kommer den äldre sköterskan ut med en svettig panna och en liten nr lapp och ropar med överlägsen ton(hon tror nämligen att hon har löst problemet)
-NR 95 kan komma,åsså nickar hon och ler.
Då reser sig ALLA 6 muslimer och går fram till sköterskan som i denna stund är blek i ansiktet och knölar ihop nr lappen.
Under den här tiden har det dykt upp en herre i 60 års åldern som förmodligen tjuvstartat sitt fredagsmys med å tagit sig en jävel ur innerfickan.
-Hörru,ropar han till sköterskan som ser ut att vara på väg ut på en pilgrimsfärd med ett gäng muslimer i tät följd eftersig.Vart faan ska jag då som har hål i trumhinnan
-Men du får väl sätta dig å vänta på din tur,säger sköterskan å råkar peka mot kapprumet vilket resulterar i att mannen sätter sig bakom kapporna och väntar på sin tur. 
Då skrattar jag till så mannen med pojkarna som undrade om rasten var slut tittade upp på mig som om jag inte var klok.(han har ju missat allt pg av sitt sms ande.)

Nu ropar dom upp Johanna och hon går in till dr Knöl.Efter en stund kommer hon ut och säger
-Mamma kan du följa med för jag ska få en spruta (hon tycker de är otäckt)
Jag lämnar väntrummet där äntligen grillningen har gått igenom för pappan med den visslande sonen,muslimerna har försvunnit längre ner i korridoren och festprissen sitter å väntar i kapprummed bakom ytterkläderna.
Dr knöl verkar stressad han sliter upp ett antal dörrar inne på behandlingsrummet och river,sliter,tappar och prasslar med sterila grejjer.
-Vad är det för spruta Johanna ska få,undrar jag medan han klättrar runt på bänken och förmodligen söker sprutan.Han stannar upp med händerna i ett av skåpen (ungeför som om jag skulle ha kommit på han med fingrarna i kakburken.
-Bedövning,svarar han frågande.
-Bedövning varför då?frågar jag.
-Ja jag vet inte, jag tror bedövningen gör ondare än själva hålet jag tänkt göra,vi kanske inte ska ta nån sån dårå?
-Nää de tror jag inte,säger Johanna från brittsen där hon ligger.
-Nä men då kör vi igång säger dr Knöl och hoppar ner från bänken med en litten kniv i sin hand.Han sticker hål på knölen tömmer den och går därifrån.
-Kanske vi skulle ha fått ett plåster för det blöder så,frågar jag dr Knöl.
-Japp de är en bra idé svarar dr Knöl och börjar riva i skåpen igen medan blodet rinner ner på brittsen och Johannas tröja, efter mycket om och men hittar han ett.....om än lite för sent!

Han tittar på ett utav Johannas födelsemärken som han säger till oss att beställa tid omg för att ta bort,de kan vi göra hos sköterskan i rummet brevid. Han visar ut oss i väntrummet och knackar på en dörr dör sköterskan sitter och ber henne hjälpa oss.Medan vi sitter där kommer det en annan sköterska och går förbi och får syn på han i kapprummet.
-Varför sitter du här,frågar hon.
-Jag har hål i trumhinnan svarar fetsprissen.
-Jaha,säger sköterskan och går vidare.
Nu öppnas dörren till vår sköterska å där står hon som nyss måste kommit tillbaka från sin ofrivilliga pilgrimsfärd.När vi satt oss för att boka tid frågar Johanna mig
-Vart har du min plånbok nurå?
-Men faan den glömde jag i behandlings rummet,svarar jag och rusar ut.
-Neeeej,hör jag en röst bakom mig, när jag tittar kommer sköterskan åkande på sin kontorstol å skriker
-Du får INTE gå in där nu de kan vara en ny patient där vet du.
-Ja men dörren är ju öppen,svarar jag.
-Jaa jag vet varken in eller ut i dag jag,svarar sköterskan.Det har varit OTROLIGT rörigt kan jag tala om,suckar hon och vänder kontors stolen sprattlar med benen i golvet för att försöka ge oss en tid till veckan med födelsemärket.

Den 23/10 ska vi dit igen Johanna å jag.......nån som vill hänga med...hahahaha

Ole dole doff kinke lane koff????

Publicerad 2010-10-15 06:36:31 i Allmänt,

Jag har ett litet problem,ok tänker ni lyllo henne som bara har ETT litet problem,men så är ju inte fallet.Grejjen är den att jag har två episoder jag skulle vilja blogga den ena är "Okt Jakten" och den andra är "Skyll inte på praktikanten". Vilken ska jag ta????????

De är mycke nu!

Publicerad 2010-10-07 09:31:00 i Allmänt,

Jag har häcken full med både de ena och de andra här hemma någon vecka framöver,därav lite inlägg i min blogg.Men jag har tagit mig tid att läsa vissa bloggar som jag varmt kan rekomendera er att kika in på.Nu vet ju inte jag hur man länkar en adress men om ni går in på "Torbjörn har stripptrosor" har en person som heter // Remington kommenterat den.Titta in där till honom har ni en trevlig/finurlig/rolig och framför allt välskriven text att läsa.

..höres hörrni!

Förbannat

Publicerad 2010-10-01 07:13:04 i Allmänt,

...de vart nått fel när jag skulle lägga in del 2 så jag får väl börja om på de inlägget om jag orkar lite senare.......ERRRBBANNNAT

....del 2 Sy(där ja)

Publicerad 2010-10-01 07:00:00 i Allmänt,

......nu var tiden knapp in för avgång till elevmiddagen i Härnösand och byxarselet uppsprättat.Jag tog ett par djupa andetag lade kanterna så nära varandra som möjligt och sydde så långt ut jag bara kunde.fw3

Sy(där ja)

Publicerad 2010-09-25 15:56:33 i Allmänt,

Min svägerska Lillemor påminde mig just på facebooke om när jag skulle fixa till kostymen åt min äldste son Rickard den dag han skulle iväg på avslutnings middag i ÅK 9.När jag skriver DEN dagen så menar jag just DEN dagen,ja samma dag som middagen skulle gå av stapeln. Ni vet de här med planering har ju aldrig varit min familjs grej lixom.Men rätt som de var kom ju just DEN dagen som vi egentligen hade vetat skulle komma i ca 9 år och av nån outgrundlig anledning vart de kaos.

Att sy har ju aldrig varit min hobby direkt och kommer förmodligen ALDRIG att bli,sy slöjd var jag ju så illa tvungen att ha i grundskolan på Vibacke tillsammans men en lärare som hette Gunlög i efternamn.Gunlög var en av 80-talets störta kämpe(ja efter Ingemar Stenmark dårå) som i 3 års tid försökte att övertala/lära både mig och mina övriga klasskamrater i 9 F att de var ROLIGT och NYTTIGT att handarbeta.Med facit i handen kämpade hon förgäves!!!Jag hade en 1 i betyg i hennes ämne,för att trösta mig själv bruka jag tänka "Ja,jag kom ETTA i sy slöjd oxå"

Av förstårliga själ har jag ju aldrig informerat mina barn om just de här med mig och min sy slöjd.Nää utan när dom gick på dagis kunde dom ibland  komma hem med en liten tygbit som dom hade börjat sy litte på.Dagisfröken hade alltså ritat en boll eller en fyrkant före på tyglappen åsså skulle barnen(i åldrarna 3-5 år) sy låååång stygn å noggrant följa de ritade strecket. Så där satt jag alltså och sydde på deras små sy lapp med hela syskonskaran runt om mig i soffan som utan ett ljud i timtal tittade imponerat på sin mor som broderade fyrkanter och bollar i en väldig hastighet.

Min mormor Anny Klotz var visst en väldigt duktig sömmerska har min mamma berättat för mig. Lika så min farmor Rut sydde väldigt mycket,hon gick bort april 2004 och efter min farmor fick jag ärva ett SYSKRIN (med de mesta av syattiraljer i) och en SYMASKIN.De kan man väl jämföra med typ att en dövstum ärver en talbok eller nått i den stilen.Gåvan att sy har jag ju tyvärr inte ärvft efter nån av dessa kvinnor,de har jag papper på från Gunlög Åk 9 Vibakeskolan allmänna mitten på -80.

Nåväl dagen var inne då Rickard skulle på bal upp till Härnösand med alla 9 or som gått på Sörbergeskolan och dom skulle vara iklädd kostym.
-Ja men vi kan väl inte köpa en kostym för flera tusen kronor för att du ska upp till Härnösand en kväll på bal begriper du väl, försökte ja förklarade för Rickard.
-Joo,svarade han.
-Nää,du kommer att använda den i några få timmar och sedan är det nått jag får åka upp på erikshjälpen med,de vet jag.
-Ja va äre me de rå,undrade Rickard.
-Slöseri med pengar är va det är.Vi kan åka upp på erikshjälpen nu vettja å inhandla ett par kostymbyxor redan från början så spar vi ju en massa pengar, åsså kör jag tillbaka dom sen.(han hade kavaj)
-Jaa,Jonas (en klass kompis) köpte ju sina där,de gör vi morsan sa Rickard å hoppa in i bilen åsså for vi.

Vi hittade ganska snabbt ett par kostymbyxor som var bra på längden men inte i midjan,dom var lite för trång.
-Ja men va faan sa jag medan jag tittade i grenen på byxorna där det fanns lite tyg över på nå vis.Dom här är det ju bara och sprätta upp och sy ut Rickard,de fixar morsan vettu.
-Ja just ja de har du rätt i hörde man Rickard svara inifrån provhytten.
Jag tänkte i denna stund "Va faan jag var ju först i syslöjd" Rickard tänkte "Ja hon har ju både sy skrin å symaskin och jag minns ju vad enormt duktig mamma va å sy när vi var små".När vi kom fram till kassan passade jag ju även där på att tala om att jag slulle hem å sy ut byxorna lite.
-Ja de är ju ingen konst om man kan sy,svarade kassörskan och skickade fram kvitto när affären var avklarad.
-Inga problem för mig dä inte sa jag och sneglade lite överlägset baköver i kön och hoppades att alla hade hört,jo här ser ni en redig 4 barns mamma som kan stoppa strumpor och sy ut byxsarsel till sina barn,tänkte jag och lämnade butiken.

När vi kom hem öppnade jag mitt sy skrin och tog fram en sprättgrej,ja som en klyka med grönt skaft lixom åsså sprätta jag upp hela byxarselet.Sedan tog jag för första gången efter min farmors bortgång fram min ärvda synaskin och ställde den på köksbordet.
-Å herre gud va grejer de va på den här förbannade pjäsen då,sa jag tyst för mig själv medan jag stoppa in el kontakten och pedal tjosan så att en lampa började lysa.Jag minns ju ATT man skulle trä en symaskin men inte HUR,så jag testade några gången men de vart bara en massa knutar jag fick klippa loss av sy tråden.
-Rickard!!!!!,ropade jag in till tvrumet där ungdomarna satt.Va faan ha inte du haft sy slöjd du nu i nian nånting!
-Joo,vadårå.
-Jag får inte till de här med sy tråden i maskinhelvete,de är ju för satan lika snurrigt som bergodalbanan på Grönan.
-Vänta jag kommer,suckade Rickard och kom ut i köket.
Efter ett par misslyckade försök gick han in tillbaka tilll sina polare och frågade var och en vilket betyg dom hade i just ämnet sy slöjd.Frida vann med ett MVG så nu var det hennes tur att prova de för oss omöjliga uppdraget och vipps var sy maskinen klar för att byxsarselet skulle bli igen sytt.

...fortsättning följer!

Funderar lite!

Publicerad 2010-09-21 12:28:15 i Allmänt,

Ja nu under förmiddagen har jag faktiskt funderat lite runt i kring hur man/jag ska agera när det gäller inte allt för lagliga grejjer.Jag är ju socialdemokrat sedan den dan jag vart myndig och fick ta ställning till vilket parti som passade mig och de jag står för! De är klart att jag håller väl inte med sossarna till punkt och prickar på vissa saker,men som jag har svarat en del ungdomar här hemma som inte har förstått när jag förklarat varför vi måste ha en rödgrön regering."Dom gör minst skada" ;-) Några av dom som varit här har då svarat "Aha" så några röda röster har jag mjölkat fram här hemma på kvällarna vid köksbordet.(oftast från SD)

Min bekantskapskrets är ganska bred,med de menar jag att jag umgås med väldigt rika personer å väldigt fattiga personer,krit vita pers och kol svarta pers,väldigt kända pers och väldigt anonyma pers.Å oavsett vilken status alla mina vänner har är alla lika mycket värda och alla är mina vänner.Jag ska berätta om en em nere på vivsta varv som Herr-Gs bror Peder reflekterade över och inte jag,ganska fränt när man tänker efter.

Jo de var sensommaren 2003 man kunde skåda detta unika sällskap sittandes i utemöbeln utanför vår 3 a på varve.Dröse/Norberg hade då en musikal på södra berget "The best little  whore house in Texas" där Ulf Brunberg var med och spelade,samtidigt körde dom "Cirkus Hanze"på casinot där Kim Saluki var med.En utav mina/våra bekanta/granne hade nyss fått fotboja för ett brott han begått några vekor tidigare,han har även under många år sugit/skjutit i sig droger så han har tick, typ rycker och knycker lite grann.En annan pers som anlände till kaffe bordet var,vi kan kalla han  Herr-Q(han sitter inne just nu) med en öl kasse.(han är periodare).Ja åsså Herr-G store bror Peder Forsberg.

Jag minns ju inte allt vi surrade om,men jag kommer ihåg att vi fick kolla om fotbojan höll när ticksen/absinten gjorde att vederbörande sparkade så hårt i bordsbenet så de bara small i dosan och när Herr-Q kastade tomflaska i fyllan och villan och råkade träffa själva sändaren på fotbojan.Varje gång åkte ju hela foten där bojan satt upp på bordet så vi ALLA hjälptes åt och kolla så den funka.De var den kvällen Peder reflekterade vilka som satt runt bordet....hahaha...... visst är de ganska fränt egentligen när man tänker efter.Ulf fixar bojan till min granne!

Näväl,vad som slog mig var att ska jag tala om för min vän advokaten att min andra ut försäkrade vän säljer alkoholhaltiga drycker från Tyskland för att finansiera sin hyra och fikat till hennes dotter som annars inte kan följa med på skolans utflykter.Eller ska jag ringa om att det kanske fälls en och annan älg/ren om nätterna för att pensionärerna i byarna runt om i vårt avlånga land ska få sig en kött bit på bordet ibland.Eller att min arbetskamrat säljer HB för att få ihop till läkarbesök och livsviktiga medeciner.Faan de här blir svårt de här hörrni.Men jag tror att det är sådant som kommer att öka nu i några år framöver...å allt handlar om att överleva.

så nu ALLA mina kära vänner måste vi hjälpas åt med att stötta dom arbetslösa,sjuka,ny svenskar och äldre i några år framöver så gott vi kan.Lova mig de!!!!!

Less!

Publicerad 2010-09-14 19:29:42 i Allmänt,

Just nu i skrivandets stund är jag förbannat less,joo så är det förstår ni.Riktigt varför kan jag inte sätta fingret på men om jag säger som så...... är ni beredd nurå så ska jag dra en del av allt runt omkring.Tv boxen har dött,jag fattar inte en del av min uppgift från skolan,jag har fått tackat nej till ett jobb som jag VERKLIGEN ville ha,Johanna har blivit sjukare och måste in på barnkliniken i morgon,jag kommer inte in på skolans mail där jag har en arbets uppgift,Pripps har gnagt bort en bit på trampdynan,jag har nästan tömt frysen men ej frosta av den,Nicklas har äntligen fått en läkartid som jag måste av boka(han jagar ju) jaa åsså har dom skjutit för Torbjörn och jag var INTE med.

Men de har väl kunnat varit värre eller hur tex * tv boxen har ju kunnat haka uppsig så man har fått se å höra Svamp Bobb Fyrkant dygnet runt * Min uppgift har kunnat vare skriven i blindskrift * jag har kunnat tacka ja till jobbet som va ideellt som strippa *Johanna har kunnat varit överviktig så käll artrappen kapitulerat *Jag har kunnat kommit in på en av lärarnas mail där det har förekommit köns ord av värsta sorten*Pripps har ju kunnat gnagt bort hela fram benet * i frysen har det kunnat legat en upp blåsbar barbara som jag inte fått ut * Nicklas har kunnat fått en tid för en gynekologisk undersökning * dom har ju kunnat träffa Torbjörn istället för kalven.

Jaa, de är ju inte så farligt än dårå kanske vid närmare eftertanke!

Lycklig, Lyckligare, Lyckligast

Publicerad 2010-09-14 17:09:03 i Allmänt,

Kära vänner i morse fick bröderna Ankarberg tillsammans men Torbjörn fälla Tobbes första älg.Rickard gick med hunn och Nicklas satt på pass,Torbjörn kom med kalven till Nicklas där ett perfekt skott satt i kalven! Vilken lycka!!!!! Herr-G är alltså en Lycklig far, Rille är en Lyckligare hundförare och Nicklas är den lyckligaste skytten.Jag kan ju tänka mig vilka jakt historier som berättas i jaktstuga i kväll!

Älgjakt!!!!!

Publicerad 2010-09-13 13:27:53 i Allmänt,

Jo det tillhör ju att man ska dra jägarhistorier om olika tillfällen som man har varit med om ute i skogen under sin tid som jägare.Man får oftast höra hur jägarna sitter och talar om för varandra hur/var och när dom skjutit älgen å hur STOR den var.Mina jakthistorier är ju inte av den kalibern direkt,nää mina jakthistorier handlar ju naturligtvis mer om de kaos som lätt kan uppstå runt en helt oskyldig jaktsäsong :-)

Herr-G jagade ju redan när vi träffades -87 men jag är ju inte direkt kommen från nån jägar familj,så de där med jagt var nå nytt för mig.Dom enda skjut jag hade varit i kontakt med de var ju dom gånger man vart på smällen, jaa åsså hade jag ju skjutit med 9 mm pistol på brukshundsklubben under en och annan platsliggning för hundarna.De var just de här med hunderiet som gjorde att jag tog jägarexamen -91 de var nämligen då vi köpte vår första vorsther tik som hette Pillan och var född uppe i Boden.

Herr-G var oerhört stolt att för första gången i sitt liv få äga en jakthund.När vi kom hem med valpen hade hon ju bott i en valplåda med sina syskon så doften var ju inte nå vidar,efter nån dag hemma skulle vi tvätta jakthunden.När Pillan var färdig tvättad och handukstorkad frös hon så fruktansvärt hon skrek å skakade värre än jag vet inte vad,de var ett satans liv iaf. Herr-G vart ju helt ifrån sig och skulle lugna valpen,de slutade med att han kokade vatten och hällde i pet flaskor som han la runt jakthunden i hennes bädd,som plåster på såren skulle Herr-G bjuda Pillan på filmjölk vilket resulterade i att hon på nytt började skrika å skaka därför att filen var kyl skåpskall så nu frös hon igen.
-Ja,sa jag till Herr-G medan han för andra gången fyllde pet flaskor med hetvatten för att få upp värmen på jakthunn,du får nog faan jaga i juli med en dära för då äre ju iaf en 27-30 grader varmt.
-Äää,lägg av så här är säkert alla vorstrar,röt Herr-G och fortsatte pyssla om Pillan.

-Nu när ni har vorsther måste du ju ta jägarexamen Annika, sa en bekant till oss som heter Thomas.
-Jaa de har du rätt i,svara jag och tog jägarexamen våren -91.
Jag gick med i vorstherklubben och for på träffar där man lärde jakthundarna aportering mm.Jag fyllde redan då frysen med mås och trut som jag ibland stod mitt ute i bostadsområdet och kastade runt så fjädrarna yrde.Jag kan lova att i grann kärringarnas snyggt laggda hår kunde man skåda ett och annar pelargonblad efter att dom stått i fönstren och tjuv kika.Deras elräkningar vart också oerhört mycke billigare sedan Ankarberg köpt jakthund för ni vet man ser bättre ut om man släcker lyset inne.Nåväl kasten gav resultat och jag var till fjälls å jagade ripa några gånger.

Efter att ha jaga fågel me hunn några gånger sa jag till Herr-G
-Nä nu vill jag prova å jaga älg!De måste ju vara mycke lättar å träffa en sån som är 7000 gånger större än en ripa eller hur?
-Idiot,svara Herr-G och tog med mig till Jämtland på älgjakt.
Vid ett tillfälle satt jag och Herr-G på samma pass när vi jagade ett område,efter några timmar ropade jaktledaren på radion att vi skulle bryta jakten och samlas vi jaktbo´n.Vi plockade ihop våra ryggsäckar och började gå mot bilen,när vi börjat plocka in i bagagelyckan kom jakthunn å gick på vägen så jag sa till-Herr-G
-Va faan vi hä in hunn i bilen och ta med den ner till skaktbo´n annars får vi ju sitta där å vänta i timtal innan hunföran få till baka hunn.(fanns ingen peil då)
-Japp,bra idé Ankarberg sa Herr-G och pekade med hela handen till hunn å sa,Hopp in! å de gjorde Devil som hunden hette och som var ett väldigt passande namn visade det sig lite senare.
-Eller föresten,sa jag.De kanske inte är så jävla smart å börja plocka upp jakthunn så här då kanske han går till pass skyttarna å tigger skjuts sedan,eller?
-Helt rätt,sa Herr-G och pekade åter igen med hela handen åt hunden men denna gång sa han,Hopp ut!
Men serru de ville inte Devil nä han satt som en staty bak i bilen,Herr-G tog nu i med en liten grövre röst samtidigt som han lixom nickade/bockade med hela överkroppen för att Devil skulle förstå att Herr-G menade allvar.Men de sket väl Devil i för han hade nyss upptäckt jägarfläsket som låg i en av ryggsäckarna.
-Men nå äre väl själva faan,sa Herr-G och skulle köra in handen för att handgripligen kasta ut hunden ur bagaget. Då spände Devil ögonen i oss samtidigt som han drog upp hela överläppen och morrade som den värsta Huskvarna motorsåg.Herr-G tog omedelbart bort handen och rätade upp ryggen samtidigt som han drog en djup suck och tittade på mig å sa.
-Jaha,å hur i helvete löser vi de här nu då!
-Ja men va faan ta bösspipa och kör genom hungallret ifrån baksäte så hoppar han väl ut,sa jag och hade ju naturligtvis börjag å skratta.
-Jaha!!!sucka Herr-G och klev in i baksätet.,och provade den metoden.De enda som hände var att Devil högg i
gallret så en del av jägarfläsket han stulit ur Herr-Gs rygga på hamnade på nackstödet.

Efter mycke om och men beslutade vi oss för att ljuga ihop en historia till hunföraren som löd följande.När vi öppnade bagagelyckan och hade ställt in ryggsäckarna kom hunden som sjkuten ur en kanon ut ur skogen och hoppa rakt in i bilen,de bara small lixom.När vi närmade oss slaktbo´n och övriga jaktkamrater kunde man se en svett droppe i pannan på Herr-G av nervositet samtidigt som han gnagde på underläppen.Ja men förstår ni, de var ju ungefär som om vi hade gjort ett ev de grövsta brott som finns att läsa i kriminal historia.Jag höll ju på att explodera i ett vrålande tjut av skratt,men de va lixom inte läge för de om vi säger så.Herr-G stegade rakt mot hundföraren å sa
-Jo du Janne vi har......eller hunn din.....eller jag har hunn i bilen ja,klämde Herr-G fram.
-Kanoon svara hunföraren,då slipper vi vänta in han så då kan vi ju lotta ut passen nu på en gång.
-Mmm sa Herr-G och tog sin grillkorv och satte sig vid elden.
Själv fick jag låsas söka saker i bilen medan jag skratta av mig de värsta.......så sjukt :-)

Den andra jakthistorien jag tänkte delge er,gick inte heller enligt planer förstås.De ville sig inte bättre än att Herr-G var nere i Askersund och målade en bro och hann inte klart med sin arbetsuppgift så han kunde komma hem och jaga en helg i oktober.Så han ringer hem och säger att jag måste jaga istället för honom.Då var ju grejjen den att när vi jagar samtidigt brukade jag låna en bössa av en kompis som heter Dick och han var ju själv på jakt just då så jag kom inte åt den bössan jag bruka ha.
-Jaha,sa jag å hur faan ha ru tänkt dig dårå,ska jag springa ikapp älgen å strypa den eller??
-Nää,svara Herr-G du kan ta min bössa för enligt lag får närmast anhörig använda vapnen som är på samma adress.Ta den nu åsså far du bort på gubblekis och gör skjutprovet,sedan kan du åka med farsan å jaga på torsdag.
-OK!!!

Ja då var vi på väg Herr-Gs pappa och jag upp till jämtlans djupa skogar för att få kasta iväg ett dödande skott på skogens konung,elle jaa i bästa fall få se en skymt av den.Vi träffades 06.00 vid slaktbo´n för att dra vårt pass nr i kortleken och jag fick i kanten på ett hygge.De va sagt att 07.15 skulle vi va på pass för 07.30 släppte dom hunn å då var jakten igång och ingen får lämna passet utan jaktledarens medgivande.07.00 kom jag fram till mitt pass klättrade upp i tornet och stoppade in patronerna i bössan.....nu jävlar i mig, ska här jagas, tänkte jag tyst för mig själv.När det gått en stund kände jag att de var dax att gå på toa...ja ni vet typ göra stora A,förmodligen för att jag var aningen nervös.Såå jag gjorde patron ur klättrade ner och skulle försöka få till ett typ toa besök.När man jagar i oktober har ju kylan börjat komma så jag hade kronans långkallingar och mollskinsbyxor samt en hel del plagg på överkroppen me,jakt radion hade jag i bältet och hörselsnäckan i örat,å nu skulle jag ju skynda mig innan dom släppte hunn.

När jag efter mycke om och men hade kommit i ställning för att göra stora A,tar jag i från tåna trycker armarna i sidan och krystar som satan för att bli klar så fort som möjligt.Medan jag sitter där får jag syn på jaktradion i byxlinningen som varje gång jag trycker in armarna och kvider/krystar kommer jag åt knappen som gör att den sänder ut de till dom 12 andra jägarna som förmodligen även dom har sin snäcka i örongången denna tysta och förväntansfulla morgon.
-Nämen vad i hela hellvette är det nu jag lyckats göra!!!!!!SATAN!!!! säger jag högt för mig själv.

Ja ni kan ju tänka er dom 11 gubbar + min svärfar som satt ute i skogen och hörde Herr-Gs fru(enda tjej) krystande/kvida i jaktradion 07.15 en kall oktobermorgon.Om jag säger som så, de var med blandade känslor och röda kinder jag kom till slaktbo´n den dagen för att grilla mig lite lunch med övriga deltagare i Lövuddens jaktlag.Min nästa tanke var ju naturligtvis hur faan jag skulle förklara denna händelse för Herr-G men hans kommentar var bara
-Men Annika man skiter väl för i helvete inte på ett älgpass!!!!!!!Man vill ju inte att dom ska få vittring på en......å äre nått som sprider sig i skoge så är det för helvete SKIT lukten begriper du väl!!!!De kommer ju inte en älgjävel dit nu dom närmaste veckorna!!!!!!!
Fast de bästa var ju att jag hade två kalvs ko där just den dan ;-)

Jaa,nu har ni fått ta del av några av MINA alla jakthistorier och dom skiljer sig ju en heldel från de jakthistorier som berättas i samma skogar denna vecka.Men till helgen ska jag upp å jaga ja me,så då tror jag att jag ska ta en av dom här!..hahaha....Jaja,nu ska jag återgå till de jag höll på med....å skitjakt på er alla som sitter på pass denna vecka ;-)

Nä men!!!!

Publicerad 2010-09-09 11:36:33 i Allmänt,

Jaa hörrni många av mina meningar startar faktiskt oftast så,va det beror på vet jag inte.Kanske var det den första fras jag hörde när jag en varm höstdag i augusti -67 för första gången öppnade mina bruna ögon för att både få se och höra mina föräldrar säga:
-Nä men,hälle dudane, de vart en jänta.
Nå väl jag ska skriva ner den senaste veckans händelser där jag startat mina meningar med just "Nä men".

Jag har ju en afrikansk klasskompis som brukar åka med mig hem efter skolan vissa dagar när vi slutar samtidigt,nu i måndags var det dax.När jag på morgonen åker in till skolan sitter det en DVD skiva i stereon där Eddie Meduza framför sin, ja inte allt för rumsren musik om vi säger så.Dom har ju en väldans bra och svängig musik så ljudet var väl aningen högt när jag vrider om nyckeln och ska starta bilen för att styra kosan hemmåt.När tonerna börjar strömma ut ur högtalarna börjar Oritha(min kompis) klappa i takt med händerna mot sina lår samtidigt som hon nickar i takt,jaa man kan lixom se att hon verkligen gillar musiken.När det är dax för ref kommer jag på vad det är vi sitter och diggar till,så här går nämligen refrängen :

"Dra skinnet bakåt, dra skinnet framåt,å sedan bakåt,ååå fram igen.Å öka tackten i intervaller så är du nästan i himmeleeeeen."
-Nä men oj då,utbrister jag lite ursäktande och lägger till ett snabbt leende.
Nu kan jag ju inte stänga av stereon när hon diggar som bara den, de vore ju taskigt.Andra gången hon hör ref känner hon förmodligen igen vissa svenska ord,såå tar hon i och sjunger med på "himmelen" tittar på mig och säger.
-De jääte praa Anka.
-Mmmm, svarar jag och håller tummarna hårt att hon inte nynnar hela refrängen för sin 8 årige son när hon kommer hem.

När jag kommer hem är vår parkering full av Herr-Gs traktor och pojkarnas bilar,så jag ställer bilen på baksidan huset där även soptunnan står.När jag sitter vid datan har jag ju läsglasögon och med dom ser jag texten men tittar jag upp ser jag bara suddigt ja typ konturer.När jag ska iväg på em får jag lite bråttom,jag stänger av datan rycker med mig handväskan och kutar ut till bilen,lägger i backen och gasar till följd av att jag kör omkull soptunnan så de lixom knakar.
-Nä men va faan va de där nurå,tänker jag för mig själv och kliver ur bilen.När jag har rest upp tunnan tittar jag upp och där står grannfrun som är på väg till källsorteringen med barnvagn å en massa kassar.Jag har ju glömt att ta av glasögonen så jag ser ju bara konturerna.
-Nä men va faan,utbrister jag till henne.Jag har ju glömt att jag har glasögonen på mig,inte undra på att jag inget ser.Jag tar av mig läsglasögonen och säger
-Nä men nu ska de nog kanske funka bättre,hoppar in i bilen och far.

I går när jag satt med ett skolarbete ringde Johanna hem och grät hjärtskärande i telefonen från skolan.Hon har ju varit sjuk och är fortfarande inte riktigt frisk än, hon hade gått hem från skolan och fått ogiltig frånvaro. En lärare undrade tex om hon inte kände efter lite väl mycke och undrade hur de skulle bli när hon började arbeta då kunde man inte bara stanna hemma. Idrottsläraren fick ett läkarintyg förra terminen att hon inte får vara med pg av ett aldeles för lågt BMI.När klassen hade idrott 2,5 h i går skulle Johanna stå brevid och titta på alla som gympade,då undrade hon om hon inte kunde få gå hem och jobba matte istället som hon ligger efter i sedan förra terminen och som vi på ett EVK har beslutat att hon får.Då svarar läraren Johanna att är det så att hon gör det då blir det ogiltig frånvaro för läkar intyget har gått ut.
-Ja men jag får ju inte vara med och de är ju både slöseri på tid och kallt å bara stå här,konstaterar Johanna
-Spelar ingen roll,svarar läraren och fortsätter med sin undervisning. De va då Johanna ringde hem.

Jag funkar ju på så sätt att ger någon sig på en oskyldig svag och sjuk person då brinner det för mig, är
personen i fråga dessutom mitt eget kött och blod då exploderar jag,å de gjorde jag i går.När explosionen väl har utlösts skyr jag inga som helst medel vare sig de gäller vem jag talar till eller vilka vokabulär uttryck jag använder mig utav.
-Nä men nu jävlar har dom skitit i de blå skåpet,sa jag högt för mig själv å kasta mig i bilen och med en rivstart lämnade jag Linijevägen.
 
När jag med stora steg klev in i lärarrummet där det satt ett antal personer frågade jag
-Vem i helvete är som bär det yttersta ansvaret för denna kommunala anstalt den vill jag ha tag på NU!!!!!
En av personalen gick ut och kollade om det fanns nån som kunde ta samtalet,några satt kvar i de rum jag stod var av en kvinna som var snyggt klädd med halsband och en tunika.Medan jag stod där la jag märke till att hon drog lite i sin tunikan så att man inte skulle se hennes valkar.
-Ja vad är problemet,undrade hon och tittade på mig.
-Problemet är att min dotter sitter ute i bilen(Johanna tordes inte följa med in när hon såg att jag hade exploderat)och är lessen pg av att hon är sjuk och har inte blivit bra bemött här i dag trots att vi har haft EVK,svarade jag kort.
-Jaha ja,ja men är det nu så att vi inte har någon här som kan ta det,så kanske de kan de väl vänta tills de finns tid och personal,svarar kvinnan i helt fel läge och i helt fel ton.
-Jag ska försöka förklara hur allvarligt de är,säger jag och lutar mig mot köksbänken. Du tex du har ju en fruktansvärt övervikt(jag visste de skulle ta genom att hon försökt dölja den med att dra i tunikan) och de är ju rent farligt för ditt hjärta,eller hur.Johanna är mager som ett fiskspö å de är lika farligt för hennes hjärta,förklarar jag inför församlingen.
-Sedan måste jag ju även ifråga sätta idrottsläraren kompetens när han bemöter en elev vars problematik han har ett underlag för men datumet har gått ut,med ett sådant nonchalant, opsykologiskt och opedagogiskt sätt.(han har kunnat sagt till Johanna -Ja gå hem i dag då och jobba matte,men fixa ett nytt läkarutlåtande som gäller denna termin)Ja efter mycket om och men krävde jag och fick ett nytt EVK den 14/9 9.00 med hela elevvårdsteamet närvarande.
Johanna sa en gång i bilen efter ett besök på sjukhuset när jag av nån anledning hade läste lusen av en personal där "-Mamma när du dör kom för faan inte tillbaka som nå spöke,för då blir till och med jag rädd" :-)

Nå väl jag och Johanna for hem efter besöket på skolan med en huvudvärk som molde runt tinningarna,när jag kliver in i huset sitter Nicklas och fikar vid köksbordet.
-Tjenare,säger jag och slår på kaffekokaren samtidigt som jag muttrar om de som hänt,Nicklas lyssnar inte
utan han tuggar och tittar ut genom köks fönstret.Rätt som det är säger Nicklas
-Men faan va bär grannen har på sina buskar, varför har inte vi det?
-Nä men hur tänkte du nu Nicklas?
-Ja men kolla själv, faan de bara kryllar ju på deras buske ju,säger Nicklas å pekar ut och upp genom fönstret
-Nä men Nicklas de är ju för helvete två stora ÄPPELTRÄD ser du inte de.(paradis äpplen)
-Ja men de spelar väl ingen roll de är ju mycke iaf.
-Va faan ha ru åkt på en hjärnblödning,undrar jag och tittar frågande på honom
-Mäh, äru avis för att grannen fick mer bär å äpplen än oss i år,skrattar Nicklas
-Nää de kan jag ju inte vara,suckar jag.Du Nicklas vi har bott här i 2 år och du har suttit och fikat ett antal gånger här vid köksfönstret å inte sett trädet förut,vi har varken en bärbuske eller ett äppelträd nånstans på hela vår gård så jag var ganska inställd på att grannen skulle få fler äpplen än mig i år och nästa år mä,serru.
-Ja skit desamma dom var jävligt små iaf,säger Nicklas och dukar av bordet.
Själv tar jag en kopp kaffe å en Ipren och gnuggar tinningarna.

Kanske jag smyger ut och pallar ett äpple av grannen nån natt,jaja gör man om allt till roliga minnen lever man ju två gånger lixom.

Nu ska Johanna och jag in på sjukhuset så hon får sig lite sjukgymnastik.

Annars kommer tant Annika!

Publicerad 2010-08-31 10:05:32 i Allmänt,

Jag såg i mitt inlägg "FOLKSAM" att en kompis sedan många år tillbaka Camilla hade skrivit en kommentar om en incident som hände nere på Vivstavarv för många år sedan med alla dom barns som bodde där då.Det är ju så här att de bästa jag vet är ju barn,sedan jag var liten har jag alltid sagt att jag ska ha 5 st barn(jag fick 4)jag kan leka,surra,skoja och bju på mig själv till 100% för de är ju så skoj att höra deras kommentarer och funderingar.Men sedan är det ju så här att jag accepterar absolut inte att man är stygg/dum/orättvis vare sig vokabulärt eller fysiskt med andra medmänniskor,för då säger ifrån på de sätt som behövs oavsett det är kungens barn eller eller en ute liggares.ALLA är lika mycket värda och ska behandlas lika å rättvist.Jaa så är det!

Som jag nämde ovan var det många barn som bodde på området vid den här tiden,men det var mest pojkar också Camillas flickor.Barnen lekte oftast utan bekymmer men i bland vart de bråk ute i lekparken som vi föräldrar fick ta itu med men de löste sig för det mesta utan problem.Sommaren -94 (vi hade bytt till större lgh därför vet jag årtal) kom Camilla in till mig och sa
-Jo du Annika pojkarna är som faan och dra ner brallorna på Emma när hon klättrar i rutschkanan.
-Nä men huva då får vi gå ut och stämma bäcken me dom då,sa jag och torkade händerna på disk handuken.
-Jaa,sa Camilla men grejen är ju den att Emma vill inte skvallra åsså är hon ju så lessen.Men sa hon senare vi kan ju säga att vi såg de från ditt köksfönster.
-Jaa va smart de gör vi,sa jag också stegade Camilla och jag bort till sandlådan för att tala om för pojkarna vad som gällde.
Vi samlade ihop pojkarna och förklarade på ett både pedagogiskt och psykologiskt vis varför man INTE fick göra så.Alla pojkar nickade och lovade att inte göra om det.
-Nää sa jag för gör ni det en endaste gång till så lova jag att nästa gång blir jag riktigt arg och de blir inte roligt de ska ni veta!!!!

Det gick bara några dagar så kom Camilla och talade om att det hade hänt ytterligare några gånger att pojkarna hade dragit ner flickans byxor och retas.
-Men nå äre väl själva faan att dom inte begriper vad man säger åt dom,nu jävlar i min lilla låda ska dom få så dom aldrig mer gör om de,sa jag och reste mig upp ur utemöbeln och gav Camilla jänta som jag satt å mata.
Jag stegade bort till lekparken där samtliga förövare befann sig och sa med bestämd röst
-Nu kommer ni med mig här så ska jag visa er en sak.
-Vadå för nått,undrade Rickard.
-De säger jag inte förrän ni sitter i soffan allihop så alla kan se lika bra.
-Ok,svara gossarna i kör och sprang in i mitt tvrum å satte sig.

När alla var på plats sa jag
-Nu är det på så vis att jag har sett genom köksfönstret hur ni har varit stygg med Emma ute i lekparken igen,eller hur. Ingen svara!
-Eller hur,sa jag igen nu lite argare.
-De va den och den som sa att vi skulle göra det,sa nån av pojkarna.
-Men vet ni att jag skiter fullständigt i vem som har sagt eller gjort vad,ni vart tillsagda ALLIHOPA för några dagar sedan att ge faan i det här eller hur. Ingen svarade.
-Men nu äre så här pojkar att jag kan visa mitt arsel alldeles frivilligt ja,sa jag och vänge mig om å drog ner byxorna.De vart knäpp tyst man kunde höra en knappnål falla.
-Nåå sa jag efter en stund,har ni tittat klart så Emma får vara ifred hädan efter nurå?
Inte ett ljud kom från dom sju pojkarna som satt uppradade i soffan,jag drog upp byxan och vände mig om.På två av dom hade underläppen skjutitsfram och börjat skaka nån satt med ansiktet i sina händer och en del hade valt att fixera sin blick ut genom fönstret,men ingen utav dom svara.

Efter denna tillsägelse rörde ALDRIG pojkarna Emma fler gånger,de som vart lite knepigt var ju och förklara för dom andra föräldrarna att jag hade visat arsele för deras son,men dom fattade varför.De knepiga med dehär är att jag har ju efter detta aven försvarat en del av dom pojkarna som satt i soffan vid liknande händelser där dom var den utsatta så dom vet att jag är rättvis, jag har ju även efter detta lekt,surrat och tokat míg med dom.Så vi är ju lixom kompisar.Men jag vet att föräldrarna nere på Vivstavarv ofta kunde säga till sina barn typ "Om du inte går och lägger dig nu,jaa då kommer tant Annika" eller "Slutar inte du nu,jaa då ringer jag tant Annika"

Så ni som läser detta håll er för guds skull till lagar och paragrafer,för annars kanske nån ringer efter Tant Annika,å de blir inte roligt de för er ;-)!!

Goda Energier Lena Greus!!!!!

Publicerad 2010-08-30 20:05:58 i Allmänt,

Jaha, och varför kom jag och tänka på henne just nurå? Jo,därför att i dag har Johanna och jag har varit in på sjukhuset/barnkliniken och vägt oss,jaa Johanna alltså och hon har kommit upp i hela 44,5 kg.Jaha tänker ni,å vad är det med de då?De ska jag tala om för er att det är något helt fantastiskt,otroligt,underbart att vår dotter håller på att tillfriskna efter en lååång tids sjukdom,och dom 4 sista kg har jag just Lena och tacka för.Jag ska kort försöka förklara varför!!!!(å just beskriva kort är ju inte min grej ;-)

Den 2/1 -09 köpte vi ett hus och då vägde Johanna 52 kg och var inte speciellt mullig då heller, sommaren gick och Johanna började påstå att det spökade här i huset.Hon tordes inte sova, så många nätter låg hon vaken och påstod att hon hörde en de ena och en de andra,vi skrattade och röck på axlarna och förklarade att det inte finns några spöken.Den 27/11 sökte vi oss till vårdcentralen för Johanna var så trött,blek och hade avmagrat lite,vi fick remiss till sjuk gymnast.Nyår var vi andra i fjällen och då hände de så fruktansvarda saker här hemma så Johanna och en kompis som sov här fick fly mitt i natten till grannen. Vi skaka på huvudet och sa att dom stressat upp varann,men så fick jag syn på ett kort från själva nyårsfesten där Johanna bar en klänning med bara axlar....åååååå det var ju bara skinn och ben bar upp axelbanden på klänningen.Den 7/1 -10 for jag in akut till barnkliniken och ifrån sa mig allt ansvar för min dotters hälsa,när vi kom in på sjukhuset så vägde hon 36,6 kg och en stor utredning sattes igång.(ni har säkert läst tidigare i bloggen när Lena var hit och renade huset den 11/1-10)

När våren kom hade vi några seanser här hemma i min källare med Lena (se tidigare blogg inlägg) de var några bekanta som ville prova oxå.När Lena har seans förklarar hon lite runtikring om tex olika tecken man kan tolka,vilket skydds djur man har mm, hon avslutar seansena med healing typ prova på.(de trodde jag INTE på)Många av dom som kom på seanserna kom ju mest för att höra vad andarna hade att säga,vi visste ju inte att man fick prova på just healing.Min pappa är VÄLDIGT skepptiskt till sån här så när jag sa att vi skulle ha seans sa han
-Men nu när ni äntligen fått lugnt i huset ska du dra hit elendet då igen,sa pappa å skaka på huve.                  
-Nja men så blir det väl inte,du kan väl gå på en seans du med pappa och inte va så negativ innan du vet vad det är för nått,sa jag.
-Nää du Annika, jag har pratat nog med döda jag sedan jag höll på med politiken,där sitter det mest bara dö nickar,sa pappa å skratta.
Men när första seansen hade gått av stapeln övertala jag honom och gå,å de gjorde han.

De jag nu skriver är sådant som jag till 100% är säker på och sett förändringarna själv,många som har varit här har berättat efteråt hur/vad dom har fått hjälp utav Lena och healing. Men dels vill jag inte lämna ut någon med namn och dels har JAG inte sett förändringarna men det är ett antal människor(om ni har lust ni andra som fått hjälp kan ni skriva en kommemtar till de här inlägget,de vore skoj).Nåväl, min pappa gick på seansen och vart helad för höften sa Lena,höften tänkte pappa de är ju rygg och nacke jag har ont i.Vad pappa inte tänkte på var hans ischias, när han kom hit igen dan efter var han fruktans värt brydd därför han hade fått sova en hel natt utan att vara upp pg av värk,och det var 1,5 år sedan de hände sist.De här var i maj och han är fri problemet än i dag.

Den andra personen som jag såg blev fri ett problem var Johannas pojkvän,han hade väldiga bekymmer med acne som innebar både smärta,dyra salvor och framför allt tid med alla behandlingar. Han spelar hockey vilket innebär mycke träning,svett + att han hade mask(han är målvakt).Han fick healing och en papperslapp med en ört han skulle köpa på hälsokost och äta för sitt problem,två veckor senare var hans hy i det närmaste läkt. De fanns endast några gamla skorpor kvar på nått enstaka ställen.Jaa hörrni vad ska man tro?

Efter att Johanna hade gått på utredning i 6,5 månad inne på sjukhuset med 6 besök i månaden till  läkare,ät störningsgruppen,dietist,sjukgymnast och kuratorer och fortfarande bara hade en vikt på ca 39-40,5kg fick jag som mamma PANIK.Jag förstod nu hur allvarligt de var,de är ju som så att när du är underviktig en längre tid slutar vissa organ i kroppen att fungera, därför att dom livsviktiga orkanen ska orka jobba som tex hjärtat.Så var det för Johanna i början på juli hon fick åka in med ännu tätare mellanrum på barn och ta EKG.När man som förälder hamnar i den här situationen griper man panikartat efter minsta lilla halmstrå,och ett av dom halmstråna var Lena,jag ringde och beställde en tid hos henne, ärligt talat var jag ju fortfarande lite skeptisk men va faan gör man när ens dotter håller på att tyna bort.

Johanna gick på behandling till Lena i slutet på juni och den 20 juli hade hennes mens kommit tillbaka efter 10 månaders  frånvaro och magen var på god väg att börja fungera(den funkar nu).Hennes hår har börjat bli tjockt igen (hon har ju tappat en hel del sedan i januari) och blodtryck och puls har legat bra den senaste tiden och nu visar vågen 44,3 kg.Men fatta ni vilken djävulsk lycka för både oss och henne ojojoj!!!!! Johanna har ju sparat och längtat hela sommaren att få åka till Turkiet men en kompis nu i augusti, men genom att EKG inte var som de skulle och vikten för låg fick hon inte åka för läkaren förrän det va stabilt.Johanna kom hem i söndags efter en vecka i Turkiet med en kompis, lyckan är fulländad för henne och oss!

Vi har ju naturligtvis under hela den här tiden fortsatt på den utredning vi påbörjade inne på sjukhuset och som nu har pågått i snart 9 månader,vi går ju fortfarande fast med färre träffar varje månad.Många kan tycka att det är för dyrt med en healing behandling,jaa, joo det kostar men det är inte helt gratis att ta ledigt från jobbet 3 h varje torsdag (och ibland mer) för att åka och sitta inne på sjukhuset heller i 9 månader.Jag vill påstå att tillfrisknaden går mycket fortare och i slut ändan blir kostnaden lägre med healing.Så var det för oss iallafall!!!!!

Någonting mer som vi har tagit till oss (ja efter att ha varit med om detta) de är de här med Goda Energier i hemmet.Jag vet att Lena påpekade vissa saker när hon var hit i januari som tex en spegel som inte skulle hänga brevid en av barnens sängar där denne låg och sov, den bidrog till mindre ork och psykisk ohälsa för den som bodde i just de rummet.Sedan någon månad har vi ändrat på dom saker hon sa till om,och personen i fråga är mycket piggare och gladare i skrivandes stund.

Hundarna då? Jo hon kommunicerade med Pripps som hon påstod inte tålde nått i de fodret vi gav honom,(han gnagde ofta sönder strumpor efter de att han hade ätit) vi bytte foder och han slutade med strump gnagningen.Nu har vi bytt fodet igen inför jakten till ett litet grövre, men efter bara ett par dagar började Pripps men strumporna igen,såå nu har han fått de han hade innan.Torbjörn var väldigt pysslig sa hon(joo nå vet jag de nå ,han har ju snart rivit hela huse) han ville typ ha en stimmulans boll,ni vet en sån som man lägger karra i,eller hur tänkte vi å skaka på huve.Nu för en månad sedan fick han en sån boll som han går omkring å pysslar med hur länge som helst ute på gården,Pripps han springer bara runt men den i käften,men INTE Torbjörn han älskar att pyssla i trädgården med bollen.

Jaha, lite kort lovade jag ju i början av inlägget men de funka inte den här gången heller men jag slutar väl här då med orden
"det är ingen konst
 att hålla en dörr stängd
 som ingen knackar på"


Höres hörrni ;-)

FOLKSAM !!!

Publicerad 2010-08-27 09:46:52 i Allmänt,

Om vi skulle göra ett utdrag på telräkningen för att se vart vi ringt dom senaste månaderna skulle de stå FOLKSAM,FOLKSAM och åter igen FOLKSAM.När jag nu ringer dit i dag IGEN därför att Johannas moppe har blivit stulen i natt innanför staketet på gården här hemma fast vi har godkända lås(vi köpte ett sådant när den vart stulen där vi bodde förut).Då behöver jag nog varken säga person nr eller kund nr,nää för det sa jag ju igår när jag ringde FOLKSAM om inbrottet i husvagnen uppe i fjällen och de sa jag oxå för en månad sedan då åskan slog ut varenda jävla data/tv pryl här hemma.Jag säger bara
-Tjenare Ankarberg här, då trycker vederbörande som svarat i telefon inne på FOLKSAM bara på "sist använda ärende" på sin dator å vipps, där står att läsa ANKARBERG

Vad som retar mig mest är att Torbjörn som skäller på tame faan ALLT från dom med burka som går förbi till att tomat planten i växthuset växer nån mm han var TYST han.Han har bara behövt boffa lite grann så pass att jag har vaknat och fått gått ut på brokvisten där lampan i taket ger ifrån sig ett sken likt en strålkastare över en scen på nån skitig porrklubb i södra Sverige.Då har jag klivit ut i trosor där pubeshåret haft samma struliga frisyr som håret på huvudet jaa typ hängt ut ca 20 cm på vardera sida troskanten ner efter låret,och där pubeshårets klyvna toppar slutar tar mina toviga smalben över.

Med en viss kåthet i blicken och med tungan hängande ut genom den vänstra mungipan så dregglet rinner ner på mitt nattlinnet där det står följande att läsa "Jag är en fruktansvärt bestämd person.De är bara mina hårtoppar som är lite kluvna" kasta mig runt bropelaren samtidigt som jag ger ifrån mig ett läte typ "Grrrr" å visar översta tannraden.Efter att ha snurrat tillräckligt många varn runt stolpen på bron så att blom amplarna svingats i väg en bra bit ut på gräsmattan när mina utsläppta hängbröst råkade törna i dom spänner jag ögonen i tjuvarna och säger på knagglig engelska " Take mee toooo,pleas!!!!!!!"

Om jag säger som så dom tjuvar som har fått varit med på denna upplevelse kommer förmodligen ALDRIG att stjäla en 5 öres kola en gång,näää dom kommer att få får gå i terapi inne på ungavuxna i stan tills faan avlöser dom. Psykologerna kommer att slita sitt hår i flera månader och när tjuvarna förklarar vad dom sett kommer psykologerna att diskutera i personalrummet typ "- De är ju otroligt att man kan göra film så att patienterna tror de har hänt på riktigt" Nää nu ska jag ringa ett samtal jag.......ni kan ju gissa vart...hahahaa

Höres hörrni!

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela