ankarbergs

Annars kommer tant Annika!

Publicerad 2010-08-31 10:05:32 i Allmänt,

Jag såg i mitt inlägg "FOLKSAM" att en kompis sedan många år tillbaka Camilla hade skrivit en kommentar om en incident som hände nere på Vivstavarv för många år sedan med alla dom barns som bodde där då.Det är ju så här att de bästa jag vet är ju barn,sedan jag var liten har jag alltid sagt att jag ska ha 5 st barn(jag fick 4)jag kan leka,surra,skoja och bju på mig själv till 100% för de är ju så skoj att höra deras kommentarer och funderingar.Men sedan är det ju så här att jag accepterar absolut inte att man är stygg/dum/orättvis vare sig vokabulärt eller fysiskt med andra medmänniskor,för då säger ifrån på de sätt som behövs oavsett det är kungens barn eller eller en ute liggares.ALLA är lika mycket värda och ska behandlas lika å rättvist.Jaa så är det!

Som jag nämde ovan var det många barn som bodde på området vid den här tiden,men det var mest pojkar också Camillas flickor.Barnen lekte oftast utan bekymmer men i bland vart de bråk ute i lekparken som vi föräldrar fick ta itu med men de löste sig för det mesta utan problem.Sommaren -94 (vi hade bytt till större lgh därför vet jag årtal) kom Camilla in till mig och sa
-Jo du Annika pojkarna är som faan och dra ner brallorna på Emma när hon klättrar i rutschkanan.
-Nä men huva då får vi gå ut och stämma bäcken me dom då,sa jag och torkade händerna på disk handuken.
-Jaa,sa Camilla men grejen är ju den att Emma vill inte skvallra åsså är hon ju så lessen.Men sa hon senare vi kan ju säga att vi såg de från ditt köksfönster.
-Jaa va smart de gör vi,sa jag också stegade Camilla och jag bort till sandlådan för att tala om för pojkarna vad som gällde.
Vi samlade ihop pojkarna och förklarade på ett både pedagogiskt och psykologiskt vis varför man INTE fick göra så.Alla pojkar nickade och lovade att inte göra om det.
-Nää sa jag för gör ni det en endaste gång till så lova jag att nästa gång blir jag riktigt arg och de blir inte roligt de ska ni veta!!!!

Det gick bara några dagar så kom Camilla och talade om att det hade hänt ytterligare några gånger att pojkarna hade dragit ner flickans byxor och retas.
-Men nå äre väl själva faan att dom inte begriper vad man säger åt dom,nu jävlar i min lilla låda ska dom få så dom aldrig mer gör om de,sa jag och reste mig upp ur utemöbeln och gav Camilla jänta som jag satt å mata.
Jag stegade bort till lekparken där samtliga förövare befann sig och sa med bestämd röst
-Nu kommer ni med mig här så ska jag visa er en sak.
-Vadå för nått,undrade Rickard.
-De säger jag inte förrän ni sitter i soffan allihop så alla kan se lika bra.
-Ok,svara gossarna i kör och sprang in i mitt tvrum å satte sig.

När alla var på plats sa jag
-Nu är det på så vis att jag har sett genom köksfönstret hur ni har varit stygg med Emma ute i lekparken igen,eller hur. Ingen svara!
-Eller hur,sa jag igen nu lite argare.
-De va den och den som sa att vi skulle göra det,sa nån av pojkarna.
-Men vet ni att jag skiter fullständigt i vem som har sagt eller gjort vad,ni vart tillsagda ALLIHOPA för några dagar sedan att ge faan i det här eller hur. Ingen svarade.
-Men nu äre så här pojkar att jag kan visa mitt arsel alldeles frivilligt ja,sa jag och vänge mig om å drog ner byxorna.De vart knäpp tyst man kunde höra en knappnål falla.
-Nåå sa jag efter en stund,har ni tittat klart så Emma får vara ifred hädan efter nurå?
Inte ett ljud kom från dom sju pojkarna som satt uppradade i soffan,jag drog upp byxan och vände mig om.På två av dom hade underläppen skjutitsfram och börjat skaka nån satt med ansiktet i sina händer och en del hade valt att fixera sin blick ut genom fönstret,men ingen utav dom svara.

Efter denna tillsägelse rörde ALDRIG pojkarna Emma fler gånger,de som vart lite knepigt var ju och förklara för dom andra föräldrarna att jag hade visat arsele för deras son,men dom fattade varför.De knepiga med dehär är att jag har ju efter detta aven försvarat en del av dom pojkarna som satt i soffan vid liknande händelser där dom var den utsatta så dom vet att jag är rättvis, jag har ju även efter detta lekt,surrat och tokat míg med dom.Så vi är ju lixom kompisar.Men jag vet att föräldrarna nere på Vivstavarv ofta kunde säga till sina barn typ "Om du inte går och lägger dig nu,jaa då kommer tant Annika" eller "Slutar inte du nu,jaa då ringer jag tant Annika"

Så ni som läser detta håll er för guds skull till lagar och paragrafer,för annars kanske nån ringer efter Tant Annika,å de blir inte roligt de för er ;-)!!
Kommentarer (0)

Goda Energier Lena Greus!!!!!

Publicerad 2010-08-30 20:05:58 i Allmänt,

Jaha, och varför kom jag och tänka på henne just nurå? Jo,därför att i dag har Johanna och jag har varit in på sjukhuset/barnkliniken och vägt oss,jaa Johanna alltså och hon har kommit upp i hela 44,5 kg.Jaha tänker ni,å vad är det med de då?De ska jag tala om för er att det är något helt fantastiskt,otroligt,underbart att vår dotter håller på att tillfriskna efter en lååång tids sjukdom,och dom 4 sista kg har jag just Lena och tacka för.Jag ska kort försöka förklara varför!!!!(å just beskriva kort är ju inte min grej ;-)

Den 2/1 -09 köpte vi ett hus och då vägde Johanna 52 kg och var inte speciellt mullig då heller, sommaren gick och Johanna började påstå att det spökade här i huset.Hon tordes inte sova, så många nätter låg hon vaken och påstod att hon hörde en de ena och en de andra,vi skrattade och röck på axlarna och förklarade att det inte finns några spöken.Den 27/11 sökte vi oss till vårdcentralen för Johanna var så trött,blek och hade avmagrat lite,vi fick remiss till sjuk gymnast.Nyår var vi andra i fjällen och då hände de så fruktansvarda saker här hemma så Johanna och en kompis som sov här fick fly mitt i natten till grannen. Vi skaka på huvudet och sa att dom stressat upp varann,men så fick jag syn på ett kort från själva nyårsfesten där Johanna bar en klänning med bara axlar....åååååå det var ju bara skinn och ben bar upp axelbanden på klänningen.Den 7/1 -10 for jag in akut till barnkliniken och ifrån sa mig allt ansvar för min dotters hälsa,när vi kom in på sjukhuset så vägde hon 36,6 kg och en stor utredning sattes igång.(ni har säkert läst tidigare i bloggen när Lena var hit och renade huset den 11/1-10)

När våren kom hade vi några seanser här hemma i min källare med Lena (se tidigare blogg inlägg) de var några bekanta som ville prova oxå.När Lena har seans förklarar hon lite runtikring om tex olika tecken man kan tolka,vilket skydds djur man har mm, hon avslutar seansena med healing typ prova på.(de trodde jag INTE på)Många av dom som kom på seanserna kom ju mest för att höra vad andarna hade att säga,vi visste ju inte att man fick prova på just healing.Min pappa är VÄLDIGT skepptiskt till sån här så när jag sa att vi skulle ha seans sa han
-Men nu när ni äntligen fått lugnt i huset ska du dra hit elendet då igen,sa pappa å skaka på huve.                  
-Nja men så blir det väl inte,du kan väl gå på en seans du med pappa och inte va så negativ innan du vet vad det är för nått,sa jag.
-Nää du Annika, jag har pratat nog med döda jag sedan jag höll på med politiken,där sitter det mest bara dö nickar,sa pappa å skratta.
Men när första seansen hade gått av stapeln övertala jag honom och gå,å de gjorde han.

De jag nu skriver är sådant som jag till 100% är säker på och sett förändringarna själv,många som har varit här har berättat efteråt hur/vad dom har fått hjälp utav Lena och healing. Men dels vill jag inte lämna ut någon med namn och dels har JAG inte sett förändringarna men det är ett antal människor(om ni har lust ni andra som fått hjälp kan ni skriva en kommemtar till de här inlägget,de vore skoj).Nåväl, min pappa gick på seansen och vart helad för höften sa Lena,höften tänkte pappa de är ju rygg och nacke jag har ont i.Vad pappa inte tänkte på var hans ischias, när han kom hit igen dan efter var han fruktans värt brydd därför han hade fått sova en hel natt utan att vara upp pg av värk,och det var 1,5 år sedan de hände sist.De här var i maj och han är fri problemet än i dag.

Den andra personen som jag såg blev fri ett problem var Johannas pojkvän,han hade väldiga bekymmer med acne som innebar både smärta,dyra salvor och framför allt tid med alla behandlingar. Han spelar hockey vilket innebär mycke träning,svett + att han hade mask(han är målvakt).Han fick healing och en papperslapp med en ört han skulle köpa på hälsokost och äta för sitt problem,två veckor senare var hans hy i det närmaste läkt. De fanns endast några gamla skorpor kvar på nått enstaka ställen.Jaa hörrni vad ska man tro?

Efter att Johanna hade gått på utredning i 6,5 månad inne på sjukhuset med 6 besök i månaden till  läkare,ät störningsgruppen,dietist,sjukgymnast och kuratorer och fortfarande bara hade en vikt på ca 39-40,5kg fick jag som mamma PANIK.Jag förstod nu hur allvarligt de var,de är ju som så att när du är underviktig en längre tid slutar vissa organ i kroppen att fungera, därför att dom livsviktiga orkanen ska orka jobba som tex hjärtat.Så var det för Johanna i början på juli hon fick åka in med ännu tätare mellanrum på barn och ta EKG.När man som förälder hamnar i den här situationen griper man panikartat efter minsta lilla halmstrå,och ett av dom halmstråna var Lena,jag ringde och beställde en tid hos henne, ärligt talat var jag ju fortfarande lite skeptisk men va faan gör man när ens dotter håller på att tyna bort.

Johanna gick på behandling till Lena i slutet på juni och den 20 juli hade hennes mens kommit tillbaka efter 10 månaders  frånvaro och magen var på god väg att börja fungera(den funkar nu).Hennes hår har börjat bli tjockt igen (hon har ju tappat en hel del sedan i januari) och blodtryck och puls har legat bra den senaste tiden och nu visar vågen 44,3 kg.Men fatta ni vilken djävulsk lycka för både oss och henne ojojoj!!!!! Johanna har ju sparat och längtat hela sommaren att få åka till Turkiet men en kompis nu i augusti, men genom att EKG inte var som de skulle och vikten för låg fick hon inte åka för läkaren förrän det va stabilt.Johanna kom hem i söndags efter en vecka i Turkiet med en kompis, lyckan är fulländad för henne och oss!

Vi har ju naturligtvis under hela den här tiden fortsatt på den utredning vi påbörjade inne på sjukhuset och som nu har pågått i snart 9 månader,vi går ju fortfarande fast med färre träffar varje månad.Många kan tycka att det är för dyrt med en healing behandling,jaa, joo det kostar men det är inte helt gratis att ta ledigt från jobbet 3 h varje torsdag (och ibland mer) för att åka och sitta inne på sjukhuset heller i 9 månader.Jag vill påstå att tillfrisknaden går mycket fortare och i slut ändan blir kostnaden lägre med healing.Så var det för oss iallafall!!!!!

Någonting mer som vi har tagit till oss (ja efter att ha varit med om detta) de är de här med Goda Energier i hemmet.Jag vet att Lena påpekade vissa saker när hon var hit i januari som tex en spegel som inte skulle hänga brevid en av barnens sängar där denne låg och sov, den bidrog till mindre ork och psykisk ohälsa för den som bodde i just de rummet.Sedan någon månad har vi ändrat på dom saker hon sa till om,och personen i fråga är mycket piggare och gladare i skrivandes stund.

Hundarna då? Jo hon kommunicerade med Pripps som hon påstod inte tålde nått i de fodret vi gav honom,(han gnagde ofta sönder strumpor efter de att han hade ätit) vi bytte foder och han slutade med strump gnagningen.Nu har vi bytt fodet igen inför jakten till ett litet grövre, men efter bara ett par dagar började Pripps men strumporna igen,såå nu har han fått de han hade innan.Torbjörn var väldigt pysslig sa hon(joo nå vet jag de nå ,han har ju snart rivit hela huse) han ville typ ha en stimmulans boll,ni vet en sån som man lägger karra i,eller hur tänkte vi å skaka på huve.Nu för en månad sedan fick han en sån boll som han går omkring å pysslar med hur länge som helst ute på gården,Pripps han springer bara runt men den i käften,men INTE Torbjörn han älskar att pyssla i trädgården med bollen.

Jaha, lite kort lovade jag ju i början av inlägget men de funka inte den här gången heller men jag slutar väl här då med orden
"det är ingen konst
 att hålla en dörr stängd
 som ingen knackar på"


Höres hörrni ;-)
Kommentarer (0)

FOLKSAM !!!

Publicerad 2010-08-27 09:46:52 i Allmänt,

Om vi skulle göra ett utdrag på telräkningen för att se vart vi ringt dom senaste månaderna skulle de stå FOLKSAM,FOLKSAM och åter igen FOLKSAM.När jag nu ringer dit i dag IGEN därför att Johannas moppe har blivit stulen i natt innanför staketet på gården här hemma fast vi har godkända lås(vi köpte ett sådant när den vart stulen där vi bodde förut).Då behöver jag nog varken säga person nr eller kund nr,nää för det sa jag ju igår när jag ringde FOLKSAM om inbrottet i husvagnen uppe i fjällen och de sa jag oxå för en månad sedan då åskan slog ut varenda jävla data/tv pryl här hemma.Jag säger bara
-Tjenare Ankarberg här, då trycker vederbörande som svarat i telefon inne på FOLKSAM bara på "sist använda ärende" på sin dator å vipps, där står att läsa ANKARBERG

Vad som retar mig mest är att Torbjörn som skäller på tame faan ALLT från dom med burka som går förbi till att tomat planten i växthuset växer nån mm han var TYST han.Han har bara behövt boffa lite grann så pass att jag har vaknat och fått gått ut på brokvisten där lampan i taket ger ifrån sig ett sken likt en strålkastare över en scen på nån skitig porrklubb i södra Sverige.Då har jag klivit ut i trosor där pubeshåret haft samma struliga frisyr som håret på huvudet jaa typ hängt ut ca 20 cm på vardera sida troskanten ner efter låret,och där pubeshårets klyvna toppar slutar tar mina toviga smalben över.

Med en viss kåthet i blicken och med tungan hängande ut genom den vänstra mungipan så dregglet rinner ner på mitt nattlinnet där det står följande att läsa "Jag är en fruktansvärt bestämd person.De är bara mina hårtoppar som är lite kluvna" kasta mig runt bropelaren samtidigt som jag ger ifrån mig ett läte typ "Grrrr" å visar översta tannraden.Efter att ha snurrat tillräckligt många varn runt stolpen på bron så att blom amplarna svingats i väg en bra bit ut på gräsmattan när mina utsläppta hängbröst råkade törna i dom spänner jag ögonen i tjuvarna och säger på knagglig engelska " Take mee toooo,pleas!!!!!!!"

Om jag säger som så dom tjuvar som har fått varit med på denna upplevelse kommer förmodligen ALDRIG att stjäla en 5 öres kola en gång,näää dom kommer att få får gå i terapi inne på ungavuxna i stan tills faan avlöser dom. Psykologerna kommer att slita sitt hår i flera månader och när tjuvarna förklarar vad dom sett kommer psykologerna att diskutera i personalrummet typ "- De är ju otroligt att man kan göra film så att patienterna tror de har hänt på riktigt" Nää nu ska jag ringa ett samtal jag.......ni kan ju gissa vart...hahahaa

Höres hörrni!
Kommentarer (1)

Nä men hur...del 2

Publicerad 2010-08-26 11:20:23 i Allmänt,

jaha vart var de vi va? Joo i Juli -93 föddes Johanna och vipps var vi 2 vuxna,3 barn och 3 hundar i tre rum och kök nere på Vivstavarv.Min granne Karin Person fick oxå en dotter samtidigt som jag fick Johanna så efter ca 10 månader med enbart blöjbyte,vakna nätter och med 20 cm längre bröst efter allt ammande bestämde vi oss för att åka till Grekland på husmors semester en vecka Karin och jag.
-Nä men ska ni åka bort när flickorna är så små,undrade en annan granne på området å skakade på huvudet.
-Japp,svara Karin och jag i kör,vi ska bara vara borta en vecka så vi tror inte att dom vare sig har vuxit ur sin garderob eller glömt oss på de få dagarna.Åsså for vi!(den resan får jag blogga om senare för det är den sjukaste,roligaste och kaotiska resa jag någonsin har gjort *skrattar så tårarna rinner när jag tänker tillbaks*

En eftermiddag i september -98 ringde telefonen hemma på Varvet,det var från Katrinelundskola som hade fått tipps om att jag hade bra hand med ungdomar sedan jag arbetat på Unga Örnar med fritids för utvecklingsstörda och fritids gårdsverksamhet. (Big Jonny ni vet) Jag vart erbjuden en månads vikariat som sy och hemkunskaps lärare där,jag tackade ja till jobbet.När månaden led mot sitt slut kom den dåvarande rektorn in på en utav mina lektioner,hon hade 3 kg spray i håret,höga klackar,de mesta av smink som finns att köpa i en Oriflame katalog och ett halsband som påminde mer om en koskälla än ett smycke från Glitter.
-Hej Annika ursäkta att jag stör men jag tänkte höra med dig den här månaden har ju gått väldigt bra för både dig och eleverna,vad har du för behörighet(vilka ämnen jag var lärare i) Frågade hon och knäppte sina händer samtidigt som hon la huvudet på sne och log.
-Jag är nästan Djurskötare jag vettu,svarade jag och plockade ihop papperen på katedern.
-Ursäkta,sa hon och räta upp huvudet samtidigt som hennes mun vart rak som ett streck.
-Ja,nästan djurskötare,sa jag.De verkar ju funka bra på skolelever också typ skock som skock, sa jag och små skrattade.
På den skolan vart jag kvar och jobbade i 12 år med några små avbrott,ja som typ lite djurskötare och lite lärare :-)

Hösten 2000 var jag åter igen i ett välsignat tillstånd och i mars -01 gjorde Albin entré 2 månade för tidigt å det vart kaos.Efter att ha varit sjukskriven och mammaledig hela sommaren fick vi besked om att Vargens camping skulle vara stängd en säsong pågrund av att ingen drev den(vi har ju vår husvagn uppställd där).Jag ringde upp ägaren och sa att morsan och jag kan driva hela anläggningen i ett år utan ekonomiskt ansvar.
-Jaa,men då måste ju barnen byta skola är det så bra de,sa mamma och fler med henne.
-Ja de är väl klokast de,svarade jag annars har dom 23 mil till skolan här hemma och de kan jag tycka är lite lååångt.
Dom tre äldsta bytte skola och den minsta hade jag i en haglöfsryggsäck på ryggen medans jag jobbade.När sportlovet kom sa Rickard
-Jag vill inte bo i lapphelvete utan vill hem till mina kompisar.
-Ja men ta då och packa med dig det du behöver och flytta hem till pappa då på söndag vettja,man ska bara göra det som känns roligt och bra,svara jag Rickard.Åsså flyttade han hem,vi andra stannade tills skolorna slutade i mitten på juni.

Han som ägde själva anläggningen och som jag arbetade med hette Lars-Eric Uneståhl och är någon slags fil doktor han har jobbar med mentalträning tillsammans men stora idrottstjärnor www.buenavida.se heter hans företag.Första gången vi skulle träffas Lars-Eric och jag runt den 13/12 kom han 13 h försent,när han äntligen kom hade han sommardäck på bilen och typ nå mockasiner på fötterna å de var full snöstorm ute.
-Men hur tänkte du nu när du kommer med sommardäck å lågskor till Vemdalen,undrade jag.
-Possetivt tänkande,svara Lars-Eric de ska man alltid ha kom de ihåg Ankarberg åsså tog han av sig på fötterna som var knallröd och blöt.
Under den tid vi arbetade tillsammans vet jag att Lars-eric sa vid ett flertal tillfällen.
-En sak ska du ha klart för dig Ankarberg dom två första åren på ett arbete/arbetsplats de är utveckling, resterande tid är bara en låååång repitetion.
Kanske jag har det i ryggmärgen genom att jag blivit både erbjuden fast arbete och vid nått tillfälle blivit LASAD till en fast tjänst men tackat nej.

När jag var färdig i Vemdalen flyttade jag hem och började på Katrinelund igen som lärare.Jag kom i kontakt med Anna Norberg en gammal Alnöbo som undrade om jag skulle kunna vara foajé ansvarig i deras uppsättning av "Hetaste laget" på Skönsbergsfolketshus en höst.Jag tackade ja och jobbade med ett härligt gäng hela hösten ( alltså på kvällar och helger för på dagarna undervisade jag ju i skolan).När vår/vintern kom var det dax för att ge sig ut på turné runt om i vårt avlånga land med musikalen "Hetaste laget"
-Hörru Ankarberg vi har ingen som spelar ståbas i damorkestern på vår turné och du är ju ändå med kan du hoppa upp på scen ett tag tror du,undrade Robban.
-Nää men va faan jag kan ju inte gå i högklackat,svarade jag.
-Nää,men de kan du lära dig i foajén på hotellet,sa Robban och gav mig en ståbas.
Jag gick fram och tillbaka i höga klackar,svinrygg,lösögonfransar och en glitter klänning timvis i korridoren på Elithotell i Borås tills det funkade( Tack Cristoffer för din hjälp och tålamod) Sedan tunérade jag med Dröse/Norberg och damorkestern med ståbas i några månader.

Nu på gammeldagan har jag gått ur aveln(inga fler barn) och börjat skolan(sitter åt rätt håll den här gången) de tycker jag är skitkul.Största delen av barnaskaran är ju vuxna nu och har jobb, vi har fruktansvärt sjukt trevligt när vi träffas (dagligen) och det gör ju livet värt att leva.Ja att få leva både med och för sin familj de trivs jag med...ju rörigare och stökigare (kaos) ju mer trivs jag.Jaa livet har väl inte alltid vart en dands på rosor men de ska de väl inte va heller antar jag.

Ja vad var det jag ville ha sagt med detta kilometerlånga inlägget dårå.Joo i början på den här veckan har jag träffat två fruktansvärt bittra människor en man i 65 års åldern och en kvinna runt 40(vid två olika tillfällen)
Mannen var hos en grannfru och hälsade på när jag gick över och hörde hur hon hade det.
Hon frågade om pojkarna bodde hemma än och jag svarade att Nicklas ville bo med oss ett tag och Rille hade flyttat till Nickes lgh.
-Ja ungjävlan är så bortskämd nu förtiden så huva huva,dom ska jävlar ha både mobil och prata i för flera tusen kronor och bil men jobba de vill dom jävlar inte göra, sa mannen.
-Jo så kan de ju vara,sa jag.Men mina pojkar är vanliga arbetar ungar så ska dom ha nått får dom jobba och de gör dom bägge två.
-De finns faan inge jobb så de är bidrag dom går på,vart faan är samhälle på väg när jag var liten fick vi jävlar jobba.Jaa de är vi som byggt upp de här satans samälle dom unga håller på att rasera,sa mannen och viftade på armarna.Grannfrun bytte samtalsämne och frågade
-Har du varit ut med båten nått i sommar.
-Jaa,svarde jag.Vi har åkt lite runtikring här hemma bara ut till nån ö och några vikar.
Då fyller mannen sina lungor igen och säger.
-Båt och båt folk skaffar bara båtar för att ha nått och skryta om,de är väl för faan inte å åka båt när man ser land hela tiden.Nä på min tid då var det bara å kliva på och åka rakt ut i ingenstans å man jobba jävlar så man visste inte vilken dagjävel de var engång.
Min grannfru suckade och fyllde på mannens kaffekopp(hon vart less på honom).Men herre gud tänkte jag här spelar det ingen roll vad man säger så är ju allt enligt mannen fördjävligt.Jag förstod ju att vad jag än sa så skulle han dissa det,så jag tänkte då kör vi gubbstrutt nog kan jag få igen käften på dig må du tro så jag sa
-Jaha ja jag köpte min båt för att KNULLA i den.Grannfrun fnissade till och mannen fnös till och lyfte kaffekoppen och sa inte så mycke mer efter det. 

Kvinnan i fråga hon stör sig på allt och alla,de klagas och klagas och klagas på en det ena och en de andra.Hon upplever nog sitt liv som en fralla,typ för mycket kant och för lite innehåll.På hennes nattduksbord ger jag mig faan på att de ligger en bok med utslitna pärmar som hon bläddrar i varje kväll med rubriken "Orgasmens mysterier och Tupperwers fullständiga sortiment"

Ja jag hoppas att jag inte ska bli nån bitter fitta som ovan nämda människor utan få fortsätta med den otroligt roliga och händelserika resa jag har varit ute på sedan 21/8 -67.För er som läset detta och förstår vad jag menar säger jag som björnen sjunger till Mowgli i djungelboken "Var nöjd med allt som livet ger och allting som du kring dig se glömm bort bekymmer å besvär..." Nää kära vänner kör så att de ryker och gör de som faller er in......så ses vi nöjd och glad den dan vi lägger näsan i vädret och ska en trappa upp!!!

höres hörrni!!!

Kommentarer (1)

Nä men hur tänkte du nu......

Publicerad 2010-08-25 21:02:48 i Allmänt,

......ja men inte faan har jag tänkt,jag har gjort som jag har velat i hela mitt liv ja och med facit i hand är jag ganska nöjd här och nu.Jag ska kort försöka förklara vad jag gjort och vad som fick mig och tänka detta just nu.

Den senare delen av högstadiet satt jag bak och fram (typ med ryggen mot läraren och tavlan) de kan man tydligt se i mitt avgångsbetyg från ÅK 9 Vibackeskolan -86.De enda som finns att skåda i de dokumentet är streck typ några lodräta 1 och några vågräta -, jag sökte till djurskötarutbildningen där man fick tilläggs poäng,Nordvik heter skolan och ligger i Nora(var man flicka fick man extra poäng för det var ett pojkgymnasie).Jag har alltid gillat djur så de passa perfekt, jag och en klasskompis sökte oss dit och komm in.Efter ett år hade jag lessnat på att bo i elevhem långt hemifrån å långt ut på landet så jag tog mitt pick och pack å flytta hem till Alnö,med i packningen denna gång hade jag ett betygskuvär men höga fina betyg, för jag gilla ju de ämnen som jag hade läst.

Jag flytta hem till mina föräldrar och sökte/fick arbete på sjukhuset som städerska och tog mig ett körkort.Efter ett halvår vart jag och 6 kompisar erbjuden arbete genom arbetsförmedlingen nere i Stockholm på ett sjukhem,dom fixa flytt och lägenhet å allt.Vi bodde två och två i hyreslägenheter i Huddinge jag och Kicki Forslund delade på en tvåa,vi jobbade,partade och hade fruktansvärt roligt i 7 månader,sedan vart vi less på storstan och stress.Jag lånade pappas Volvo och en släpvagn åsså packa vi vårt bohag och flytta hem till Norrland.

Under dom 7 mån jag var borta hade mina föräldrar flyttat till Timrå,så dom rensade en skrubb som jag fick flytta in i när jag lämnat huvudstaden.Brevid där jag nu bodde i Timrå fanns ett sambete(bönderna samlar sina kor över sommaren) med 90 kor,så jag ringde Avbytartjänst och sa att jag nästan var djurskötare och ville ha ett arbete,och de fick jag.När sommaren var slut och kona for hem till sina ladugårdar tyckte bönderna att jag skött mina sysslor så bra att dom erbjöd mig en tjänst som avbytare,jag tackade ja och for nu runt hem till ett antal bönder och skötte deras boskap.

-86 lärde jag känna Herr-G,han hade en Saab V4 hette Gunnar och var 52 kg lätt för han skulle gå Norrlänska Mästerskapen och SM i flugvikt.(jag och Lena hade skit kul åt både namnet,vikten och Saaben)Jag var 89 kg tung och gick för mest på pub och Sibylla där av vikten,jaahahaha och nu sitter vi här Herr-G och jag 24 år senare med helt andra match vikter och hårfärger!Den 22/2 -87 fråga vi chans på varann och blev ett par,den 18/8 -87 ryckte Herr-G in i lumpen och den 3/11 lyste g-testen röd.När Herr-G ringde hem från Östersund sa jag
-Vi ska ha barn du och jag!
-Jaha,men jag gör ju lumpen till april,svara Herr-G
-Ja men de tar ju ett tag innan de ska ut så vi flyttar väl ihop när du har muckat dårå.
-Ja så får det bli,svarade Herr-G och fortsatte leka krigi några månader till uppe i Östersund.
När jag skulle skriva in mig på mödravården vart det problem,Herr-G heter Söderström i efternamn och hans mamma hette Söderberg,Herr-G arbetade på Sundsvalls verkstäder och min farmor bodde brevid Sunds deffibrator och jag blandade i hop allt.Så när barnmorskan frågade om jag kände barnets far svarde jag
-Jaa tacka för det!
-Vad heter han,frågade hon medan hon fyllde i papperen.
-Jaa hörre du,hette han Söderberg eller hette han Söderström,nja jag får kolla upp de till nästa träff,svarade jag.
-Mmm,de måste du.Har han arbete,var nästa fråga.
-Japp,han arbetar heltid.
-Vart då,frågade barnmorskan.
-Jaa hörre du var det på Sundsvalls verkstäder eller var det på Sundsdeffibrator svarade jag medan jag klia mig i huve,ja jag får kolla upp de med till nästa gång.
Undra just vad den barnmorskan tänkte när jag lämnade vårdcentralen...ojojoj.

Februari -88 fick vi vår lgh på Vivstavarv som jag och Herr-Gs pappa renoverade tills Herr-G skulle mucka och flytta hem.I mars kom jag på att jag skulle ha haft en ny hund för den vi hade(en labb hanne som hette Rasken)började bli till åren och fått krämpor,så jag ringde och köpte en schäfertik nere i Norrköping hos en kennel som hette Silverpilen.Nu var det ju en bit att åka när valpen skulle hämtas och alla sa att man absolut inte skulle åka så långt när man var hög gravid.
-Men va faan folk föder ju barn lika bra i södra sverige som i norra de spelar väl ingen roll om jag ligger där nere i Norrköping och skriker när  föder barn eller om jag ligger i Sundsvall,de tror jag INTE ta hit journalerna nu så får vi de här överstökat.Åsså for mamma och jag och köpte hunden.

Julafton -89 kl 09.35 fick vi en liten annorlunda julklapp Herr-G och jag,nämligen Nicklas.
-Får man åka hem en sväng till Kalle Anka och Tomten i eftermiddag,frågade jag och tittade ner mellan benen i förlossnings stolen där läkaren satt och sydde själva utgångs hålet efter Nicklas.
-Nja de kan vi inte avgöra här och nu de får du ta med sköterskerna uppe på BB avdelninge,svara kirurgen mellan mina knän.Jag fick åka hem till Rickard och Tomten den em efter lite tjat uppe på avd.

När Nicklas var 4 mån hade min mamma hämtat resekataloger på lite olika resebyråer inne i stan.Jag satt och bläddrade med henne och tittade på lite olika resmål som HON funderade på att åka till,rätt som det va kom jag på att Herr-G och jag inte hade varit på nån bröllopsresa sedan vi gifte oss (jag var i 8 mån då, vi fick för oss att gifta oss före -90 för sedan togs änkepension bort) så nu var det dax.
-Ska vi ta och svänga iväg till Grekland nästa vecka,frågade jag Herr-G.
-Nja,svarade Herr-G lite tvekade, vi har ju barn Annika.
-Ja men herre guud,sa jag.Va faaan det finns ju folk som lämnar sina barn på barnhem i över 15 år och återförenas så nog tror jag det funkar för oss om vi lämna våra till deras mormor i 1 vecka.
-Tror du,sa Herr-G fortfarande lite frågande.
-Ja ta badbyxan nu så far vi hörru,de blir roligt de serru. Åsså for vi.

-92 var det dax för draghundstävling uppe i Idre,de var en större tävling som heter Skandinaviun Champion Schip kallas SOC.Vi drog lott om vem som skulle få tävla å jag drog naturligtvis den kortaste och vart kvar i Start/Mål follan med pojkarna.
-Jag tänker INTE stå där å se ryggtavlan på dig försvinna i skogsbrynet för att sedan ta emot dig i mål när du är vit i ansiktet och spyr när du gått över målinijen(Herr-G tar oftast ut sig så det blir lite uppkastning när han gått i mål) sa jag lite surt.
-Ja men vi kan ju inte dra tvillingvangnen ut på spåret begriper du väl,sucka Herr-G.(pojkarna var ju små och skulle sova middag)
-Näha,men då köper jag mig väl 2 st IKEA kassar som jag knyter fast i ett träd så får dom väl sova midda så då i helgen.
De gick hur bra som hellst de,jag la ett liggunderlag i två gula IKEA kassar och en son i varje med en yllefilt så kunde jag sitta i solen ute på spåret hela dan,vi påminnde faktiskt om rumpnissarna ett tag där ute i skogen.

....fortsättning följer.
Kommentarer (0)

Fredag den 13!

Publicerad 2010-08-16 14:40:47 i Allmänt,

Ja många av oss kan ju tycka att fredag den 13 då ska man ta de lite lugnt,därför att det skrock-as om både de ena och de andra som kan hända.När det gäller min familj tror jag de kvittar vilken dag och datum som står på kalendern just när det gäller vad som kan hända och inte.Men så här vart iallafall våran fredag.

Fredag den 13 var en efterlängtad dag för Albin därför att hockeyträningen startade då och han skulle få träffa alla sina kompisar + åka skridskor uppe på eon.När klockan var slagen hoppade både Marcus som är en klasskompis till Albin och ville följa med å titta in i bilen och vi började rulla upp till träningen.Efter vägen bor några bekanta till oss i ett stort hus med många rum och dit har Albin varit men inte Marcus,men Marcus vet vem pojken är för han går på Böleskola han också. Tillsaken hör att både Albin och Marcus bor i små hus.När vi passerar familjen Ks hus (efternamnet börjar på de) säger Albin bakom gallret på hockeyhjälmen till Marcus i baksäter.
-Här bor familjen K Marcus!
-Görom,svarar Marcus
-Ja å dom har ett skit stort hus.
-Mmm de har dom,konstaterar Marcus.
-Jag har varit in där och dom har hur många rum och dörrar som helst åsså ett PS 3.
-Harom,undrade Marcus lite frågande.
-Jahaha,huset kostar nog 17 miljoner tror jag för dom har lika många rum och dörrar som kungen Marcus.
-Mmmm,svarar Marcus och följer huset med blicken ett bra tag sedan vi åkt förbi.
-Ja, jag tror inte de kostar 17 miljoner för de är ju väldigt mycke pengar Albin,svarar jag.
-Jooo,svarar Albin och vrider på huvudet så de bara smäller i gallret på hockeyhjälmen som han redan hemma i hallen satt på huve.Mamma dom har ju hur många rum som helst,ja lika många som kungen.
-Ja,svarar Marcus i baksätet.Har dom lika många rum som kungen då kostar de säker de.
-Ja men då äre väl så då,svarar jag och tänker att dom får väl tro de då!

Efter en stunds tystnad säger Albin till Marcus.
-Marcus du vet väl att de är inte kungen som bestämmer va.
-Nää jag vet,svarar Markus.
-Och de är inte Böönfelt heller! (Albin menar Reinfeldt men säger fel)
-Nää,ja vet svarar Marcus och tittar ut genom bilfönstret.
Efter ytterligare en stunds tystnad frågar jag
-Men vem äre då som bestämmer då?
-Jaa,svarar Albin och funderar en stund.De är ju demokraterna.
-Jaha och vilka är demokraterna då?undrar jag
-Jaa de är jag och Marcus de, svarar Albin.Ja eller de är hela min klass har Ulrika (läraren) sagt,vi röstar alltid så alla i klassen får vara med och bestämma.
-Ja just ja,svarar jag och får en bild i huvudet på en typ valaffich inför den 19 september 2010,där hela klass 3 b sitter samlad med texten " Sägupp 300 fritidsledare i kommunen så vi i 3b får råd med en eldriven pennvässare" eller " Ropen ska skalla Hemglass till alla"

Efter hockeyträningen skulle vi hem och rigga för en kräftskiva.Jag och Johanna hade beslutat att hon och jag skulle äta kräftor(jag visste inte då att hela släckten åt) och övriga fam medlemmar skulle få grillat.Innan dagen var slut hade alla barnen samt respektive + Herr-G anmält sig till Johannas och min kräftskiva,jag vet att min mamma tycker om när vi samlas hela fam Ankarberg(vi har ju alla lika sjuk humor) så jag slog en signal och bjöd in henne med.På eftermiddagen tittade Herr-Gs syster Lillemor in och fick syn på kräftorna som låg och tinade på köksbänken.
-Å ska ni äta kräftor,sa hon och torka tanvattnet i sina mungipor,då svänger jag i väg och köper en förpackning ja mä så kan jag käka de med er i kväll. Åsså gjorde hon de.
Medan jag höll på och fixa och trixa dök Herr-Gs pappa Birger upp som gubben ur lådan.Jag måste ju höra med honom tänkte jag om han också vill stanna och äta med oss.

Herr-Gs pappa vet jag inte riktigt hur jag ska beskriva men om vi säger som så hissen går inte riktigt enda upp vissa delar av dygnet.Han är till åren kommen och håller kanske på och bli lite dement,han håller för det mesta med föregående talare och är alltid snäll och glad.
-Vi ska äta kräftor här i kväll vill du stanna kvar och äta med oss,frågar jag Birger som sitter och väntar på Herr-G som strax ska komma hem från jobbe.
-Nä men huga huga,svarar Birger samtidigt som han skakar på huvudet och viftar med sin ena hand som är krogig och söndervärkt av reumatism.Sån där jävla dynga som man ska knåpe sönder och sörple nå satans skitvatten ur,nä gud bevare mä väl!
-Ja men jag har ju grillat också som du kan få istället.
-Jaa si grillat dä ät ja,de gör ja dä,sa Birger och tackade ja till inbjudan.(han pratar bonnit som dom gör i den by han bor och kommer ifrån)
När dukningen var nästan klar ropar Birger ut från bron
-Nä men Annika kom få ru si,nu kom a Goldis å.(min mamma)
-Ja men hon ska ju hit och äta hom också vettu Birger.
-Meeen huuuga huuga, ska na karve å sörple och håll på jävlas med de dännä odjura hon å.Vilket jävla påhitt.

Nu var vi alltså 12 pers och inte 2 som de va tänkt från början som skulle äta.Rickard som vart uppringd och erbjuden arbete på Jakt.se(kanske inte va så bra de när han verkar va största kunden själv) i juni jobbade till 18.00 så vi väntade in honom.När man jobbar i jaktaffär är man klädd ungefär som när man ska ut på pass så Rickard kom hem iklädd rutig skjorta och jaktbyxor och ett par hörselkåpor på huve.
-Varför har du hörselkåpor på huve,du ser ju ut som musse pigg Rickard,fråga jag
-Jag ska fara å skjuta in min nya bössa som jag har köpt,ska ru me farsan fråga Rickard Herr-G.
-Ja men nu ska vi äta,sa Herr-G och gick och satte sig.
-Vi vill också följa med och skjuta,sa Nicklas och Albin.(de är ju snart jakt så de börjar väl å rycka i avtryckar fingret på dom)

När alla har fått den mat dom ska äta sitter vi och småpratar å skrattar,efter en stund börjar Johanna skrika(hon sitter brevid Birger)
-NEEEEEJ VA FAAN GÖR DU FARFAR SPOTTA UT,MEN GUUUUUD GÖR NÅTT MAMMA!!!!!!
Alla runt bordet blir tyst och tittar mot Johannas håll, alla utom Rickard han säger
-Men vilket jävla liv de blev,och tar på sig hörselkåporna och fortsätter äta,för han ska iväg å skjuta innan de blir mörkt.
De här tror ni säkert inte är sant men vi var 11 vittnen som kan intyga vad de var som hände,Birger hade tagit en HEL kräfta och pulat in i sin mun.Hela kräftskivan vart lixom som en stillbild alla satt som fastfrusna med blicken på Birgers mun där det hängde ut en klo samtidigt som man kunde höra knastret från kräftans skal medan hans käkar jobbade.
-Men va i hellvette gör du farsan,får tillslut Herr-G fram.
-Jag smakade en kräfta,svara Birger så man kunde se hela kräftan åka omkring där inne i munhålan.
-Ja men du har ju för faan skal å klor kvar på kräfta,sa Herr-G och kliade sig i huvudet
-Jaa,svara Birger de har ja de!(ett av korten jag lagt in är exakt i detta skede när Herr-G torkar av händerna å ska hjälpa sin far samtidigt som Herr-Gs syster Lillemor pekar till Johanna att hon ska ta av sin farfar kräftan och Rickard käkar i lugnanro med hörselkåpor)
Då säger Nicklas efter en stunds tystnad och som sitter mitt i mot farfar
-Farfar måste ha en djävuls förbränning!
Då har Albin förstått vad som händer så han säger
-Kan man äta HELA pappa.
-Nä men de är väl klart som korvspad att man INTE kan jag ska ta av farfar kräftan, så reser han sig upp och tar av sin far dom delar som finns kvar.
Nu skrattar jag och min mamma så vi sitter dubbelvikt i utemöbeln,Jullan Rickards tjej sitter fortfarande blek,stel och brydd vid Birgers bord.Efter en stund la sig lugnet och kräftskivan kunde fortsätta.

När bordet var avdukat och mansfolket hade åkt till skjutbanan sa jag till Lillemor
-Ja men kanske vi ska ta båten till stan vi då där drakbåtsfestivalen är?
-Jaa,jag kan köra båten sa Johanna(de är ju 0,2 på vattnet)
-Ja och jag kan åka med ,sa Jullan.
 Åsså for vi!Båten startade inte när vi skulle iväg men vi fick hjälp av nån båtgranne så efter mycke om och men var vi på väg.Allt gick perfekt tills vi skulle lägga till i båthamn när vi kom hem vid 00.00 tiden,Lillemor och jag hade ju fått i oss några öl innanför flytvästen när vi var i stan så de gunga kanske lite mer för oss än övriga besättningen.
-Jag knyter fast bak,sa jag till Johanna och balansera på Y-bommen som är 20 cm bred och går längs båten.
Presis när jag fått tag på repet glider båten iväg över på andra sidan så jag blir hängande i taket på akteruffen och fötterna kvar på bommen.
-Men va faan,skrattar jag hjälp mig upp nån.
Lillemor står på bryggam med en Mariestads öl och tittar.
-Jaa,kanske du skulle behöva lite hjälp Annika de ser jävligt jobbigt ut de där.
-Jullan!!!ropar Johanna gå ut å lyft upp hon.
-Ok,säger Jullan och stegar ut på bommen som inte klarar bägge våra vikter utan sjunker så vi har vatten en bra bit upp till knäna. 
Jullan som är rätt stark tar i min byxlinning bak och lyfter upp mig så jag likt Kalsson på taket hänger i luften samtidigt som jag gapskrattar.Jag säger som Sally "Hur skulle världen se ut om alla bara lycks hela tiden" ;-)

Fredag den 13 vart en trevlig dag tillslut,jag menar tänk hur den har kunnat sluta typ
Klass 3b kunde ha kommit in i riksdagen(kanske skulle kunna funka lika bra som sittande regering förstås)
Birger kan ha kvävts av kräftan
Å själv har jag kunnat stått på botten bakom Klitt Marie(båten) som ett vackert lik resten av sommaren!!!!

Vi höres hörrni!!!!


Kräftskiva
Kräftskiva 2
Kommentarer (4)

fortsättning

Publicerad 2010-08-06 00:44:27 i Allmänt,

-Nu kan ni avsluta de spel ni håller på med pojkar för maten är alldeles strax klar,ropar jag från köken.
-Ok,svarar dom och kommer ut ur sovrummet och sätter sig i soffan där det står en dator.
-Vill du höra en bra låt Isak,frågar Albin och sätter igång och knappa på datorn.
-Ja de vill jag,svarar Isak och tittar förväntans fullt på dataskärmen. " JAG VILL HA RÖÖÖÖV" ekar det ur högtalarna och Albin börjar sjunga med i texten.
-WOOOW,hör man Isak stöna med blicken fäst på dataskärmen där det visas en röv full i celluliter.
-NÄ MEN HALLÅÅÅÅÅ!!!,hör man Herr-G ropa medan han snubblar över alla skor i hallen och med borrmaskin i högsta hugg för att så snabbt som möjligt ta sig fram till datan och stänga av.
-Nej,nej,nej ropar Isak medan Albin mimar till texten och spelar luftgitarr för fulla muggar.
-Nä men Albin stäng AV,ropar Herr-G till Albin.
-Varför visar dom baken för,frågar Isak
-Jo, de här är en grupp som heter Eddi Meduza och det är ingenting för er att varken se eller höra på.
Herr-G slår av datan och kommer in i köket
-Va faan ska Isaks föräldrar säga när han kommer hem och har lyssnat och sett på de där,undrar Herr-G medan han ställer ifrån sig borrmaskin på köksbänken.
-Ja förmodligen samma sak som när Isak berättar för dom att Albins pappa springer runt och borrar små hål i golvet lite här och där för att stoppa dit saker,svarar jag och ställer maten på bordet.Typ " -Nää men Isak nu hittar du väl på iallafall"

När vi satt oss runt bordet och ska äta börjar det och titta in lite folk typ grannar som skulle låna släpvagnen,andra bekanta,Nicklas och hans kompisar också Herr-Gs bror Uffe mm.De är ju såhär att hemma hos oss är det för det mesta ganska mycke folk så vi reagerade inte på alla dom som nu var samlade i vårt hus ca 12 personer.För Isak vart det väldigt förvirrat för han visste ju inte att Nicklas var Albins bror och bor här utan Isak upplevde väl att de också var en vuxen som kom hit och hälsa på.När det börja droppa in fyra kompisar till Nicklas (som även dom ser vuxen ut) frågade Isak mig
-Vilka var de där?
-Hörre du jag har ingen aning,svara jag och fortsatte och åt.
-Vet du inte ens vad dom heter.
-Nää vet du Isak jag har ingen aning om vilka dom är!
Isak fortsätter äta under tystnad medan vi andra pratar för fulla muggar.Efter en stund lägger han ner besticken lutar sig tillbaka mot köks stolens rygg och frågar
-Vad är det som ska hända här nurå?
-Vart,frågar jag.
-Jaa men här i huse med allt folk!
-Jaa Isak, de händer väl inge mer än så här,snart försvinner alla å då blir det tyst ett tag.
-Jaha,svara Isak åsså frös hans blick och hjärnan jobbade förmodligen på högvarv igen.

När middan var avdukad kom Nicklas upp och skulle visa oss nått han gjort på sin data.Albin formligen älskar att retas med sin storebror som ganska snabbt blir arg.Albin började ta hundhår av Torbjörn och lägga på Nicklas tangentbord,efter några gånger brann det för Nicklas som river i ordentligt till Albin
-Lägger du ett enda hårstrå till på min data ska jag knyta fast dig i dragkroken och släpa re efter bilen ner till älven i en sån hög fart så skinne ditt kommer att ligga kvar på järnvägsövergången i Sörberge.Sedan ska de bli jävligt kul å se hur länge du kan fiska i kväll!!!!!!!
-Säkert till nio ialla fall,svara Albin och går därifrån.Isak sitter i en fotölj och har hört allt detta och nu är inte hans ögon mandelformade längre,nää dom är runda och uppspärrade likt två golfbollar.

När vi kommer ner till älven och ska fiska blir det vilda diskutioner om VAD man ska fiska med,ja typ fluga,spinnare mm,Herr-G och pojkarna är inte överens om just den här biten.Till saken hör att Isaks mamma hade skrivit till mig tidigare under dagen på FB att börjar Isak och prata om sjöandar får du ringa ska jag förklara,de visste inte Herr-G att jag satt på den informationen.Herr-G är ju heller ingen pedagog så han pratar med barn som om dom var i hans ålder ja eller en arbetskompis till honom.När dom diskuterat ett bra tag suckar Isak och säger
-Jaja,de är ju iallafall sjöanden som bestämmer om vi ska få nått eller inte,åsså kastar han ut sin spinnare och börjar veva.
-Vem,frågar Herr-G och tittar frågande på Isak-
-Sjöanden,svarar pojken kort.
-Jaha,å vem är han då.
-Det är ingen han de är en hon och hon bestämmer om vi ska få fisk eller inte,svarar Isak och fortsätter fiska.
-Ja men då kan det väl inte spela nån roll va vi fiskar med dårå,säger Herr-G och byter fluga.
-Nää,svarar Isak.
-Höö,fnyser Herr-G 43 år och 4 barns far.
-Sjöande bestämmer hur mycke vatten de ska vara oxå,säger Isak efter en stund.
-Tror jag inte,svarar Herr-G kort
-Joo,svarar Isak snabbt.
-Ja, men nu är det ju så här Herr-G att de kanske är så då,säger jag och vill ha ett slut på diskutionen.
-Nä men de begriper väl du också Annika att öppnar dom dammluckorna där borta då blir det mer vatten och stänger dom, jaa då blire mindre,eller hur!
-Jaa,svarar jag medan jag blinkar åt Herr-G så att han skulle fatta att Isak tror på sjöanden å låt de vara så.
-Ahhha,nu fatta jag säger Herr-G i samma stund som förmodligen sjöanden bestämde sig för att Herr-G blir UTAN fisk åsså  plocka hon av honom varenda fluga,för när Herr-G kom hem på natten, satt alla hans flugor kvar i sjögräset på älvens botten och laxsarna hoppade som aldrig förr.

Nu är det läggdax för mig kl är 00.45......gonatt!

Kommentarer (1)

Nä men va tokigt de kan bli ;-)

Publicerad 2010-08-05 14:25:02 i Allmänt,

I går när vi for ut med båten träffade Albin en ny kompis ute på Gistaholmarna som heter Isak och är 8 år gammal.Jag har lärt känna Isaks mamma sedan några månader tillbaka men pojkarna har aldrig träffats eller jag har heller aldrig träffat Isak så de var alltså första gången vi möttes på bryggan i går em.Killarna morsade på varann å sedan satte dom igång och fiska på bryggan brevid.

Efter någon timme skulle Isaks familj åka hem så vi sa till Lena som Isaks mamma heter att de går bra om han vill stanna här med oss och Albin så skjusar vi hem honom i morrn.Lena pratade med Isak och han ville stanna kvar med Albin så täcke, kudde och rygga flyttades över bryggan å familjen vinkade och for.Herr-G och jag tände grillen och började fixa middagen medan pojkarna stod och fiskade samtidigt som dom diskuterade å hade genomgång av alla atrialjer som fanns i dom fyra fiskelådorna som stod på bryggan.Medan vi lagade mat Herr-G och jag sa vi att om Isak vart lessen och ville hem så var det ju bara och köra hem honom för han bor inte så långt ifrån.

Isak vart aldrig lessen och ville hem trots att han bara känt oss i ca 1 h när hans moderskepp lämnade bryggan och han blev själv kvar med familjen Ankarberg på en typ öde ö.Isak är alltså en 8 årig kille som står med bägge fötterna på jorden kan man säga, han har en yvig lite busig frisyr med en keps uppe på och under keps skärnen finns två mandelformade lite pliriga ögon som skiftar i grön/bruna nyanser.Isak är också  väldigt van båtlivet så när han tar sig fram på båten är det som när jag promenerar på en av kommunens breda/platta cykel å gångvägar,när man pratar med honom stannar hela han upp och man kan riktigt se i hans blicken att hjärna går för högtryck för att försöka förstå, jag lova att under de dygn han var med oss frös han blicken ett antal gånger och hjärnan fick jobba för högtryck.

Vid bryggan ute på Gista låg två båtar till där det i den ena satt ett par i medelåldern och läste varsin god bok och i den andra båten satt en man där både ölen och solen hade tagit på hans kropp under dagen.Han spelade musik och pratade i mobben vid nått tillfälle när jag var nere på bryggan  sa han
-Hörrö Ankarberg jag har inte dragit på basen än för då har jag ingen start ström i morrn.
-Nähä,men för mig får du stänga av skiten så man kan sitta å prata,svara jag från bryggan medan jag hade hela famnen med kastruller och tallrikar.
-Nääää ru,svarade han medan han öppnade en öl till,då byter jagl skiva istället.Åsså gjorde han de.

Medan Herr-G och jag plockade undan efter middagen uppe på land gick pojkarna ner på bryggan där båtarna låg
,dom stanna till vid musikbåten åsså hör jag Isak fråga
-Hörru,har du den låten i din båt du?
På en endast sekund ser jag pojkarna hoppa ner i båten sätter sig i hörnsoffan och den önskade låten drar i gång tillsammans med baslådan.
-Nämen vad i hela helvette har dom nu ställt till me pojkarna,suckade jag och stegade ner på bryggan.
Där sitter dom Isak och Albin tätt intill varann och lixom nickar i takt till en hårdrockslåt,ägaren står upp och även han nickar i takt till musiken,jaa eller om dom nickade ofrivilligt pågrund av trycket från baslådan de vet jag inte.

Vi beslutade oss för att åka ut till Herr-Gs bror på Alnö där han stod och fiskade abborre och efter det åka ut på Kattskär där det kanske var lite lugnare och pojkarna kunde fiska.När vi gled in på Kattskär låg det fem båtar vid bryggorna,när Isak fick syn på en av dom sa han
-Jaha,å här är min granne Clara hon har fullt med skit på taket.
-Va,utbrister Albin.
-Joo,svarar Isak hela tiden.
Pojkarna klättrar iland med sina fiske prylar och jag går upp på toan.När jag passerar dom tre kvinnor som sitter uppe vid grillplatsen hör jag den ena säga
-Jaa i stan har dom funderat på att sätta upp nån form av nät eller pigg ar för att slippa all skit på taken.
-Ja det förstår jag,svarar en av dom andra kvinnorna runt bordet.Vi har fruktansvärda problem med all skit på taket och de riktigt fräter sig fast och går inte att få bort.
Men va faan tänker jag medan jag sitter på utedasset, då är det väl Isaks granne,vilket sammanträffande.

När pojkarna hade fiskat och bastat var det dax för lite kvällsfika,vi gick ner i båten och tände lite värmeljus och stekte på korv med bröd.När dom nu satt runt bordet började dom och fråga ut varandra om deras syskon,Albin hade ju träffar Isaks systrar och sett att dom var små.Isak berättade om sina syskon typ att en red och dom gjorde både ditt och datt,Albin vart väldigt impad att dom kunde så mycke fast dom var så små så han svara hela tiden
-Va kan dom de? eller Ha dom gjort de? Albin var frågande till de mesta Isak berättade om sina systrar för Albin har ju inge småsyskon. 
-Ha inte du några syskon,frågade Isak.Nu vart de ju likadant för Isak som det nyss varit för Albin för Isak har ju inge äldre syskon.
-Joo,svarade Albin medan han tog en tugga av korven,jag har tre syskon.
-Ä dom större eller mindre än dig.
-Dom är till och med större än mamma och pappa,svara Albin.
-Va ärom, äre sant,utbrast Isak och vart mer och mer brydd när Albin talade om va hans syskon brukar göra.
Bägge pojkarna somnade nog den kvällen med skapligt många frågetecken i sina huvuden ang de dom hört varandras familjer.

När vi vaknade på morron ute på Kattskär stod regnet som spön i backen så vi beslöt oss för att åka hem.
-Ja men då kan väl Isak följa med oss hem en stund, sa Albin annars hinner vi ju inte va nå med varann.
-Ja,de är klart han kan,vi får prata med hans mamma så får vi se hur det blir,svara jag och packade in saker i bilen.
Vi pratade med Lena och de gick bra att han följde med oss hem för dom hade ändå inget planerat för dagen.När vi svängde in på gården var det ingen hemma mer än hundarna så vi förklarade för Isak att vi har två hundar som kan vara lite hoppig och glad när vi kommer in men dom är inge farlig.Till saken hör att Isak hade förmodligen hört av Albin de mest knepiga jakthistorier om alla uppstoppade vilda djur som finns nere i vår källare.Jag skulle tro att bilden Isak hade i sitt huvud av Albins stora jaktgalna bröder var av typ grottbjörnens folk.Pojkarna gick raka vägen ner i källarn och kollade på rävar,illrar,bävrar och älghorn Albin bredde väl förmodligen på om hur dom hade hamnat där.
 
När pojkarna kommer upp ur källaren får Isak syn på Torbjörn som sitter i bur där han hoppar,ylar och krafsar likt ett vild djur för att få komma ut å hälsa.Torbjörn som är av rasen jämthund påminner ju faktiskt exteriört om en varg och efter allt Isak hört så tror han förmodligen att de är en varg.
-Du får lugna dig Torbjörn tills vi fått in all packning, annars river du ut och förstör allt,säger jag till hunn i buren.
-Va,utbrister Isak och håller sig en bit från buren.Är det eran de där?
-Japp,svarar Albin.
-Ha ni köpt den eller ?undrar Isak
-Rille ha de!!!!,svarar Albin medan han stoppar in handen i buren.Det är en jakthund som vi ska jaga älg me.
-Jaha,den ser ut som en varg,säger Isak.
-Mmm lite kanske,ska vi spela tv spel frågar Albin åsså hoppar dom upp i sängen med var sin dosa och börjar spela.

Innan vi for ut med båten la Herr-G in ett nytt golv här hemma som inte vart så bra utan han skulle fylla på med nått material under när vi kom hem för att de ska bli som det var tänkt,men det vet ju inte Isak.Medan jag står och lagar mat å pojkarna sitter och spelar kommer Herr-G in med en borrmaskin och börjar borra hål i golvet på flera ställen.Isaks min är just i denna stund obeskrivlig, han glömmer helt och hållet bort att trycka på tv spels dosan så de blir game over i hela tvrutan.
-Men va göru Isak,suckar Albin som inte reagerar de minsta på att hans far springer runt med en borrmaskin och tokborrar en massa hål i golvet.
-Men han borrar ju hål i golvet,säger Isak.Varför gör din pappa de?
-Han ska stoppa en massa saker dit,svarar Albin och trycker igång spelet igen.
-Ska han stoppa saker under golvet,frågar Isak medan han fortfarande sitter på sängkantan med en stirrande blick på Herr-G som borrar så spånet yr och men dosan i knät.
-Men jaaa skit i de nu å spela för nu börjar de om,säger Albin.

.......fortsättning följer å de blir bara värre och värre.Ska försöka blogga klart i kväll!!!!!!

Höres hörrni!!!

Kommentarer (1)

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela