ankarbergs

Hallåj! Jag provar en ny blogg gör dom som vill hänga me... Ankarbergs på Nouv

 

 

 

 

Ja men då var äntligen vardagen tillbaka med jobb och skola …..jaaa för alla utom Herr-G. Han har varit ensam hemma hela dagen och hunnit med 2 ggr mer än Slug Majvor bruka göra dom dagar hon är ensam å har fri tillgång till huset. Just till detta inlägg vill jag passa på att tillägga en liten detalj……vi har sedan en månad tillbaka och förhoppningsvis en lång tid framöver blivit familjehem, vi har alltså glädjen att få ha en Fröken S 15 år boende hos oss.

Nå väl, Fröken S och jag åkte i morse till skola och jobb……Herr-G gick som en osalig ande fram å tillbaka genom den öppna planlösningen vi har å efter sig hade han ett lämmeltåg av fällande jämthundar så han påminde lite om Sante Per då hundhåret bildade små vita moln under hans fötter å då å då öppnade han ytterdörren så hunnan en och en fick gå ut å tömma sin blåsa.
-Höööva…..fy faan va kallt, fräste han efter varje in å utsläpp.
-Jaa du får fixa mer ved till kamin i dag då du är ledig,sa jag å samlade ihop mina väskor.
-Jaa jag far upp till Västanå å hämtar nå säckar ur vebon där för den hinner aldrig bli uppeldad.
-Gör så hörs hej,sa Fröken S och jag åsså for vi.

Ni som hängt med i bloggen ett tag vet ju att Herr-G periodvis är barnsligt förtjust i tv-spel,å jag fattar inte riktigt vart han gör av dom, jag misstänker att ett är i Stugan Bortom Bråttom och ett uppe i husvagn i Vemdalen….å exakt i dag vart Herr-G spelsugen förstod jag efter hemkomsten från jobbet.Jaa de var väl de han vanka fram å tillbaka över på morron också,han visste väl inte hur fort han skulle få iväg oss.

När vi rullade in på parkeringen stod soptunnan kvar ute vid vägen efter tömmning å i postlådan låg en Glossybox till Fröken S som hon fått av sin pappa i julklapp 12 månader framöver.
-Men vad äre nurå när Herr-G inte tagit in posten och soptunnan, undrade jag lite oroligt.
-Inte vet jag,sa Fröken S å hoppade av lycka över boxen hon höll i sin hand.
När vi kom upp på brokvisten kunde man klart och tydligt se att Herr-G hade utfört sitt uppdrag ang veden,jag lade min hand på hantaget som förövrigt är nytt och digitalt….jaaa han gillar ju sånt Herr-G….de blinkar rött och grönt åsså ska man slå en kod som han noga delat ut till familjen…jaa vi fick välja var sin,om man råkar trycka eller dra lite för fort eller hårt så spelar dörren som om man vunnit bonusspelet på Super Mario.Ååååå när de går igång gör även alla 5 hundar de…typ som vid ett upptag på äljakten……så vart de för mig i em då jag råka snava på ett veträ som rullat ut på brokvisten.

Väl inne efter bonusspelet på dörrn möter jag 4 härssande (Herr-G har eldat) skällande hundar
-Hallåj,ropar jag
-Satan,hör jag in ifrån sovrummet
När jag tittar in ser jag Herr-G ligga med en kontroll på sängen som ser mer ut som en koja barnen byggt än en säng som en 48 åring bäddat

-Va göru?undrar jag å försöker få bort hunnan.
-Inget svarar Herr-G och vrider sig som en mask man försöker trä på kroken vid en fiske utflykt (han ser ut så då han håller på att bli skjuten eller kidnappad på spelet.
-Spelar du eller haru byggt koja?
Herr-G svarar inte
-Haru hittat spelet,undrar jag
-Japp,svarar han kort.
-Jaha,säger jag å ställer varorna på bänken och går in i krigssonen (sovrummet) för att lämna arbetsväskan.
På hunnburen ser jag att de sticker ut en kartång under min morronrock
-Försöker du gömma kartången till de nya spelet, undrar jag
-Japp,svarar Herr-G och krigar vidare.
Fröken S sätter sig framför kamin och plockar upp sminket hon fick i boxen…….då hörs Herr-Gs rap mellan spraket från brasan.
-Jaa inte vet jag,säger Fröken S till Herr-G…men jag tycker du uppför dig som en tonåring nu
jag
-Jag nähähäh,jag ska kliva upp nu säger han och kommer ut till köket där Fröken S har plockat upp allt ur boxen och ska ha en genomgång för oss vad allt används till.Hon förklarar och instruerar och Herr-G fattar ingenting men vill ändaå verka intresserad. När allt är förklarat håller hon upp en lite flaska och frågar Herr-G
-Va va de här då?
-Humm…jaaaa…hummm LÄPPSTIFT,svarar Herr-G
-Näääää suckar Fröken S….de är rouge.
-Jahaaa….typ parfym,säger Herr-G som aldrig hört rouge.
Som en räddande ängel kliver Nicklas in genom dörrn å frågar
-Äre nån midda klar här snart!

Lugnet lade sig i ca 1,5 h……..tills Herr-G förlorade ytterligare ett krig ! Nu kommer Johanna så nu blire kvällskaffe med henne

// Hörs Hej

Kära läsare, jag har råkat glömma lösenordet till min blogg å därav så få inlägg den senaste långa tiden. Nu under jullovet har jag städat och rensat å längst in längst under allt bråte i ena skrubben hittade jag laddaren till min gamla dator där lösenordet är sparat så jag kommer in med ett klick 

Jag har två vapen, fast bara ett där de krävs licens,de andra sitter i den nedre delen av ansiktet, kalibern är ganska grov och stundom har orden samma utgångshastighet som kulan i min älggstuddsare när den lämnar loppet för att fälla ett vilt. Resultatet efter att jag använt mina vapen är i grund och botten väldigt lika……de blir knäpp tyst. Efter att jag sakta kramat avtryckaren på Tikkan mot tex en älg tystnar hjärtslagen för viltet och skallen för nån av hunnan mina…..de är över. Efter att jag fyllt mina lungor med luft och svarat nån/några som inte riktigt är sjyst med en liiite vassare ton……blire också tyst…..de är över. De hände i går em

Jo jag går ju på gym….jaa inte för att jag ska bli nån sorts broiler å inte för att jag ska banta utan för att de är ett sätt att tömma mitt huvud på tankar som snurrar (å de går med en sådan hastighet inne i hövve på min så de går inte att förklara för er…jaa jag fattar inte själv) De florerar många olika människor med många olika kroppsvikter,mål och framför allt märken och stuk på träningskläder. En del har åtsittande glansiga märkeskläder och en del har lite pösiga t-shirts, jag tillhör dom sist nämnda + att jag för de mesta har ett reklamtryck någonstans på tröjan,ibland stort å ibland smått…….men för de mesta jakt relaterat då vi genom vårt stora intresse för jakt har fått enormt mycke kläder genom olika företag. På min t-shirt stod de visst Starlon i går inte Craft och tilläggas bör att på vattenflaskan står de ”BOB original blandsaft JORDGUBB ” inte Adidas.

När jag hade gått en sväng på gåbandet gick jag in i gymet för att göra några övningar för axlarna, jag drog nå gånger i en maskin åsså väntade jag å under tiden tog jag en klunk vatten ur BOB flaskan. De var två yngre förmågor som tränade ihop å dom hade märkeskläder å bälten å tatueringar å muskler å en solbränna som gjorde att när dom flinade såg tänderna ut som på reklamen.( de här märkte jag inte förrns dom pratade med mig) Jag kan förstå att när man ser mig där och då kan man inte tro att jag är kunnig/aktiv inom dom flesta jakter Nääää men tänk er själv en lång mager genomskinlig (blek) gråhårig osminkad kärring iklädd glasögon drickandes ur en saftflaska…….jaa vad dom tror eller inte skiter jag fullständigt i……bara dom håller käften om de!

Efter en stund står en av grabbarna bredvid mig med sin vattenflaska i näven å säger med aningen dryg ton
-Jaha,Starlon
Nu har ju jag ingen aning om att de står de på min rygg så jag säger.
-Va?
-Jaa jag sa Starlon,sa killen å flina samtidig som han peka med vattenflaskan mot min axel.
-Jaa jag hörde de men jag fatta inte,sa jag undrande.
-Haha,näää jag har jagat några år så jag vet vad de är för reklam du har på ryggen,säger snorvalpen som i mina öron låter riktigt drygt.
De är ju sådana här tillfällen som gör att hornen växer ut på mig, jaa då man lixom ska göra bort en människa inför polarna på gymmet, meeen nu har du gett dig på fel kärring tänkte jag…..så då åker vi lill gubben inför polarna dina.

-Jaaaahaaa, du menar de här, säger jag å vänder mig mot spegeln å pekar med saftflaskan mot ryggen. Jaa de är en fantastisk bra ljuddämpare som inte bara tar bort ljudet från smällen utan även tar bort 30% av rekylen. Den funkar lika bra som om jag skulle köra ner den här saftflaskan i halsen på dig = de skulle bli knäpptyst på skitsnacket och drygheten…..tro ni inte,sa jag frågande mot polarna hans.Men dom svara inte….de blev knäpptyst.

Nästa träningspass tror jag att de får bli PEMA skyttecenter på ryggen……..fatta vad jag kan göra med flaskan å alla skivstänger samtidigt som jag diskuterar ett skott i råttan, eller ett skjut…hehehehehe. Skaråm hare 

Hallåj! De var ju ett bra tag sedan jag skrev å visst hare hänt en hel del runtikring mig som ni inte har fått tagit del av här i bloggen men i gårkväll var vi för första gången på SPA Herr-G å jag å de tänkte jag knacka ner några rader om.

Jag ska försöka göra historien bakom själva SPA besöket kort (vilket jag aldrig lyckats med i varken tal eller skrift) ….men vi provar väl iaf.

 

Olyckan

Den utlösande faktorn till besöket på SPA i går em var när jag råkade ramla med bössan i näven på väg ut på pass i mitten på september, jaaaa elle ramla å ramla jag typ neg till å råka tog emot mig med bössa på nå vis. De var sista helgen på septemberjakten som vi skulle ut och släppa unghunnan innan brunstuppehållet trädde i kraft för att se om vi fick till de åt Colt och Briska. 06.30  släppte Herr-G av mig vid en kraftledningsgata där jag hade en bit å gå innan jag var framme vid de jakttorn jag skulle klättra upp å sitta i. När jag kommer smygande där efter kraftledningsgatan tycker jag mig höra ett knak en liten bit in i skogen, jag stannar till för att lyssna lite mer noggrant och kikar om jag ska se nått samtidigt som jag kollar hur vinden ligger för att se om dom fått vittring från mig. Jag tar ner bössan från axeln som i vanlig ordning trasslat in sig i ryggsäcken och står blick still, jooråsatt där ser jag benen på två individer men kan inte avgöra vad de är för nått och vi har fri skjutning på kalv så där behöver inte hunn va med. Efter nån minut å både viltet å jag står som förstelnad tänker jag att om jag tar några steg åt sidan kan jag för de första bedöma om de är nått skjutbart å samtidigt få en perfekt skjutgata för ett säkert skott. Med blicken fäst på älgarna tar jag ett steg åt vänster å råkar jag kliva på nå sly som viker sig å jag lixom  knäar ner mot marken fram å tillbaka å tar emot mig mot  kolven på bössa som jag har i näven.

Viltet rör sig några meter bort ifrån mig å i samma veva hör jag Herr-G säga på jaktradon att passskyttarna ska vara på plats då hundarna släpps om 5 min ,så jag smyger vidare till den plats jag ska sitta på.

 

När jag kommer fram till stolen ska jag lyfta upp bössan men hur jag än försöker greppa den med tummen å pekfingret så går de inte å lyfta den ….näää de finns inte styrka i fingrarna lixom.

-Meeen nå äre väl skälva faaan, viskar jag tyst för mig själv å tar i med vänsternäven å kastar upp både ryggsäck å bössa i jakttornet.

När jag suttit en stund å lyssnat på älgen som retsamt spatserade omkring nå hundra meter in i skogen tyckte jag att de var dags för en kaffetår men hur en jag försökte så kunde jag inte få upp korken på termosen, å då slog mig tanken att de kanske hände nått me tummen då jag vingla till. Jag tog av mig hansken för å kolla å visst var tummen lite svälld å lite blå men inte så fasligt ond, aaahhhaaa tänkte jag den har hoppat lite ur lee kanske.. Så jag tröck till lite hårt  på själva kulan nedanför å rörde försiktigt på tummen å tänkte i mitt stilla sinne ” –Man skulle ju ha blivit läkare vettu” J

Jag ropade till Herr-G på radion och berättade vad som hänt

-Jaaa men har du brutit nått tror du?

-Har ingen aning men de kan jag väl inte tro, svarade jag å försökte röra på den blåa svällda tummen.

-Nää men då kör vi på…elle?

-Jaa tacka för de…jag har älg innanför här så skicka hit Sebbe med sin unghund så är chansen stor att de blir upptag.

-Jag gör så…Klart Slut! sa Herr-G å de vart tyst på radion.

Efter en stund dyker Sebbe upp med sin unghund Colt å jag pekar åt de håll jag senast hörde älgen så han går ner en bit för att släppa hunn i rätt vind å jag tar upp bössan för att göra mig beredd om de kommer ut i kraftledningen hos mig. Joorå med ett kraftigt tätt skall hör jag hur de blir upptag strax innanför å i huvudet på mig finns bara en tanke ” Nu jäklar  får jag fälla första älgen för Colt (en jämnthunnshanne på ca 1 år)” ……men grejen är den att när min tumme ska föra fram knappen för att osäkra bössan händer ingenting förutom att kulan i själva tummen åker rakt ut när jag tar i men säkringen har ikke rört sig en millimeter. Tur i oturen så kutar älgarna å hunn åt andra hållet så de blev aldrig nått skott tillfälle för mig. Jag tog å ringde upp Herr-G å sade som så att de måste va nå fel på tummen min då den inte lyder typ.

-Jaa men gör de ont, undrade han

-Njaa inte märkvärdigt men den är ju lite blå.

-Jaa men vi ska bryta jakten nu så kommer jag ner å kollar, sa Herr-G å la på luren.

 

Nu så här efteråt med facit i hand fatta jag inte riktigt hur jag tänkte då Herr-G som på sin höjd har tagit ut nån enstaka sticka i fingret elle satt en papperstuss i nån näsborre på nån av ungarna när dom blött näsblod, jaa nu skulle alltså han helt plötsligt göre en bedömning av eventuell skadan i min tumme som visade sig senare på kvällen tog ca 3h för utbildade läkare med senaste utrustning på lasarettet å klura ut.

När Herr-G kom hoppade jag in i bilen, tog av mig hansken å körde fram näven å sa

-Jaa men titt här hur de har blivit….troru nått är av?

Herr-G kikade lite från förarsätet samtidigt som han bad mig röra på tummen, å de gick ju faktiskt å röra lite på den år ena hållet

-Nääääe den där är inte av vettu……skulle den vara av så tycker jag den borde hänga mer å lixom göra mer ont, de är en liten stukning å kommer att gå över efter ett par dagar skaru se.

-Jaa men va faan jag kan ju inte ens osäkra bössa me den å hur kan de komma sig, undrade jag.

-Jaaae men så kan de nog bli en stund, förklarade Herr-G å lyfte på kepsen för att klia sig i pannan. Men gå ut å ta bössa å prova om du kan osäkra me pekfingre då för vi ska jaga ett område till ni i em med Briska.

Å dåren gjorde som dåren sa så jag hoppade ur bilen tog bössa la upp den mot axeln å testade om de gick å byta finger…å de gjorde de. När jag glad i hågen hoppade in å satte mig i framsätet var de ungefär som vi konstaterade som så här ” Naturligtvis är inte tummen av då jag kan använda pekfingret istället”…jaa men ni hör ju J

Nåväl då vi kom hem på kvällen slog jag en signal till 1177 å dom tyckte nog att jag skulle kolla upp tummen på sjukan, å efter div undersökningar  (lite mer avancerad än Herr-Gs) å ett klumpigt gips på högernäven konstaterades att ledbandet var av å måste opereras….Klart Slut!!

 

Opration!

Onsdagen efter olyckan vare dags för operation och till saken hör att jag har endast blivit sövd en enda gång tidigare å de var när moderkakan släppte i 7:de månaden med Albin och ett katastrofsnitt måste göras. De var under väldigt traumatiska förhållanden, vi ringde ambulans 22.01 och Albin är född 22.30 å då har vi 2 mil vi måste ta oss till sjukhus, en fantastisk sjukvård vi har här hemma….jaa men ni fatta va…jag var livrädd för att bli sövd helt enkelt.

Med mig från akuten hade jag fått nå medel jag skulle duscha i kvällen innan operation å med gipset på näven var de omöjligt att få till en fläta av mitt blöta hår så jag bad Herr-G fläta håre påme. Efter att han stått något autistiskt bakom mig i ca 5 min med två slingor hår i vardera näve å frågade ”-Vart menaru att jag ska få den tredje hårslingan ifrån då så de går å hä ihop dom på nå vis till typ en fläta!?!?!”…..då förstod jag att jag får nog sno ihop en fläta så gott de går själv. Efter de skrev en status på FB ang denna fläta men skrev fel så de vart nått i stil med  ” Sundsvalls struligaste flata” som naturligtvis en kompis till mig nappade direkt å skrev typ….” Meeen guuu va spännande då ska jag gå in titta i operationssalen på världens struligaste flata då hon är sövd”…Jaa de är Bella och hon jobbar nere på operation.

Ni kanske förstår i vilket skick jag var när jag onsdagen den typ 24/9 steg in i väntrummet på Sundsvalls sjukhus i tron om att de här är de sista jag gör i detta jordelivet. I väntrummet satt ett 20 tal personer som lixom jag skulle fixas till under dagen å rätt vare är hör jag en röst säga

-Tjena Ankarberg haru jobbat på egen hand?

De var Peter en kompis från brukshundsklubben som satt å väntade på att bli uppropad, jag förklarade i stora drag vad jag råkat ut för å  hörde då å då att nån i väntrummet skrattade till under min berättelse men jag tänkte som så…” Ja skratta bäst ni vill ni…. jag kommer ändå aldrig mer å träffa er”

Rätt som de var kom de in en sjuksköterska i väntrummet å ropade Söderström….å jag har ju i vanlig ordning glömt bort att jag heter….jaa för 25 år sedan gifte jag mig ju med Herr-G och fick namnet Annika Ankarberg Söderström…. men har ju alltid kallats Ankarberg …så jag reagerade inte utan satt å koncentrerade mig fullt ut på att andas för att inte svimma i min ångest. När hon ropat tre gånger å ingen svarat sa hon ” Har vi nån Annika här?”

-Yapp de är jag de ,sa jag å reste mig hastigt upp. (Alla andra förstod nog att de var mig hon ropat på tidigare…men de fattade inte jag då)

Jag fick byta om å lägga mig på en brits där sköterskan skulle göra mig redo för OP, under hela tiden surrade jag om hur rädd jag var å vilken djävulsk hjärtklappning å ångest jag hade, hon gjorde gång på gång tappra försök att lugna mig. Hon kom med en lite kopp med nå tabletter i och ett armband åsså frågade hon

- Vad heter du? åsså tittade hon på armbandet i väntan på svar..

- Ankarberg, svarade jag klockrent.

- Är inte de här du, undrade hon med några bekymmers rynkor i pannan å visade mig bandet där de stod Söderström.

-Nää de där är inte jag, svara jag å tog mig för pannan å tänkte ”Va faan de här kan ju bli hur som helst när dom blandar ihop patienterna”

Sköterskan gick iväg å kom tillbaka bara efter en liten stund å frågade

-När sa du att du var född?

-Jaaa 67-08-21… svarade jag

-Jaaa men då heter ju du Söderström som de står här, konstaterade hon å visade mig armbandet åter igen.

Nu fatta ju jag då de hänt förut…jaa på sjukhuset försvinner Ankarberg som typ är ett mellan namn åsså blir helt plötsligt mitt efternamn Söderström (men de vet ju inte sköterskan) så jag svarar ju med lättnad i rösten.

- Åhhååå fy faan va skönt ni kom påne…elle jaa joo jag heter Söderström fast inte privat då heter jag Ankarberg…..elle asså de är Gunnar som heter Söderström egentligen  (hon har ingen aning om vem Gunnar är)…… jaa de där är ju jag de..nu i alla fall.

När hon satt armbandet runt min handled sträckte hon fram koppen med tabletter å sa

- Nu ska du få nå tabletter som gör att du blir lite lugn å dåsig……de kan du behöva.

 

När tabletterna var svald och läkaren varit till mig å dragit nå pennsträck på tummen där ingreppet skulle göras vare dags att åka ner på OP. De kommer en yngre kille och presenterar sig som narkossköterska å ska vara med hela oprationen,jag tar ett djupt ande tag för att sedan mata på hur rädd jag är inför att bli sövd och varför denna rädsla infinner sig.å blablaa bla bla blablaaaa. Han lugnar mig med att sådana här operationer görs dagligen å är inge märkvärdig å man sövs inte så djupt och min läkare är handspecialist, joo jag vart nog lite lugnare å de märkte nog narkossköterskan också då dörrarna in på operation öppnades. När vi rullat in nån meter ser jag Bella stå med några kollegor längst ner i korridoren så jag vinkar lite diskret till henne. Nu har ju hon FB statusen me flatan i minnet så utbrister

-Men hörrni nu är hon här…sundsvalls struligaste flata,å henne ska jag se hur hon ser ut då hon är sövd!!!!

Om jag säger som så…han som körde sängen vart chockad å svängde snabbt in på sal nr 4! Bella följer med in i operationssalen och börjar plocka fram nått bord som jag förstår att min hand ska ligga på, sköterskan sitter på min vänstra sida å sätter in en nål i handen samtidigt som han förklarar in i minsta detalj vad som kommer att hända innan jag somnar, bakom mig står en kille som jag inte minns vad han fyllde för funktion. Till saken hör att Bella är väldigt mörk jag vet inte riktigt vilket land hon kommer ifrån hon är adopterad som barn å hennes hudfärg har varken jag eller hon nått problem med å skänta med,hon brukar själv då å då skoja till de runt sin hudfärg….jaa sedan vet ju inte dom två killarna inne på OP att vi känner varandra 

-Ååååååå vilken jäkla dödsångest jag har nu skaru veta, säger jag med darrande röst till Bella som pysslar med nått förband

-Jaa, suckar Bella å höjer på ögonbrynen…jaa risken är ju stor att du dör men blir de så då kan du väl komma hem till mig å spöka.

Nu vart övrig personal knäpptyst då man förmodligen inte får säga så till en patient med värsta sortens dödsångest…å när jag svarade

-Tacka för de…… å den dag jag är färdig med dig då kommer du va så lika VIT i ansiktet som oss andra här inne, åsså nickade jag mot dom två sköterskorna som stod runt min säng.

- Nää nu söver vi henne, hörde jag nån säga å med de svartnade de.

Jag tänkte efteråt …hoppas Bella förklarade för sina medarbetare då jag somnat.

 

När jag kom hem med högerhanden i ett ännu större gips än innan OP å värk i såret kom jag på att jag kan inte ens torka mig i arselet å än mindre jaga eller gå ut med hundarna. De vart å ligga på soffan efter arbetsdagens slut…jaa jag var hemma den dan jag opererades å dagen efter så typ 2 dagars sjukskrivning…jag tackade helt enkelt nej till 4-6 veckors sjukskrivning då de endast var skriva jag inte kunde. De som gjorde ondast var ju att jag inte skulle kunna jaga i samma utsträckning som övriga höstar, å de är ju lixom där jag laddar batterierna när jag får sitta på en stubbe i skogen å höra mina hundar jobba med viltet….ni vet deras skällning på skogen är som ljuv musik i mina öron.

Men skam den som ger sig tänkte jag å efter två veckor var de dags att byta gips och de nya var som en golfhanske där kulan till slutstycket passade perfekt i kanten på gipset och osäkra hade jag ju lärt mig göra med pekfingret samma dag tummen sa upp sig,så andra helgen i oktober vare dags att provjaga lite tänkte jag. Grejen var ju den att jag fick ju inte dra pass själv då jag inte kunde vare sig bära bössa elle ryggan utan Herr-G gav mig nå vägpass där de va lätt att släppa av mig….inge guld pass direkt men va faan jag fick ju va me ialla fall. På söndagen hamnade jag vid ett vägpass som gränsade till ett kalhygge…jaa de hade ju aldrig skjutits nån älg där med enligt Herr-G var ALLA vägpass kanooon just nu när jag hade gips. De var eftermiddag å kallt å rått å tummen värkte å inte en älg i sikte på hela dan, på pejlen kunde man se hur Gunnel sprang kors å tvärs utan att höra av sig. Men rätt vare va så kom hon fram på hygge å gick ner till vägen, jag satt å tittade på henne i säkert en kvart å jobbade på bra med nosen men jag såg att de var nått hon inte tyckte stämde, hon vindade å hon spårade om vart annat efter dikeskanten då å då tittade hon upp på mig som satt en bit bort å de såg ut som hon tänkte ”Men hjälp mig matte va äre här?!? ” efter en stund valde hon att i sakta mak dra sig inöver korntottan men de såg inte ut som hon hade nått i görningen så jag lät bössa stå. …men de hade hon.

Rätt som de är hör jag två täta skall från Gunnel å ut ur skogen kommer ko och kalv i full fart. Jag vet att jag tänkte ” –Näää men va faan!!! Inte hit till mig å inte i den där farten å inte så här sent på eftermiddagen….men okhejrå de är ju de här Gunnel kämpat för hela helgen å jag suttit å hacka tänder i kylan så amalgamet stått som en hagelsvärm ur käften på mig så jag gört väl då!”

Jag lade upp bössa å sköt ett skott mot kalven men den markerade inte ens (självförtroendet som skytt var väl inte på topp när de väl kom till kritan med gipset) så jag tog ett djupt andetag å tänkte” Ä kom igen nu Ankarberg de här fixar du” siktade noga lite längre fram i bogen då farten var ganska hög å kramade sakta hanen med pekfingre. Kalven gick i backen direkt men sprattlade onödigt mycket i mina mått mätt.” Å neeeej!!! tänkte jag nu sköt jag väl av ryggraden på stackarn så den får lida”…Men Nicklas var ganska snabbt på plats å hjälpte mig att ta ur kalven då förmodligen inte gipset skulle pappa de, å skottet satt där de skulle = direkt dödande å ingen kött förstöring. De var första och enda helgen jag jagat i höst då tummen inte tål kyla så bra…nää den värker som satan minsta lilla minusgrad.

 Här är jag å kalven :)

Förvirrad!

Då jag inte fått mina stunder i skogen eller runder med hundarna har min hjärna gått på högvarv, de har även varit mycket på jobbet nu ett tag då en av mina kollegor vart sjukskriven och med den kombinationen resulterade i att min hjärna spelade mig ett spratt nu för nån vecka sedan. En av anledningarna till  att jag sjukskrev mig en vecka var när jag åkte på ICA för att handla middag och tar en korg där jag plockar ner hamburgare å pommes å nå fler grejer för att få till en middag. När jag nästan är klar kommer jag på att jag måste ju ha nå sallad å lök också så jag lämnar korgen å går å hämtar de för att lägga de i korgen,men hur än jag letar hittar jag inte min korg å då säger mig hjärna ” Nähä skit desamma jag tar väl en ny då!” åsså gör jag de å går till kassan,betalar å åker hem. Väl hemma lägger jag upp de jag handlat vilket är 2 tomater, ett salladshuvud och en gullök…..å hur jag en funderar fattar jag inte va de var för maträtt som jag hade tänkt å gjort så jag ropar till Herr-G

- Va vare jag sa att vi skulle äta när jag for på ICA.

- Njaaa du sa nått om hamburgare???? svarar Herr-G å blir ju lika brydd som mig.

Jaa då kom jag ju på att jag hade ju tagit en ny korg så vår middag stod ju naturligtvis kvar på ICA i nått hörn

De andra förvirringen kom på lördagen då jag svängde iväg på Erikshjälpen för att kolla efter en julgran till mitt klassrum men hittade ingen utan råka ta en korg som står inne vid jul sakerna å som är fylld med grejer som är till salu (men de märkte ju inte jag) jag går å ställer mig i kön till kassan med en korg fylld med ca 100 förpackningar julgelanger i rött ,guld å silver. När de är min tur Hejar jag glatt på kassörskan å börjar jag plocka upp dessa i mitt tycke fula jelanger å när jag lägger upp fjärde förpackningen slår de mig att de här är ju inte mina grejer så jag utbrister till kassörskan

- Nä men hallå!!! De här har inte jag köpt ?!?!

- Jooo de har du…jag har slagit in dom i kassan, svarar kassörskan.

-Jaa men du tror väl inte på fullaste allvar att jag skulle köpa så här in i helvete många jelanger som jag dessutom inte gillar,säger jag å pekar på korgen som är fylld med krafset enda upp till kanten samtidigt som jag ser hur kön blivit lite längre.

- Jaa inte vet jag, säger kassörskan å rycker på axlarna.

-Nää men de vet jag,suckar jag medan vi väntar på nån ansvarig som kan slå UT mig å jelangerna ur kassan.

Den tredje grejen var när jag körde Albin till en kompis å inte minns vart när jag skulle hämta honom….ja jag var nog trött i både kropp å själ…så jag stannade hemma en vecka från jobbet och tog mig en behandling hos Lena Greus å Goda Energier…jaaa jag var även till en Dr som förmodligen var sjukare än mig…men de är en annan historia.

 

SPA

Ja historien bakom SPA besöket vart ju inte så kort som jag skrev att den skulle bli, men jag får väl hoppas ni orkar några rader till. De var alltså Nicklas,Rickard,Albin,Johanna och Daniel som förmodligen såg på mig att de var dags för ett avkopplande SPA. Så en kväll kom Johanna hem hit med ett kort där hon hade skrivit så fint hur tacksam dom var att ha mig som mamma som alltid ställde upp i såväl motvind som medvind å att jag nu skulle få koppla av…med Herr-G som sällskap. Å som ni förmodligen alla vet är ju inte direkt SPA vår grej…men vi skulle ge de en chans. När vi kommer fram till kassan så möts vi av en något förvirrad kvinna som inte riktigt förstår om vi heter Ankarberg eller Söderström?????? När de var klart och hon skulle ge tillbaka pengar förstod hon inte hur mycket de va vi skulle ha,men tillslut sa Herr-G med en lååång suck

-De blir 15 kronor!!!!!!

Hon bad oss vänta medan hon fixade fram grejer till oss å efter en stund vart vi visade ner i en källare där vi skulle byta om och efter de skulle vi komma upp så skulle hon visa oss vidare. När vi kommer upp igen iklädd nån klänningsliknande morronrock,tofflor å ett litet kit med handuk å nån tvättlapp så har de kommit två kvinnor till som står och dividerar med kvinnan i kassan om samma sak som vi gjorde.Jag hör hur den ena kvinnan säger

-Jaa de blir 25 kr jag ska ha tillbaka.

Mitt i allt de här tittar hon på oss och säger

-Jaha där är ni ja!!! Ni kan gå in här å sätta er på SPA så kommer jag om en liten stund,åsså pekar hon bakom ett skynke som hängde vid kassan.

Herr-G nickar rak i ryggen å stegar iväg med en väldans fart då han förmodligen tycker de är pinsamt att stå i foajén iklädd klänning bland andra människor å jag småspringer efter.

-Jaha!!!De måste väl vara här då, säger han å sliter upp dörren å med de långa benet före kliver han in…..mitt i en massagebehandling.

-Jaha äre de här som är SPA elle…undrar Herr-G bakom sina igen immade glasögon där han står lite militäriskt mitt på golvet iklädd klänning å med handuken fastklämd under armen.

-Njäää de här är massagen de, säger massören å nickar mot kvinnan som med handuken försöker skyla sin kropp.

- Jasså jaha ja, konstaterar Herr-G när han fått av sig glasögonen å kan förnimma både kund å massör i mörkret. Ja men då står vi utanför en stund vi då om de går bra….åsså vänder han på klacken å går ut.

Vi satte oss i nån bambu liknande möbel å jag skrattade ju så tårarna rann efter kinderna medan Herr-G skakade på huvudet samtidigt som han himlade med ögonen å sa

-Ja de va ju för faan endära i kassa som sa att vi skulle gå in där.

 

Efter några minuter kom kvinnan och hämtade oss för att gå igenom själva SPA å Herr-G var ju redan nu måttligt road, hon visade oss duschen och förklarade på ett inte allt för sammanhängande sätt hur vi skulle göra (min bedömning är att hon var påverkad av nått) med tvättlappen vi fått å i vilken ordning å vilket håll vi skulle gnugga,  Hon avslutade hela genomgången med att säga

-Ja de här är ju Japanskt så ni avslutar hela tvätt ceremonin med att ta en sån här balja som ni fyller med vatten å häller över er….åsså tog hon en plåtbalja som stod där å skulle visa…men grejen var ju den att nån hade väl lämnat vatten kvar så när hon tippade baljan över sig rann de ju vatten från huvudet ner på hennes axlarna, Herr-G suckade å sträckte fram sin handuk så hon kunde torka av sig de värsta innan vi skulle fortsätta. Hon förklarade att man skulle ångbasta å sedan ner i nån kallkälla å efter de i nån varmkälla å så skulle man göra 5 ggr,hon avslutade med att säga nått om sofforna som var nersänkt i golvet att de gav visst bra energier.  Jo vi satte igång å basta å bada kall å varm källa å efter en stund gick jag å satte mig i en av dom nedsänkta sofforna medan Herr-G sprang fram och tillbaka å plaskade i dom olika pölarna. Rätt som de är kommer kvinnan in med två tallrikar som nån har beställt hon ropar ett namn samtidigt som hon vänder sig om i en väldig hastighet så besticken kommer flygande mot mig och två kvinnor till som sitter nere i sofforna. ” Å shiit!” hör jag den ena kvinnan stöna i samma veva som gaffeln landar i hennes knä.

-Jaha säger kvinnan med tallrikarna…är de du som har beställt och börjar gå mot kvinnan med gaffeln i knät.

-Nää jag fick en gaffel i knät, förklarar kvinnan bredvid mig.

-Jaha men kan du vänta tror du så ska jag fixa en gaffel till dig när jag har serverat maten till dom som har beställt.

-Absolut, svarade jag och blinkade till kvinnan med gaffeln i knät.

-Tack, svarade kvinnan med tallrikarna å log åsså fortsatte hon söka dom som skulle ha maten.

Mitt i allt de här kommer Herr-G ut ur ångbastun röd som en kräfta av allt bastande å badande

-Hallå!!! De är ingen ånga i bastun,säger han till kvinnan med tallrikarna.

-Joo de är en ångbastu,svarar hon

-Jaa de må hända men nu äre ingen ånga, suckar Herr-G å sätter händerna i sidan

-Jasså inte,säger hon och sätter ifrån sig tallrikarna på ett tomt bord. Nää men då går jag å ringer nån reparatör åsså försvinner hon ut genom dörren.

Då kommer kvinnorna som beställt maten ut från massagen å sätter sig med oss å när hon som jobbar kommer in i SPAet igen kan man se hur alla dom som sitter nere i sofforna lixom är på sin vakt så inte hon eller nått annat kommer flygande ner å på dom.

-Ursäkta,säger dom som beställt mat.Har våran mat kommit ännu.

-Jaa den är här säger hon som jobbar å pekar mot bordet där hon ställde dom.

När kvinnorna satt sig ropar dom…Ursäkta vi har inte fått några bestick

-Nä då glömde hotellet och skicka med de säger hon som jobbar å går ut för att hämta nya.

Nu har Herr-G gått bort till ett bord där de står frukt o te för att ta för sig.Då kommer kvinnan som jobbar och frågar Herr-G

-De ser så fattigt ut haru slut på frukt.

-Nää inte JAG men du kanske däremot har slut på frukt.

-Nääru jag har fulla kylskåpet ja, svarar kvinnan å försvinner ut genom dörren igen.

 Herr-G i väntans tider!

Jaa å så här fortsatte de hela eftermiddagen medan vi var där…..jag satt tillbakalutad nykter å städad med frukt å nyttigt te å bara njöt av farsen som utspelade sig runtomkring mig…jaa å ville jag kunde jag ju då å då vara med lixom. Å Shiiit nu har jag suttit i över 1h här vid datorn å skrivit så nu äre dags att stänga ner för att kika på tvn ” Torpederna” på 4an vare tänkt att hinna med.

 

Vi höres!

Då vare dags igen för den årliga älgjakten som både hundar och jag längtat efter, Albin har ju av och till funderat varför inte jag är som andra mammor (i nått blogg inlägg finns de att läsa) å de kan ju inte jag svara på. Nu i förmiddags kommer Albin och några kompisar hem efter att ha tillbringat natten framför datorn med spel…jaa dom å laaana på nåvis.

 

När ytterdörren öppnas vill de sig inte bättre än att jag iklädd rosa morgonrock, med en strulig knut mitt uppe på huvudet som liknar mer en hötapp än en frisyr sjungandes försöker med lite ryckiga höftrörelser/juckrörelser hålla takten till musiken som med ett  skrålandes ljud tjuter  från radion på köksbänken. Texten lyder typ ”Slå mig hårt i huvudet så får jag känna att jag leeeever…” Jaa mitt humör är på topp helt enkelt.  Nu kanske inte de här låter så konstigt då jag är sån…….meeeen om vi nu lägger till att i händerna har jag min älgstudsare som jag plockat ihop å på köksbordet ligger mina två jaktknivar snyggt uppradade, å som grädde på moset löper Tok Briska vår kareliska björnhund så på golvet är de blod lite här å där. Jaa så här efteråt kan jag ju förstå att de var en makaber syn pojkarna fick när dom tog ett kliv in i hallen.

 

-Tjenare,säger jag å nickar mot grabbarna.

Ingen svarar förutom Albin, dom andra går raka vägen bort till soffan å sätter sig.Med en smäll skjuter jag in slutstycket å lägger upp bössan mot axeln å tittar i kikarsiktet om eipointen (en röd prick som visat vart man siktar på viltet) funkar.

-Faan å,säger jag tyst för mig själv då jag ser att batteriet eventuellt bör bytas.

Jag lägger ner bössan på köksbordet å går ner i källarn för att söka batteri.

- Va gö hon,hör jag en av pojkarna fråga Albin när jag kommit halva trappen.

- Vem, undrar Albin lite frågande där han halvligger i soffan med telen framför sig.

- Morsan din, säger nån av pojkarna.

- Jaaa ja vet inte, svarar Albin

- Vems bössa äre, frågar nån.

- Hennes, säger Albin fortfarande lite frånvarande..

- Va gör hon med den,undrar nån.

-Tjaaa, suckar Albin,hon jagar ju älg hon å.

Efter en stunds tystnad avslutar Albin disskutionen med

-Jaa sedan lagar hon ju tacos å sånt av älgan dom skjuter.

Avslutet på samtalet var förmodligen ett sätt att normalisera en mamma!

 

Nu ska jag packa in i bilen å rulla uppöver Jämtland för att delta på jaktmötet kl 14.00

”Min bästa tid är nu!!”

Vi var på lokal i går kväll  Herr-G å jag inne i männikobyn.Jaa asså vi är ju egentligen inte så mycke för de här med ute ställen….jaa i alla fall inte Herr-G. Nää dom flesta av våra vänner sitter ju ute i skogen på en stubbe i väntan på något vilt i kikarsiktet. Nu råkade de bli lite tvärt om då Herr-G helt plötsligt vart ett byte å hamnade i en kvinnas kikarsikte på krogen.

 

Joo de ville sig inte bättre än att för några helger sedan var jag ut och åt med några gamla samt nya bekanta. Då kom de fram att en av dom nyfunna vännerna skulle spela på Qbar fredag den 31/1 så vi bestämde att vi skulle gå dit å lyssna. Grejen är den att när man jobbar med de jag gör så blir man nöjd med människor man träffar dagtid och vill lixom ha tyst och lugnt runt sig på en fredagskväll. När jag lämnade jobbet tänkte jag att i kväll blire soffan å inge party tills min kompis ringde å ville absolut ha mitt sällskap. Tjaa okej tänkte jag, en stund kan jag ju hänga med å sedan styra kosan hemåt. Nu vet ju jag att de gäng som jag ska ut med hamnar oftast på nån efterfest å kommer hem sent på natten så jag tänkte att Herr-G kan väl följa med så åker vi hem i tid han å jag.

 

Nu vet vi säkert alla att de här är INTE alls Herr-Gs grej men jag tänkte jag gör ett försök.

- Kan inte du också hänga med till stan i kväll,frågade jag medan jag dukade av middagsborden.

- Nej!!!! Svarade Herr-G kort.

- Joo men snälla,sa jag å lutade huvudet lite på sne med ketchupflaskan i handen.

-Nää hörre du de vill jag inte, sa Herr-G å bläddrade vidare i en jakttidning.

- Meen hallå!!! sa jag å satte in ketchupen i kylen .Hur många gånger har inte jag tagit bössan å följt med dig å jaga de mest konstiga arter fast jag inte haft så stort intresse, å för att inte säga alla skoterturer jag har hänkat med på  å dess utom varit rädd?...va?

Herr-G tittade upp ur tidningen å höll väl förvisso med om att jag brukar ställa upp.

- Jaa så äre ju men de är ju inte samma sak! Försökte han

- Joo i grund å botten äre samma sak fast olika aktiviteter., konstaterade jag

- Jaa men va faan Annika disco……ska jag bli tvingad å gå på disco 46 år gammal, kved Herr-G å lade sitt ansikte i sina handflator.

-Jaa de skaru!!

- Jaha….ja då kör jag,sa Herr-G och skog ihop jakttidningen.

- Jaa de ska ju bli förbaskat intressant å se dig dansa disco nykter,sa jag å skrattade.

- Jaa de har du ju rätt i……jag fixar skuts hem så jag kan ta en öl.

 

Att Herr-G ska dansa disco är ungefär som om månen skulle ramla ner så när han ringer till första personen låter de som så

- Hej de är jag……joo jag tänkte höra om du kör i kväll,

Personen svarar att han inte vet än….åsså undrar han va Herr-G ska göra

-Tjaaa……asså jag ska på disco, krystar Herr-G fram.

Personen i luren blir brydd å frågar förmodligen..VA?

- Jaa jag ska på disco till stan,förklarar Herr-G

Personen i luren tror inte sina öron utan frågar förmodligen åter igen ”Va saru att du skulle göra”

Herr-G himlar med ögonen å säger för tredje gången

-Joo jag sa ett jag ska till stan å dansa disco.

Samtalet avslutas med att personen inte kör.

- Faan dom tror ju att man har blivit helt jävla galen då jag talar om vad vi ska göra. Jaa nu ringer inte jag nån fler…..å skämmer ut mig….så äre bara Annika.

-Jaa men jag kan höra med Malin Sjödin,säger Johanna som nyss satt sig vid bordet. Hon brukar ju köra.

-Jaa gör de då. Men tala inte om vad vi ska göra, snäser Herr-G å hoppas att han ska slippa.

Malin säger att de är bara å ringa när vi ska hem.

 

Nu ska ju Herr-G muttra lite runt de här en stund att han har blivit tvingad till människobyn….jaa har ni läst boken ”En man som heter Ove”…Herr-G är lite som honom. Han sätter sig vid datorn å säger.

-Jaha disco -80 till -90 tal vilket jävla påhitt……man får väl lyssna pånå låtar så man lixom är mä när de drar igång å kan göra nå schysta mooows.

Sedan sitter han där å gnuggar runt bland disco låtar med en Sofiero i ena handen och med den andra kan man faktiskt se att han börjar trummar lite i takt mot köksbordet om än lite motvilligt.

 

 

När vi varit en stund på Q bar vill några gå ner på E street(en pub där ett band spelar)

-Jaa men vi går med dit en stund,säger jag till Herr-G som med tunga steg å trumpen min går bakom oss. Vi träffar några bekanta som vi sätter oss med vid dansgolvet å efter en stund säger Herr-G

-Ska vi inte gå och köpa oss en öl.

-Joo de kan vi göra,skriker jag tillbaka för att överösta musiken.Men då går vi ut till den andra baren.

Herr-G nickar och reser sig upp. När vi står där i kön till baren så hamnar de en karl i våran ålder bredvid oss å på sin tröja har han ett motiv på en varg……Herr-G HATAR vargar sedan en bekant till oss miste sin hund i käftarna på just en varg. Herr-G knackar mannen på axeln å frågar.

- Vet du vad de är du har för djur på tröjan?

Mannen drar ut tröjan och tittar ner å säger sedan.

-Åhåå fy faan de är ju en varg ser jag ju nu…..inge trevligt djur de inte.

Och med den inledningen vart Herr-G och mannen kompisar.

-Vi kan väl sätta oss vid ett bord, tyckte mannen som förövrigt var från Östersund och nickade mot ett ledigt bord bredvid där vi stod.

De tyckte Herr-G var en utomordentligt bra idé så vi satte oss i en soffa och mannen satte sig på en stol mittemot.

 

Jag satt innerst så bredvid Herr-G var de ledigt. Rätt som de är kommer de en bekant till Herr-G och slår sig ner bredvid honom i soffan(jag har aldrig sett honom) och dom börjar prata. Efter en liten stund kommer de en kvinna å ställer sig bredvid Herr-G och hans kompis och jag tror ju att de är frun till kompisen och de tror nog Herr-G med. Kompisen han tror förmodligen att de är Herr-Gs fru så bägge karlarna nickar artigt till kvinnan ett ”Hej” i tron om att de är någons fru. Efter några minuter ser ju jag att kvinnan är igång med att flörta med Herr-G och då förstår jag att de inte är kompisens fru och förstår ju att nu blire kaos här. Kvinnan flyttar handgripligen Herr-Gs kompis en bit bort för att sätta sig ner med Herr-G,nu tror ju kompisen att de är Herr-Gs fru så han ursäktar sig till lika gör ju Herr-G som tror att de är kompisens fru. Mannen från Östersund får bekymmers rynkor i pannan.

Just i detta skede förstår jag att de här kommer att bli kvällens isär klass bästa såpopera där ingen förstår nånting…..förutom jag.

 

Kvinnan lägger sin hand på Herr-Gs arm,Herr-G rycker bort armen som om han fått ett getingstick.Kvinnan höjer sitt ölglas och skålar med Herr-G, Herr-G lyfter sitt glas och tar en klunk samtidigt som han tittar på mig. Jaa att vara svartsjuk har aldrig legat mig i fatet utan jag har ju börjat skratta vilket gör Herr-G nervös. Kvinnan smeker Herr-G på axeln å Herr-G hoppar ett steg närmare mig som med skratt tårar rinnande ner för kinderna håller på att dö. Mannen från Östersund fattar ingenting å kompisen som kom och satte sig ser mest brydd ut och Herr-G är o chock.

-Neeej! Utbrister Herr-G och tar bort kvinnans hand.

Då tar kvinnan tag i Herr-Gs skjorta(som de är tryckknappar i) å drar honom mot sig och när Herr-G stretar emot flyger skjortan upp. Å då skrattar jag så jag får ställa ifrån mig glaset för att inte skvälpa ut ölen. Mannen från Östersund kliar sig i pannan medan Herr-G knäpper skjortan.Då säger mannen från Östersund på en bonnig dialekt

- Hucken av käringan är din av dom här då?

- Jaa endära,svarar Herr-G och nickar mot mig samtidigt som han knäpper sista knappen på skjortan.

-Njaa men hucken faan ä endära då,undrar mannen å nickar mot kvinnan på andra sidan Herr-G samtidigt som han tar en klunk öl.

-Jaa svarar Herr-G….de måste ju vara en våldtäckskvinna såna man ser på Efterlyst du vet.

-Tjaa dom verkar ju inte klok nån av dom……fast litte avundsjuk blir jag ju…Skål!!säger mannen å lyfter glaset.

-Jaa skål påre ,säger Herr-G å skakar på huvudet.

 

 

Om jag säger som så…………Nu dröjer de ännu längre innan Herr-G följer med på disco!!!

Att man icke ska stjäla har man lärt sig från de man var barn….meeen nu råkade jag göra de och de ska jag ärligt säga i sig de hade ju kunnat ställt till med ett ramaskriii i så väl media som i fikarummet på jobbet. Jo ni förstår att innan jag åkte på jobbet. Jo i morse innan jag åkte på jobbet stod jag i badrummet å kamma luggen till arbetsfrisyr (åt höger då jag går på fest kammar jag ju den åt vänster) och när jag ska lägga in kammen i skåpet ser jag en parfymflaska stå där på hyllan. De är Johannas parfym men jag tänker ”Ääää jag stjäl en skvätt av na” så jag siktade mot halsen där jag även dagen till ära hade knutit en skarf med lite glitter å bling bling. För en sekund luktade de kattpiss…men de tycker jag alla parfymer gör i samma stund dom lämnar flaskan.

 

När jag kom på jobbet sprang jag i vanlig ordning omkring å fixa å trixa med material å lite annat bra å ha innan eleverna ramlar in. När jag strax före lunch öppnar dörren till mitt klassrum där de sitter ca 7 elever bli de lixom ett litet korsdrag å jag får en söt doft uppe i näsan. Den första tanken som slår mig är ”Men va faan äre nån här inne som har ”rökt på” (de doftar hasch) å jag tittar misstänksamt runt på ungdomarna.Efter en stund frågar en elev

-Va äre?

-Jaa tänk de funderar jag på också….men jag lär nog komma på de serru!!!säger jag medan jag lägger ifrån mig pärmen jag hämtat på ett bord.

 

Så hela dagen har jag lixom spanat på eleverna,typ rakt in i ögonen, hängt onödigt mycke över/nära dom då jag undervisat och ställt knepiga frågor. Men hur än jag än efter konstens alla regler sökte en syndabock tyckte jag att de luktade lite här å lite där.När dagen var slut kunde jag inte få fram vart doften kom ifrån så jag tänkte jag tar upp de här när jag träffar EHT (ElevHälsoTeamet)…av förstårliga själ är de 0 tolerans vad de gäller droger i alla former.

 

När äntligen dagen var slut går jag in i mitt arbetsrum där de även sitter fler kollegor. Jag tar av mig koftan å råkar i den rörelsen tappa min glittrande skarf. I samma veva som jag tar upp skarfen å snor den runt halsen kommer en kollega och går förbi å doften av ”rökat” slår åter igen upp i mina näsborrar. ” Nää men nu jävlar går väl skam på torra lann!!!!!Kan väl inte va möjligt att de finns personal som ”röker på”…..”De här måste tas upp NU!!!”tänker jag å kastar jackan över axlarna då åter doften dyker upp i näsan på mig…..å då var jag själv där.Dååååå började lilla hjärnan att funka en aning……så jag lyfter upp skarfen å drar i mig allt vad jag kan…..å DÄR är doften.

 

Fatta om jag har slagit på stora trumman å dragit in halva Sundsvalls kommun i en drogutredning på både personal och elever då de i själva verket är jag som är boven i de hela och stal parfym av jänta i morse!! Nu ligger kläderna i tvättmaskin för säkerhetsskull ….jaa annars slutar de väl med att alla individer på skolan hänger tätt över axeln på mig och där emellan tittar mig djupt in i ögonen för att försöka identifiera doften jag bär.

 

Höres Hej!!

Joo jag har gjort en enda bra affär i mitt 46 åriga liv å de är ju Tant Grön (Golf kombi -97 diesel). Jag köpte henne för 20 000 hopsparade slantar för 3,5 år sedan å hon har gått i ur å skur…jaa även igenom besiktningen år efter år. Jag har inte lagt ut en krona på reparationer…..elle joo början på december fick jag lov att byta vinrutetorkare, men de var ju mest på grund av att jag ställde tillne ordentligt själv. Jaa egentligen skulle jag ju inte delge er allt galenskap jag gör, för då sitter man snart bakom lås å bom, men jag chansar väl en gång till.

 

Joo i början på december formligen lyste ju snön med sin frånvaro vilket gjorde att efter vägarna var de svart å slaskigt. Alla som kör bil i detta väglag vet att har man inte spolarvätska dagar som dessa ser man över huvud taget ingenting, När jag åkte hemifrån på morgonen så trodde jag i min enfald att jag hade spolarvätska(vart man nu har de) men när jag kommit en bit på väg fick jag STORA problem med sikten efter en vägsträcka jag inte kunde stanna efter. Då slog mig tanken att jag brukar ju alltid ha en flaska vatten åt hundarna med mig fram på golvet så om jag skulle ta den å räcka ut handen genom framrutan å lixom hälla på framrutan…då skulle sikten bli bättre.

 

Jag började fumla fram på golvet men inte hade jag nå vatten just då jag behövde de som mest ,nää de enda jag hade var en halv drucken coca cola som låg å skvalpa.

-Jahapp….man tager vad man haver, sa Kajsa Varg, sa jag tyst för mig själv medan jag skruvade korken av flaskan.

Nu hade ju jag en väldig otur när jag tänkte kan man väl säga….jaa men ni fattar väl vad som händer om man sticker ut handen/armen genom sidofönstret å försöker hälla coca cola på vindrutan i 50 km/h. Om inte kan jag ju informera er om att allt rinner/blåser in genom jackärmen å sugs upp av tröjan ni har under…de gjorde de på mig.

-Men förbannat oxå, väste jag med samman bitna käkar medans jag satt typ i foster ställning för att se vägen igenom den enda lilla skåra som fanns bakom ratten.

 

Efter nån km kom jag fram till en mack som ligger efter vägen så jag svängde in där för att lösa problemet. Nu blire ju errrorrr uppe i huve på mig då jag skulle ha varit på jobbet för 10 sedan,jag stegar fram till den där stora orangea rullen med papper som står mellan bensin pumparna å rev år mig en rejäl tuss. Efter de stegade/halv sprang jag in i butiken för att fixa nå spolarvätska. Jag möter expeditens blick medan jag går mot kassan å säger.

-Hallåj där!! Tänkte höra med dig om du har nå vätska till bilen då de är en enda gegga på framruta.

-Jaa du menar spolarvätska? funderar expediten medan hom tittar på papperet jag drar ut ur jack ärmen som om jag var värsta trollkarln å som dessutom är dyngsurt å brunt av coca cola .

-Jaaa asså de är coca cola de här,säger jag å håller fram papperet.

Expediten svarar inte hon bara nickar.

Nu förstår ju jag hur dumt de är de jag gjort…så jag ska ljuga.

-Jaa asså, suckar jag samtidigt som jag kliar mig i pannan. Jag råkade spilla coca cola på vindrutan.

-Va???säger expediten väldigt frågande.

-Jaa asså på utsidan, förklarar jag medan tanken slår mig…hur faan kan man RÅKA spilla cola på UTSIDAN medan man kör..

Expediten svarar inte.

-Jaaa men kom fåru se då, säger jag å gör en gest att hon ska följa med ut

Å de gör hon

 

När vi kommer ut öppnar jag bildörren för att trycka på knappen som annars gör att de sprutat spolarvätska.Jag trycker två gånger och inget mer händer än att de blir ett durrande ljud från spolarvätskemotorn, men vindrutetorkarna brukar ju automatiskt starta. .men de gör dom inte.

-Meeen nå äre väl själva faaan, stånkar jag å stegar argt fram å slår på ena torkarn en smäll.

Den smällen gjorde att hela trokarn släppte från sockerlagen på rutan, lossnade å med ett swichande ljud flög mellan mig å expediten för med ett plingande ljud landa i glasrutan på de skåp där de finns vatten å luft.

-Jaha de var den de, suckar jag medan jag tar sikte på hinken med tvättsvamp. Ääää jag sköljer av med den där pjäsen får vi se hur lång jag tar mig,säger jag uppgivet å nickar mot skåpet.

-Jaa gör de du, nickar expediten å går in.

 

Har de inte varit för att jag RÅKADE spilla cola på vindrutan har jag förmodligen sluppit den enda utgift jag haft på Tant Grön under dessa 3 år,nu är hon nybesiktad å rullar under mig i ett år till……om jag kan låta bli saker å ting som rör Tant!!!

 

//Höres Hej

Ja mornarna här hemma går för de mesta i kaosets tecken då de är massor med hundar som ska rastas å matas, en 12 årig(snart13) son som ska väckas å serveras frukost samt bilar som ska startas. Å i morse vart de riktigt kaos vill jag lova.

 

Ja asså roten till allt ont nu när kylan slagit till är Tant Grön, hon är en Golf diesel  -97 som jag kör. Ja vi har ju införskaffat en spritt ny bil som är nått mitt emellan lastbil och likbil å faller INTE mig i smak vare sig de gäller soppa förbrukning eller storleksmässigt. Instrument panelen påminner om kockpitten på en Jas 39 gripen eller ev en sal intensivvårdsavdelning, ja de blinkar å lyser å piper å går kablar till backkameran å stereon å faan å hans moster…..jaaa men ni fattar va! Hos  Tant Grön där äre kolsvart runt ratten de enda som lyser är en liten gul lampa vid tanken OM de håller på att ta slut förståss, hon är liten å smäcker å drar 0.4 i alla väder. Tant Grön har ett enda stort bekymmer å de är att så fort de blir kallt fryser ALLA dörrar så de går varken att ta sig in eller ut.

 

Lika stor skillnad som de är på våra bilar äre ju på Herr-G och mig….Jaa asså på mig går käften i ett i ett varvat med gap skratt Herr-G han säger bara de som behövs och skrattar nån gång då å då. Jag har ett väldigt temperament och de jag gör ska gå fort och blir oftast fel, Herr-G han är lugn å tar tid på sig när han gör nått(oftast lagar han de jag gjort i all hast) och de han gör blir ordentligt gjort…Jaa vi är lixom + och - . Nu några dagar har jag endera varit utlåst eller inlåst i Tant Grön ,de har brunnit för mig vilket resulterat i att jag lyft luren och ringt hem å skällt…Jaa de har varit långa haranger som inte ens går att slå upp i en ordlista engång. Herr-G har svarat( då han fått en syl i vädret) att jag ska lugna mig och vänta för jag har väl ingen brådska….eller jag fixar de där när du kommer hem…eller nu över reagerar du Annika. Jaa de har väl gått skapligt iallafall att ha Herr-G som terapeut nu nån vecka.

 

Nu i morse startade dagen som vanligt 05.45 med att klockan ringde, hundarna som ligger under sängen gör en rivstart, jaa alla samtidigt så de blir lixom som masstarten vid en stafett. Efter dom kutar Herr-G  med viftande armar å väser

 –Men ge er för faan klockan är ju bara 05.45!

Nu kan ju inte våra hundar klockan å har heller ingen tidsuppfattning så de gör varken av eller till hur än Herr-G agerar å flaxar å väser när han försöker ta sig ut i köket för att stänga av signalen. Efter att klockan tystnat tar perkolatorn över med sitt bubblande ljud då morronkaffet framställs, ett plingande/rasslande ljud kompar perkolatorn då 4 hundkoppar fylls med foder som ska stå å dra i lite vatten nån timme. Herr-G snubblar över hungriga hundar ute i köket samtidigt som han muttrar typ…men ni kan konsten å va i vägen…elle men sätt er lite närmare så når jag varken fodret eller vattenkran. När denna ceremoni är över blir de nyheter och morronkaffe framför tvn för Herr-G och mig innan vi startar krig med vår 12 åring för att få upp honom ur sängvärmen.

 

Jaa när allt detta var över i morse säger Herr-G

-Jag måste åka tidigare i dag då de har ju kommit bra med snö å gång och cykelvägarna ska snöröjas.

-Ja just ja, svara jag från badrummet där jag står å försöker få maskaran någe så  nära ögat de bara går när synen inte är som förr.

-Ska jag starta Tant Grön,ropar Herr-G från hallen.

-Jaa gör de så dörrarna funkar då jag ska iväg

Herr-G slår igen ytterdörren å jag hör hur kvasten slår i räcket ute på brokvisten då även den måste snöröjas. Jag utfodrar Albin mackor å oboj samt hundarna varsin skål uppblött torrfoder och alla sätter igång å gluffsar i sig frukosten.

Då ringer min mobil och på displayen står det Herr-G.

- Jaa, svarar jag medan jag förbrilt söker strumpor i någe så när samma färg i byrån inne i sovrummet.

-Jaa hej de är jag, suckar Herr-G i luren.

-Jaa hej! svarar jag

-Jaa jag sitter inlåst i Tant Grön ute på gården.

-Va??? stönar jag å går fram till fönstret och ser klart å tydligt Herr-G sitta ute på gårn bakom ratten å vinka.

-Jaa men va faan skulleru in i henne å göra?  undrar jag som vet vare innebär.

-Jaa jag råka stänga dörren då jag skulle starta na å nu går de inte å öppna NÅN dörr vare sig inifrån eller utifrån.

Då tog jag tillfälle i akt å svara som han brukar gör

-Jaaaaa men inte har väl du nån brådska.

-JOOOOOO!!!!De är ju just de jag har,fräste Herr-G.

-Jaa men hon tinar väl upp snart, svarade jag å vinkade glatt från fönstren…..men Herr-G skakade på huvudet han.

 

När de hade gått 10 min å jag gick fram till fönstret fnittrandes och vinkade säger Albin

-Hur länge ska DU låta pappa sitta där då.

-Nää men inte ha jag satt han där inte…..de fixade han själv och nu går de inte å öppna dörrarna.

 

Äre nått som funkar i Tant Grön så äre fläkten…ja de såg jag tydligt när jag efter 15 min gick ut för att åka på jobbet och Herr-Gs kinder var rosen röda av värmen som formligen stormade ut ur alla hål i instrument panelen.

-Öppna, ropade jag till Herr-G å knackade med pekfingret på rutan.

-De går INTE, artikulerade Herr-G från förarsätet med hög stämma.

-Jaa men öppna fönstret, skrek jag tillbaka för att överösta både motor och fläkt.

- De går inte!! skrek Herr-G å skakade på huvudet.

-Meeen prova!!!! Artikulerade jag å pekade på dörren.

Herr-G svarade med att sucka å skaka på huvudet.

Då såg jag grannfrun komma gående på gatan å som ni kanske har förstått gillar jag skarpt och skämta på de mest knepigaste sättet…de gör inte Herr-G. När han ser grannfrun förstår han vad som komma ska så han lutar huvudet mot nackstödet å blundar.

När grannfrun är snett bakom oss knackar jag hårt med pekfingret på rutan å säger högt.

-Nu tycker jag du kan komma ut ur bilen Herr-G.

Herr-G svarar inte…då tittar jag på grannfrun nickar lite ursäktande mot bilen å Herr-G å säger

-Lite tjejsur tror jag.

 

Jag går in å ställer mig i fönstret för att invänta dörröppningen å de gör även grannfrun kan jag lova. Grejen är den att när äntligen Herr-G kommer ut ur bilen så halv springer han till sin bil då han är sen, hoppar in å drar iväg och när jag ser de går jag ut å sätter mig i Tant Grön då även jag är lite sen…….fatta vad grannfrun tänkte.

Herr-G skulle jag tro tänkte ”Idiot”

Å själv skrattade jag hela dom 3,7 mil jag hade å åka på jobbet

 

Vi Höres Hej!

Ja då var vi en bit inne på de nya året fyllt av förväntningar med allt från bantningstipps till goda stora flottiga middagar. Jag/vi har denna jul lyckats få kvar deg på kontot, ätit upp julmaten i tid och de står samma siffra på vågen som innan vi dukade upp för att fira Jesu födelse ..jaaa och Nicklas Ankarbergs förståss!

De utspelade sig en ganska komisk scen här hemma den kväll vi släpade in julgranen, jaa jag är väl inte direkt förvånad.....elle joo lite kanske.

 

Detta hade hänt innan julträdet togs in

Vi köpte oss en ganska stor rök för att kunna röka typ älg/vildsvin å allt annat vi jagar ute i skogen och som även är tänkt att användas då jag drar igång företaget ”Lövuddens Vildmarksliv” i höst. När röken landade på Linjevägen 2 hörde vänner och bekanta av sig och undrade om vi kunde röka deras kött också…..å de kunde vi ju förståss. Halva källaren var fylld med älghjärtan som låg å guppade i saltlag i väntan på att få läggas in i rökskåpet å sedermera läggas upp på julbordet hos olika familjer.

 

När Johanna gick andra året på gymnasiet insjuknade hon i en svår ätstörning som gjorde att hon fick avbryta sina studier och läggas in på sjukhus en längre tid. Nu tre år senare har hon tagit upp studierna men har varit väldigt orolig om hon inte ska kunna klara kurserna och nå målen då de senaste hon minns var att skolan var skit svår. Att hon har dom minnena beror ju på att hon var lixom inte med vare sig fysiskt eller psykiskt. Nu till jul hade de gått en termin och de var dags för betyg.

 

Den 19/12 …20013!

 

Ja som ni kanske har läst tidigare i bloggen har Herr-G vissa rutiner när de gäller just julgran. Han har ett motto som han inte viker en tum på å de är att man betalar inte för ved, matjord och julgran. Nää de är bara tokigt folk som gör de enligt Herr-G, så i 26 års tid har hela familjen plumsat i meterdjup snö under kraftledningsgator för att hitta ett gratis julträd att pynta. Nu i år uppstod ett litet bekymmer då vi råkade FÅ en julgran av Kontorsfixarna,jaa den kostade oss inte en krona men Herr-G hade ju inte fått huggit den själv och de vart ett litet oros moment för honom.

 

Nå väl! Johanna hade skickat ett sms till mig på förmiddagen och var överlycklig för dom höga betygen hon fått, så jag svarade att de ska vi fira med en smarrig äppelpaj i kväll efter middagen. Så medans Herr-G brottades högljutt med julträdet framför tvn tog jag ut pajen ur ugnen och satte fram kaffekoppar då de plötsligt knackade på dörren.

- Kom in, skrek jag för att överösta alla fyra hundar som skällandes rusade mot ytterdörren å samtidigt råka välta julgran Herr-G äntligen fått i julgransfoten.

In i hallen kliver de en man samt en yngling och säger

-Hej!! Vi skulle hämta några älghjärtan ni hade rökt åt oss!

(Nu är grejen den att både Herr-G och jag har tagit emot kött av både arbetskamrater och vänner, så vissa personer har jag aldrig träffat..jaa å samma gäller ju Herr-G. Nu tror ju Herr-G att denne man är en kompis till  mig och jag i min tur tror ju att de är en kompis till Herr-G. Å i själva verket visade det sig att ingen av oss kände honom)

-Jaha, svarar jag medan jag häller upp kaffet.

-Ååooooo va trött jag blir!!! ,krystar Herr-G bakom julgranen som åter igen står upp i julgransfoten…om en lite snett efter fallet.

Mannen nickar lite ursäktande mot Herr-G som med barr i luggen säger

-Kaffet är klart nu så sätt er ska ni få paj å en balja lut innan vi går ut å hämtar köttet…jaa vi firar jäntas betyg.

-Nääee vi är ju på väg vi…försöker mannen säga då jag avbryter å säger

-Kom här nu å sätt er de är dukat å klart!

Mannen tittar på ynglingen som ser frågande ut och rycker på axlarna, han tar av sig skona och rundar julgran för att komma till köksbordet.

 

Efter att ha suttit i ca 45 min och pratat runt köksbordet nickar mannen mot julgranen å säger

-Jag kanske skulle hjälpa dig å hålla i granen medan du sågar bort lite ner till.

-Jaa de vore ju schyst av dig de, svarar Herr-G och hämtar sågen.

Sedan hjälps dom åt att få granen både rak och snygg.

-Jaa men tack skaru ha för hjälpen,säger Herr-G och ger mannen hans rökta älghjärta.

Mannen tackar för kaffet å pajen å köttet önskar oss en god jul åsså går han.

 

-Vem var de där, undrar jag medan jag står i fönstret å ser bilen försvinna.

Herr-G tittar frågande på mig med bekymmersrynkor fulla pannan åsså säger han

- Inte faan vet väl jag!!! Är de inte en kompis till dig då???

-Näää jag har aldrig sett karln,svarar jag å kliar mig i huvudet

-Skojaru!!!! utbrister Herr-G och kommer fram till fönstret han också.

-Nähähäh jag skojar inte men de gör väl du, säger jag.

 -Nää allvarligt Annika jag har heller aldrig sett karln,stönar  Herr-G

-Nää men inte menaru väl att vi har suttit i 45 min runt köksbordet å tom surra å firat Johannas betyg med en vilt främmande karl?

-Joo de måste vi ha gjort…..men vem äre som känner han då,undrar Herr-G

-Jaa jag har ingen aning, skrattar jag å inser va sjukt de blev.

 

Efter en stund ringer telefon och i andra änden hörs Rickard

-Tjeeena morsan!!!Har du gjort äppelpaj som man kan få smaka en bit av.

-Jaa,svarar jag lite fundersamt, hur vet du att jag har gjort de??

-Joo de var ju en kund på jobbet som jag skickade hem till er och han sa att jag hade fantastiskt trevliga föräldrar som både bjöd på ficka å en trevlig pratstund och behövde hjälp me julgran.

Höres Hej!!!

 

 

Önskar er alla God Jul å Gott Nytt År!!...Jag har varit dålig på att uppdatera bloggen den senaste tiden men jag ska skärpa till mig!..Nu undrar ni "Hare inte hänt nått???.".Joorå massor men inget jag hunnit knacka ner här på datorn.

 

//Annika

I em har jag och Jullan varit på Statshuset för att lära oss om bokföring inför starten av ett litet företag vi drömmer om. Å jag kan ju bara informera er om att siffror är de värsta jag vet…jag fattar INGENTING av NÅNTING, näää teknik å mattematik är nått som jag aldrig lär mig.

= Obildbar!

 

Nåväl dagen gick väldigt fort å innan jag var klar med mina sysslor på skolan så hann klockan slå 16.45 vilket gjorde att jag inte hann hem mellan arbetat och föreläsningen, den startade ju 17.30 mitt i stan. Jag hoppade in i Tant Grön och gasade på lite för att hinna i tid då jag både skulle hitta en parkeringsplats och guida Jullan till Köpmangatan. Jag öppnade bilrutan å lutade mig lite närmare fönstret för att tjuvröka i bilen då de inte fanns nån tid att ta en puff innan jag for.

 

När vi kom fram till Statshuset möttes vi i dörren av två väldigt tjecka damer, den ena såg ut som Cruella de Will(  kvinnan dom 101 dalmatinerna) och den andra glittrade som en discokula då hon hade trätt på sig typ 6 st liknande halsband som våra hundar har.

-Heeeej å Välkommna!!!! sa dom i kör och öppnande dörren åt oss,samtidigt som dom pekade med handen mot garderoben och studerade mig uppifrån å ner..

Dom hade ställt ut ett 30 tal stolar samt några knepigt disagnade fåtöljer som påminde mer om en brännmanet en ett ställe å slå ner arselet på, å när jag satte mig i en sådan kom samma känsla tillbaka som när jag låg i gynstolen och barnmorskan sa till att de var dags å krysta.

 

 De var  ljuslyktor i alla möjliga storlekar utsatt på både golv och bord där de glittrade vackert av lågorna som fladdrade från blockljusen å de mesta av kulörerna gick i rött (lite bordell över stället helt enkelt) Vi var först av alla deltagare så jag satt mig och bläddrade i en folder som dom lagt ut på stolarna. När folket började strömma in såg jag att den ena var finare klädd än den andra, en del karlar hade vattenkammat hår å kavaj och kvinnorna hade hårspray så inte ens den starkaste tyfon hade kunnat vika ett enda hårstrå fel på vissa av dom. ” Oj!!!!! tänkte jag där jag satt iklädd ett rött pann/hårband, en stor ljusblå skjorta, slitna jeans och ett par svarta/röda tenniskor”…typ Hippi!!

-Jag går på toa innan dom börjar, sa jag till Jullan å gav henne min handväska.

Å om jag tyckte att jag såg knepig ut före toalett besöket så vare ingenting då jag lyfte blicken å mötte min spegelbild. Ja men ni förstår då jag tjuvrökte i bilen lutade ju jag huvudet mot den öppnade rutan vilket gjorde att vinddraget lixom sög ur min lugg ut pannbandet och skapade typ en lugg som Tinn Tinn hade….den stod rakt upp å rakt ut. Jag skrattade tyst för mig själv å gjorde vad jag kunde med frisyren för att se mer ut som en Annika än en seriefigur.

 

När dom började föreläsa så försökte jag hänga med en stund iaf ,jag hörde då och då hur några lixom dömde ut föreläsarna…särskilt ett par som satt bredvid mig. Dom tittade ner på mig flera ggr….jaa dels för jag satt i en av dom där låga gyn fåtöljerna å hamnade mycke lägre än dom som satt på stolar, men jag fick en liten känsla att dom ville vara för MER än både mig å föreläsarna. Ibland viskade dom nått till varandra samtidigt som dom antecknade på ett papper. Ett litet problem jag har, är att jag retar upp mig på att någon tittar ner på en annan människa å framstår som mycket finare/bättre…jaa elle mer värd än nån annan lixom…..nää då måste jag spä på elle chocka elle nått…å helst nå sjukt så jag kan ha roligt själv.

 

”Huummm!!!” tänkte jag vad ska vi hitta på med er då??  Jag hade ju med mig några papper från jobbet i väskan som jag skulle läsa igenom när jag kom hem, å en penna finns ju alltid med i handväskan så jag tog fram de….jaa jag prasslade å rörde om i handväskan ordentligt så dom skulle bli intresserad/störd av vad som hände…..å börja fundera vad de va jag var så angelägen om å skriva ner. När jag fått fram allt samt deras uppmärksamhet vek jag ut hela A4 papperet i knät så jag kunde skriva stort å så dom kunde läsa. Jag tittade intresserat på dom siffror å staplar dom visade med PowerPoint presentationen å som handlade om hur viktigt de är att bokföra allt som kommer in å allt som ska betalas ut. Mitt på papperet ritade jag nått som såg ut som de manliga könsorganet (som i mina ögon var en stapel) åsså skrev jag IN på ena pungkulan å UT på andra …åsså en ring runt …ni vet början på en sån där tankekarta som eleverna brukar göra. Jag riktade blicken fram å nickade till de föreläsaren sa….å rätt vare va drog jag ett streck å ritade en bil (dom pratade om finansiering av lisning bilar )

 Nu hade jag inte den rätta tankekartan kvar så jag gjorde typ en lika som den jag kluddade ihop då! Typ så här såg den ut!

När jag hade ritat några bubblor med bara tok i sneglade jag mot paret som båda två satt å tittade på min ”Tankekarta” och nickade stolt lite som Mr Bean brukar göra. När våra blickar hade mötts ett par gånger log jag, nickade å gjorde tummen upp mot föreläsarna och verkade ha förstått allt samt fått massor med nya tipps. De är sådana här gånger men skulle kunna höra andra människors tankar…tro vad dom tänkte om mig…Typ ”  Jaa hon är väl på resa här i livet å resultatet är ju givet, en lodis hippi som bara flyter omkring utan mål”  ..joo tänkte jag ni skulle bara veta att skrattet de är födan, å skapa rykten är grödan..hahaha!!!

.

 Höres Hej!

Tänkte jag skulle skriva ner några rader om ett möte jag hade med en man för ca 2 veckor sedan. Jaa asså de var bara en snabbis ute på ICA parkeringen som han förmodligen sent ska glömma….Hoppas jag! ….missförstår mig rätt nu hörrni..hahaha!

 

Joo de ville sig inte bättre än att när jag kom på mitt arbete visade det sig att jag hade endast 1 Gul Blend kvar i mitt paket. Jaa Jaa tänkte jag, jag får väl springa bort på ICA å inhandla ett nytt paket under dagen då tid finnes. Grejen var den att de var mycke jobb just den dagen så jag hann aldrig på ICA.

 

När klockan slog 16.30 hade eleverna gått hem å skrivbordet städat så äntligen skulle jag få mig en rök. Jag rullade bort till ICA å parkerade Tant Grön inom dom 2 vita linjerna som var dragna på asfalten. Jag sprang in på ICA och plockade åt mig några delar som behövdes till middagen samt ett ciggpaket,när jag kom ut på parkeringen tände jag en cigarett och började gå sakta mot bilen. Väl framme vid Tant Grön ser jag att bilen som parkerat bredvid på förarsidan har ställt sig väldigt nära min så jag kan inte få in min kasse utan att slå i den andra bilen.

 

Ääää tänker jag,jag stoppar in kassen i hundburen bak åsså drar jag in magen så ska de nog gå å komma in bakom ratten. Jag sätter cigaretten i mungipan för att kunna använda bägge händerna för å öppna både bagageluckan å hundgrindarna. När jag fått in allt å är på väg att stänga luckan hör jag en mans röst säga

-Jag tycker att du är en väldigt äcklig människa som röker!!!!

Jag stannar upp med luckan till hälften stängd å ser då mannen som står och lutar sig med ena handen lite överlägset mot sin baklucka.

 

De snurrar 1000 tankar i huvudet på mig……Vem i helvete är du som har mandat eller rättighet att säga till en annan människa att h*n är äcklig…..i min värld finns de inga äckliga människor…nää de finns sjuka, roliga, galna, långa, smala, korta, tjocka och framför allt DUMMA …men ÄCKLIGA…nähähähääru! Jag ska knäcka dig verbalt utan att låta arg….å jag ska knäckare så du aldrig mer våga säga till en annan människa att h*n är äcklig. De hinner jag tänka men förstår även att jag behöver mer tid att få fram ett svar på, så med luckan till hälften stängd å svart i ögonen säger jag.

- Vasaru??!!??!!??

- Jo jag tycker du är en äcklig människa som röker, upprepar mannen i 65 års åldern igen.

- Jasså de tyckeru, suckar jag och stänger luckan sakta samtidigt som jag tar ett djupt halsbloss från en av dom få  cigg jag rökt på hela dagen.

- Jaa men då upplever jag att flytningen jag har är äckligare än rökningen, säger jag och tar ett steg fram.

Nu äre gubbens tur å bli chockad.

- Va?!?!?!, säger han samtidigt som han tar ner handen från sin bil och stoppar den i jackfickan.

-Jaa jag har en grön/gul seg illaluktande flytning som inte luktar mumma kan jag lova å den upplever jag äckligare, säger jag och lägger ena handen mellan mina ben å liksom drar ut byxorna som om dom klibbat fast.

Nu börjar gubben spana mot ICAs entré i väntan på sin fru…förmodar jag.

 

Efter en stunds tystnad säger jag

- Nää nu ska jag hem å byta trosor å spola undereda……sedan äre väl dags å äta lite midda. Hörs Hej!

 

Nu i em när jag skulle gå in på ICA å handla middag å då står gubben alldeles innanför dörren där man spelar på ATG med en nr lapp i handen. Exakt när han möter min blick säger jag

-Hallåj!!!, stannar till å drar ut byxorna som om dom klibbat fast mellan benen tar en korg å går in.

Gubben snodde runt på klacken å ställde sig å titta upp på displayen i väntan på sin tur.

 

Tro vad han tänkte…Tro om han byter ICA….Tro om han törs säga att nån är äcklig fler ggr…..Å tro om han har berättat detta för nån…typ frun???

Jaa blod svett och tårar de är vad helgen som var innehöll, jaa ni förstår jag sköt min första älg för en av våra Jämthundar, å ingen mindre än Gunnel. Jaa sedan innehöll ju helgen en hel del skratt också bland annat då vi skulle få igång min nyinköpta fotogenvärmare som hela familjen dömde ut innan den ens släpp ifrån sig en gnutta värme.

 

Om vi börjar med fotogenvärmaren som jag på eget bevåg var in på Jula å inhandlade i fredags innan vi åkte upp till stugan. Min tanke med den var att den var billig i inköp å framför allt i drift å gav en enorm värme + att den var transportabel….jaa jag kan ha den hemma i friggen å ute på inglasningen i stugan, jag hade tänkt ut allt i minsta detalj. Ni som har följt bloggen ett tag vet ju att Herr-G å jag inte alltid tänker i samma banor, jag förstod redan när jag tog emot kvittot i kassan hur han skulle reagera då de i hans mått förmodligen var en allt för liten billig pjäs jag kom hemsläpande med.

 

-Hallåj!!! Ropade jag å knuffade in kartongen över tröskeln när jag klev in genom dörren å möttes av Herr-G som stod startklar för en helgs jakt uppe i jämtland.

- Va äre där??? funderade Herr-G och fick några bekymmersrynkor i pannan.

- Jaa de här serru de är grejer de, sa jag å klappade på kartången.

- Jaha å va skaru me den där till då, var Herr-Gs följd fråga.

- Värma upp div utrymmen begriper du väl, sa jag å hängde av mig handväskan.

- Jaa den ska väl inte med till stuga va, frågade Herr-G å kliade sig i pannan då han förstod att fotogenvärmaren skulle ta upp en hel sittplats i bilen.

- Skiter björnen i skogen??? ,var min mot fråga.

- Jaa…Jooo svarade Herr-G

- Exakt så äre…..den ska med…så äre bara! Sa jag å bar ut den till bilen.

 

Efter att ha suttit i bilen dubbelvikt dom 11 mil de är upp till stugan var de då dags för fam Ankarberg å få upp värmen i den kalla stugan. Herr-G stegade ut i vedboden å tände upp i kamin medan jag brottades med emballaget till fotogenvärmaren. Herr-G gick förbi några ggr muttrade några om de var nån ide å dra fram den där värmaren då de brann i spisen

- Japp, stånkade jag å ställde upp fotogenvärmaren på köksbordet. Då kom Johanna in i köket å säger.

- Jahaa har ni köpt en fågelbur???

Herr-G som just stod och tog på sig sin pannlampa vart som förstelnad å stönade till

- Va?????

- Jaa asså de på köksbordet mena ja, säger Johanna å nickar mot köket.

- Åhåhåh Herre Guuu,suckar Herr-G och försvinner ut i mörkret med en rivstart.

- Jaa men då ska vi se här då, säger jag å tittar i den instruktionsbok som medföljde min lilla värmare.

Hur en jag läser så fattar jag INTE så när Herr-G kommer in med hundarna säger jag.

- De måste fattas en sida i instruktionsboken hörru…..jaa asså jag fattar inte vart jag ska tända på…de finns ingen veke ju?!?!.

Nu är grejen den att Herr-G har ju naturligtvis ingen vanlig pannlampa….näää han har köpt en som lyser mycke starkare än alla pannlampor som finns på hela Birsta, vilket i sig innebär att varje gång han tittar på någon så skriker denne till för att pupillerna drar ihop sig så till den milda grad att hela ögonloben försvinner in i huvudet på en av den starka vita bländade ljusstrålen från pannan på Herr-G. 

Herr-G tittar upp på mig å jag skriker till att han ska släcka pannlampan, Herr-G släcker.

-Jaa nu ser jag ju inte ett förbannande dugg då du har bländat mig, skrattar jag å gnider ögonen.

- Häpp, stånkar Herr-G å tar instruktionsboken å sätter sig vid köksbordet för att läsa. Han tänder pannlampan för att kunna se i boken.

-Men kan de inte vara så att de är för lite tändvätska i den, undrar Johanna.

Herr-G tittar upp på dottern som i samma sekund som skenet från pannlampan når hennes ansikte skriker till.

-Meeen släck pannlampan pappa!!!!! åsså gnuggar hon ögonen.

Herr-G sänker huvudet tillbaka ner i boken då Jullen säger

-De kanske står mer utförligt på Tyska(hon är tysktalande)

Då gör Herr-G misstaget att titta upp på Jullan som även hon kvider till å ropar

- Men släck pannlampan å lägger sina händerna för ögonen.

 

-Nää nu tar jag mig en stänkare för å få upp värmen ,sa jag å slog upp en kask.

-Jaa men va bra,sa Herr-G… de står nämligen att man inte ska han ska handskas med fotogenvärmaren då man förtärt alkohol.

- De står inte kask så då gills de INTE.

Efter mycke om och men fick vi igång pjäsen å då säger Johanna

-Faan vilken fin ljuslykta,åsså går hon ut på inglasningen för att röka.

 

-MAAAMMMMAAAA!!!!HJÄÄÄLP MÄ!!!!

Hör vi Johanna skrika å när vi tittar ut står hon där ute på köksbordet med armarna i luften. Alla springer ut för att se vad i all sin dar som hänt.

-Va äre?!!?? undrar alla i kör?????

-ÅHHÅÅÅ de sprang en fet råtta över golvet som va så här STOR ,säger Johanna med gråten i halsen å visar med fingrarna ca 4 cm.

Herr-G himlar med ögonen, jag gapskrattar å Albin rycker pannlampan å börjar åla på golvet för att fånga musen medan Johanna fortfarande skrek.

-Dårarnas paradis, suckade Herr-G å gick in för att planerar lördagens jakt.

 

LÖRDAG 19/10 då gjorde jag de!!

 Gunnel till vänster och Torbjörn till höger!

Jaa som ni säkert har läst här i bloggen så hade ju Gunnel lekstuga hela fjol höst och vinter ute i skogen. Hon jagade mest bara snöflingor och där emellan snöbadade hon och de största bytet hon kom med var en ekorre. Hon trasslade många gånger in sig i Nicklas skosnören då hon inte lämnade honom längre än 50 cm och den enda gången hon råkade göra de ylade hon av rädsla så vi fick gå å hämta henne. Under de senaste månaderna har Gunnel utvecklats till en enormt duktig älghund på alla sätt å vis.Efter timmar bakom dammsugaren där jag tagit reda på kilovis med hundhår, efter alla timmar jag har tränat så väl lydnad som kondition, efter 100 tals kilo hundmat jag burit hem och allt jag fått avstå för vi ej haft hundvakt,var de ÄNTLIGEN min tur att få skjuta för en av våra hundar.

 

Jag är ju egentligen ingen ren jägare…nää varför jag har jägarexamen beror på att 1990 köpte jag mig en vorstertik för att tävla skidor inom draghundsporten med.När köpet var klart sa mina träningskompisar

-Man köper inte en fågelhund om man inte jagar.

- Häpp!!! Sa jag å tog jägarexamen och började även träna Pillan som tiken hette för fågeljakt och jagade ripa med henne.

Jag har ju hängt med Herr-G  på älgjakt lite då och då under alla år men aldrig gjort skjutprov å burit egen bössa då jag inte har funnit nått nöje i å sitta på pass, men sedan vi skaffade Jämthundar vart de med en gång en helt annan sak……jaa jag fick träna å tänka älghund. Jag har alltså dom senaste 3 åren varit med å jagat själv.

När jag gjort skjutprov inför jakten har jag konstaterat att jag är inte sån bra skytt på löpande älg, jaa jag träffar ju i de område jag ska men de känns inte 100,därför har jag beslutat mig för att jag skjuter inte på nån skenade älg som blivit skrämd av nån passkytt eller hundförare. Visst har jag har haft älg på mina pass men endera så har de varit på för långt håll eller så har dom kommit i fullt sken å då har jag avstått, man ångar aldrig ett skott man inte tryckt av.

 

Nå väl,vi klev upp i ottan för att fylla termosar å rasta hundar å sedan ut på pass, vi var 4 st jägare som skulle passa, var av en var jag. Herr-G och jag skulle sitta i en kraftledningsgata så han släppte av mig å for sedan vidare till sitt pass som låg en bit längre upp. Jag laddade bössan och började smyga ut mot stolen där jag skulle sitta, efter nå hundra meter small de till bredvid mig å en tjäder flög iväg med ett väldans liv…jag höll ärligt talat på och sket i byxan

Jag klättrade upp i tornet å satte mig som så många gånger förr och började lixom fundera varifrån älgen skulle komma å vart jag skulle skjuta å….jaa man sitter lixom å fantiserar om hur man de ska bli.

 

Nicklas släppte Gunnel å efter 10 min vare upptag på ko och kalv men de gick ut emot landvägen å järnvägen så jag hörde Herr-G sa på jaktradion att Nicklas fick kasta sig i bilen å fara å ta reda på hunn innan hon råkade ut för nån olycka. Nicklas kom tillbaka och vi beslutade oss för att vi skulle släppa Gunnel en sväng till då de varit nattkallt å myrarna var vass å krispig av nattfrosten och de sliter å förstör nå fruktansvärt på hundarnas tassar.De går bara 10 min så har Gunnel ytterligare ett upptag så jag hör henne långt bort på berget. Jaa hon har ett enormt skall, de påminner mer om sirenerna på en ambulans vid utryckning än en skällande jämthunn efter en älg. Jag sitter å leker med telen å knäpper kort på mig själv för att lägga ut på FB å instagram om vilka bra å billiga kläder jag har från röda korset. När jag är klar med de tycker jag de låter som om Gunnel kommer närmare å närmare å då ska hon passera Herr-G först på hans pass. Jag håller andan och samtidigt tummarna i mina lovikkavantar på att de ska smälla för tiken efter ett sånt fantastiskt jobb med viltet. Jag tar upp bössan ifall att de skulle komma ut på mig(vilket jag inte tror) och tittar uppöver kraftledningsgatan……å ser helt plötsligt de kommer 3 älgar långt där borta, dom springer längs med ena kanten…..jaa samma sida som jag sitter på å en bit efter ser jag Gunnels väst å förstår att nu är goda råd dyra.

 

Jag säger på jaktradion ”- Två kalvs ko på väg” åsså osäkrar jag bössan.

-Va sa du? Frågar Rickard som inte uppfattat.

- Två kalvs ko i kraftledningen, svarar Herr-G

Kalvarna springer före kon å jag tänker ”-Men va faan så där ser de inte ut på alla målade tavlor och i filmer…kalvarna ska vara bakom ju”

Rätt som de är viker första kalven av ut i ledningen å jag beslutar mig för att skjuta trots att den joggar lite lugnt. Första smällen markerar den träff men går några steg tills den stannar å står still å då skjuter jag ett till å djuret faller ihop.

När jag skjutit första skottet hör jag på radion att Herr-G säger till nån av pojkan

-Nu får ni vara tyyyyst för de smäller nere hos morsan.

Jag ser Gunnel genskjuta kon å kalven och fortsätter med dom in i skogen, men jag ser även att kalven jag skjutit kastar lite med huvudet där den ligger.

Åååååå Herre Guuu!!! tänker jag å ropar på Herr-G som är jaktledare på radion.

-Jag har skjutit på en kalv!!! säger jag.

- Ligger den, frågar Herr-G (han vill veta att jag inte missat)

-Jaaa men va faaan jag sköt ju den fattaru väl.

- Jaa å du ser den??

-Jaa den ligger ju där borta å nu får ni komma hit för den har kastat 3 ggr med huvudet.

Vad jag var rädd för var att jag fått in ett dåligt skott så den låg å led, men när vi tog ur den så var de ingenting kvar av hjärtat så jag hade ju fått in en fullträff, men de visste ju inte jag då.

Då säger Rickard till mig på radion

-Gå fram å sätt bösspipa i nacken på den å tryck av så äre över sedan.

Å då började jag å grinde en skvätt tills jag kom fram till kalven å såg att den var ju död, dom kan visst göra så fast dom är döda.

 Medan jag stod där vid kalven å väntade på Herr-G och pojkan kom ju Gunnel tillbaka i bakspåren så jag ropade på henne å ni ska tro att hon vart glad då både matte å kalven stod å väntade på henne. Hon fick mitt fika jag hade med mig i ryggan åsså luggade hon kalven å var en ohyggligt lycklig hund å jag en överlycklig skytt å hundägare. De är bland de värsta och de bästa jag varit med om som jägare och hundägare och jag hoppas att de dyker upp fler tillfällen där jag får dela glädjen med våra fyrbenta familjemedlemmar

 

 

 

 Joo till helgen sitter jag där igen me tummen i vädre i väntan på hunn me älg.

 Men fram tills dess ligger Gunnel i soffan å vilar upp sig

 

Tänkte jag skulle knacka ner några rader innan jag hoppar i säg. Joo ni förstår att Herr-Gs pappa har kommit i de stadiet att de är dags för honom att flytta in på ett gruppboende för äldre. De är inte kul som anhörig att behöva bestämma en sådan sak åt en vuxen människa å än värre å försöka övertyga i de här fallet Herr-Gs pappa va bra de kommer att bli…….på alla sätt å vis. Herr-Gs pappa vet inte riktigt vad han vill då han ena stunden är han med på noterna men efter en stunds svänger de så de är de värsta han har hört. Herr-Gs pappa har hemhjälp flera ggr per dag då hans förmågan att tex laga mat, ta medicin och städning inte fungerar. Många av hans leder har värkt sönder av reumatiska problem så händer och fötter har helt svikit honom vilket gör vardags sysslorna blir ogjorda, jaa för de mesta sitter eller ligger,men trots denna ihållande värk är han alltid lika glad. Nu har de blivit lite snurrigt uppe i huvudet på honom också…de märker vi men inte han.

 

Som sagt nu har han fått en lgh nere på Merlogården som Herr-G och hans syskon följde med svärfar å tittade på i dag. Herr-G hade bestämt med svärfar att han skulle äta middag här hemma med oss innan han åkte taxi upp till skogen där han bor, de tyckte svärfar va en bra idé. Till saken hör att jag har ju arbetat med väldigt många människor genom mina dar både äldre dementa och yngre busiga så jag vet lixom hur man ska ta dom, Herr-G arbetar med maskiner å vet hur man ska ta dom och förmodligen blir de lite snurrigt och känsligt för Herr-G  då de är hans pappa som med åldern blivit lite förändrad.

 

När vi satt oss vid middagsbordet för att äta sa jag

- Jag har bakat en äppelpaj till efterätt åt oss, de tycker du väl om Birger (svärfar heter de)

- Jaa de gör jag, mumlade svärfar med munhålan fylld av pärer å köttbullar.

- Va bra,sa jag, då tar vi å lyxar till de lite med vaniljvisp också fast du har diabetes för Herr-G gav dig ju insulinsprutan innan maten å de är ju en hälsosam midda du äter.

-Jaa jag gjorde en äppelpaj jag också ena dan här,sa Birger å tryckte in en pära till i mun.

(Jag förstod att så var inte fallet men tänkte jag gör ingen större affär av de utan hängde med på samtalet…..de gjorde INTE Herr-G)

-Jasså gjorde du, sa jag.

-Jaaa de gjorde jag å den var lika god, fortsatte Birger.

-Jaa de tror jag de, svarade jag å trodde i mitt enfald att de skulle sluta där.

- Ha du bakat en äppelpaj, stönade Herr-G till mellan tuggorna å tittade på sin far som om han inte var riktigt klok.

-Jaaa de har jag, svarade Birger å fortsatte äta i lunganro.

-Näää men de tror jag väl INTE att du har gjort va, sa Herr-G

-Jooo de har jag, hävdade svärfar i samma tonläge.

-Jaaa haaa å när då om man får fråga, sa Herr-G och lade ner besticken på sin tallrik ungefär som de skulle starta en rättegång med de mest alvarliga brott som genom tiderna begåtts.

-Jaa i vecka här kanske, sa Birger å bet en bit av hårdbrödsmackan.

Nu skulle jag försöka rädda situationen så jag sa.

-Jaa de är gott med äppelpaj åsså blinkade jag åt Herr-G (men han fatta inte)

- Men du tror väl inte på fullaste allvar att pappa har bakat en äppelpaj Annika, stönade Herr-G samtidigt som han himlade med ögonen som om de var de dummaste han hade hört å lutade sig uppgiven mot stolsryggen.

Nu lade jag också ner besticken för att försöka med både kroppsspråk samt vokabulärt få Herr-G att förstå att vi kan väl låssas tro de då.

-Joo men de kan han väl ha gjort, fast på sitt egna lilla sätt sa jag samtidigt som jag nickade med huvudet å gjorde tullen upp i hopp om att Herr-G skulle fatta galoppen…men interå.

-Du de tror INTE jag, fortsatte Herr-G

Nu skulle jag på ett pedagogiskt å psykologiskt sätt rädda både Herr-G å Birger ur alltihop så jag sa

-Jaa men Birger du hade inge socker å mjöl i va?

-Nää, svarade Birger kort å tog en tugga till av maten.

- Nää… å du hade inge havregryn å smör heller va.

- Näää de hade jag inte,sa Birger å mumsade på middagsmaten.

(Nu fattar nog Herr-G tänkte jag…men interå)

-Näähää å vad hade du då????

-Ett äpple, svarade svärfar å tittade upp på Herr-G som om han var knäpp.

- Ett äpple, härmade Herr-G

-Jaa å halva fick hemsamariten så dä så!sa Birger.

-Jaa men då har du ju för böveln inte gjort en äppelpaj utan du har helt enkelt delar ett äpple med hemtjänsten!!!!!! Sa Herr-G med en viss irritation i rösten.

-Jaa de ha jag,svarade Birger lugnt å diskussionen var över för denna gång.

 

När tallrikarna var tomma vart Herr-G lenare på rösten å sade till sin far

-De var en fin lägenhet vi tittade på.

-Nää , svarade Birger lite frånvarande med blicken ut genom fönstret i väntan på färdtjänst.

-Tycker du inte de,sa Herr-G

-Nää de var ett jävla skitställe, svarade Birger lugnt.

-Där blir de bra för dig pappa då du kan sitta i dagrummet å titta på folk.

-Dom satt ju bara å sov å folk de ser jag hela dagan uppe i stuga,sa Birger lite lätt irreterat.

-Men du ser väl inge folk uppe i stuga,sa Herr-G

-Nää hörre du inte en kotte,svarade Birger å sträckte på ryggen för att se om taxin kommit.

-Å sover  de gör dom inte JAG pratade ju med en tant när vi var där,sa Herr-G
Då blir svärfar knäpp tyst å skakar på huvudet samtidigt som han drar en tung suck.
-Va suckaru för,undrar Herr-G
-Jaa va f*n ville du den där gammel käringa då....å va svara na?frågar svärfar å körde ögena i Herr-G.
-Jaa att hon skulle gå å titta lite på tvn,säger Herr-G
-Du endära ljug så in i helvete så du ska inte tro på ett ord vad hon säg, stånkar svärfar. Dom sov aldrig dom är uppe å surrar skit ideligen dygne runt...huva..huva!!!!!

 

Nu hade Herr-G gett upp så han går till ytterdörren å släpper ut Stor Torbjörn som står vid dörren å vill ut.När Torbjörn kommer in kutar han direkt å luktar Gunnel i baken så Herr-G får för sig att tiken ska löpa,han går fram till tiken å lyfter på svansen vänder upp rumpan mot mig å frågar.

- Hur ser puppa ut påna rå.

-Mhhäää…Hur faan tror du jag ska veta dä!!!!! Skriker Birger till som fortfarande tror att Herr-G pratar om tanten i dagrummet på Merlogården.

-Jaaa nu frågade jag ju inte dig, stönar Herr-G å skakar på huvudet med en djup suck  å tittar på sin far. Jag frågade Annika.

-Jaa hur faan ska hon veta de hon var ju inte ens med å titta på lägenheten så hon såg na väl inte(tanten)

 

Då brast jag ut i skratt för jag fattade att ingen av dom fattade, då titta Birger på mig å skakar på huvudet åt Herr-G som om han var helt galen.

-Jaa han är inte riktig, sa jag.

Å då skakade både Herr-G å Birger för dom fatta ju även de fel…..Herr-G trodde jag menade Birger å Birger trodde jag menade Herr-G.

 

Nu äre natta för mig

Hörs Hej!!!!

De sägs ju att de första mötet med en  människa är väldigt viktigt för hur en fortsatt relation ska bli .Om de är så eller inte de har jag väldigt svårt å svara på då jag under mina 46 år har mött väldigt många människor på de mest konstigaste sätt. De jag tänkt skriva om nu är ett första möte mellan mig och en kvinna i åldern 60-65 år å som skedde uppe i Kiruna när jag var där uppe å provade på hundspannskörning 1,5 månad i vintras.

 

Klockan var runt 17.00 å jag hade varit inne i Kiruna centrum med min blåa minibuss jag körde runt i å plockat upp 3 st Australienska turister som skulle ut på en norrskenstur med hundspann. De var under den mörkaste perioden på året där uppe , jaa asså  mellan den 6/12 till den 6/1 går solen aldrig upp, å är man född Kirunabo skulle jag tro att man får sin första pannlampa i doppresent. När jag var på väg ut mot Jukkasjärvi ringde min tele å i andra endan hörde jag min arbetskompis Mia säga

-Kan du svänga in till mig å hämta min pannlampa och mobiltelefon tror du, glömde ju dom när jag åkte på jobbet.(Mia skulle köra de hundspann som mina gäster i bilen var på väg till)

-Jaa men hur ska jag komma in i din lägenhet då? undrade jag

-Jaa men dörren är öppen och hundarna är hemma, pannlampan ligger på köksbordet och mobilen ligger i sovrummet på laddning.

-Japp jag fixar de, sa jag och ökade hastigheten för att hinna med.

Jag förklarade på engelska för mina 3 gäster i baksätet att jag skulle stanna till hos deras guide och hämta hennes pannlampa samt mobil för de är ett måste när man ska ut med hundspann. Dom nickade och sade OK i kör.

 

Jag hade varit hem till Mia en gång tidigare så jag svängde in bredvid hyreshuset å sa till gästerna att jag var strax tillbaka åsså sprang jag in i porten. Vad jag hade missat i de ständiga mörkret var att de stod två exakt likadana hyreshus på rad å jag hade just kutat in i fel, men de märkte inte jag. Jag visste ju att Mia bodde på första våningen så jag tog dom 4 trappsteg som var i ett enda hopp, jag slet upp lägenhetsdörren å där mötte jag som av en hund ” –Tjenare grabben” sa jag å klappade hunden lite snabbt på huvudet medan jag sprang in mot köket. Väl inne i köket möttes jag av ett köksbord som var överfullt av reklam å mitt uppe på högen låg en stickning.

-Otippat att en tjej på 20 år stickar, sade jag tyst för mig själv när jag försiktigt lyfte stickningen för att se om pannlampan låg under, å de gjorde den ju inte. Hur jag än tittade så fanns ingen pannlampa å inte kunde jag ringa Mia då hon lånat en tele för att ringa mig å be mig ta med hennes. Nu vart jag riktigt stressad så jag tog en näve reklamblad å kastade på golvet samtidigt som jag högt sa för mig själv

-Men nå äre väl själva faaaan !!!!!!

När jag precis hade ropat svordomen hör jag en röst bakom mig som säger

-Fem äär tuu tåå??? (vem är du då? på finsk brytning)

 

Med ett ryck vart jag rak som en fura å blick still med ryggen vänd mot rösten å tänker.

”Jaha nu har jag visst kommit på en inbrotts tjuv här hemma hos Mia,ååååå de har jag INTE tid med”

 Jag ser Hasse Aron och telefon nr till efterlyst på min hornhinna å tänker att nu blir de nog ett inslag där på Efterlyst som jag kommer att få vara med i…..Jaa ni vet typ jag står där ute i kylan med film teamet å Hasse som kör fram en hårig mikrofon och ställer frågan

-Hur kändes de att stå öga mot öga med tjyven i mörkret i – 40 grader alldeles själv???

-Njaa jag slogs för livet. Hela mitt liv for som en resumé genom mitt huvud när rättvisan skulle segra, öga för öga tand för tand!!!

Åsså med små svarta rutor ni vet för mitt ansikte så ingen som ser programmet skulle känna igen mig.

Jag vänder mig sakta om och möts av en äldre dam som står lutad mor spisen åsså säger  jag lite överlägset med ena handen på höften

-Jaa å vem faan är DU då????

-Jak por häär ,säger kvinnan med finsk brytning.

Nää men nu försöker hon lura mig också tänker jag ….vilken fräck kärring!

-De gör du inte, säger jag vänligt men bestämt.

-Joooo, säger kvinnan…de gör ja!!!!

-Mig lurar du INTE de skaru ha klart före, säger å höjer pekfingret mot na!!!

-Men tu ser fäl hunten (du ser väl hunden) säger kvinnan å pekar på den hund jag mötte ute i hallen och som nu stod framför kvinnan.

-Jaa de är väl klart som faan att jag ser hunden, troru inte att jag är riktigt klok..elle???säger jag spydigt å sätter bägge händerna i midjan för att markera att nu äre färdig tjaffsat!!

-De är min hunt!!!! Säger kvinnan å stryker hunden över ryggen.

Å då går de upp ett ljus för mig att de är ju JAG som är inbrottstjuven som nyss svurit å kastat damens reklam på golvet.

 

Nu ska ju jag ta mig ur detta så jag lyfter bägge armarna upp i luften å utropar

-Förlåt!!!!!Jag är inge farlig.

När jag just sagt den meningen kommer jag ihåg dom Australienska gästerna som sitter i min blåa minibuss utanför köksfönstret å tittar in. ”Nää men nej” tänker jag och vrider upp mig mot fönstret för att vinka glatt med bägge armarna så dom inte tror att jag är hotad där jag står med armarna rakt upp i luften.Jaa  ringer dom snuten  då äre ju riktigt kört för mig som just i denna stund gjort ett olaga intrång hos damen mitt emot mig i köket!

-Förlåt de var inte min mening å jag är inte farlig bara smått förvirran,säger jag medan jag går efter väggen å ut mot ytterdörren.

-Jaa men vart ska du då? undrar damen å följer mig med blicken.

-Har ingen aning, säger jag …de enda jag vet är att jag har brottom…..hörs hej, ropar jag å springer ut i bilen och ser då de hus jag skulle till.

- Problem?????,säger kvinnan i de Australienska sällskapet när jag rullar fram några meter.

-No no no…no problem,säger jag å hoppar åter igen ur bilen å springer in i rätt lägenhet denna gång och får med mig Mias grejer.

 

Nu kan man ju tro att de ska sluta här…..men interå!! Nån vecka senare står jag ute på parkeringen där jag bor och sopar snön av Tant Grön (golf disel -97) då jag plötslig hör en röst.

-Men är de du???

Jag vänder mig om och ser samma dam som jag mötte i köket för en vecka sedan 6 km där ifrån. Å nej tänker jag …hon har haft span påme!

-Japp, svarar jag lite kort…de är jag!...jag tänkte att om jag erkänner blir straffet mildare.

-Men du är nog den galnaste människa jag har träffat, guuu vad jag skrattade när du for den där kvällen….vilken galen kvinna har jag tänkt flera gånger. Jaa jag kände igen dig på mössan och jackan å de var väl tur de. Hur är de med dig? Undrade hon.

Jaa vi småpratade å skrattade en stund åt vår första möte och efter en stund  tyckte hon jag kunde komma upp till Karesuando och jobba hos henne på en camping hon hade där. Nu i sommar fick jag ett sms från henne där hon tyckte att vare så att jag inte ville komma upp å jobba så kunde jag väl i alla fall komma upp på en kopp kaffe….jaa för de hann hon ju inte bjuda på den enda gång jag var hem till henne.

 

Joo de var en upplevelse att få vara där uppe i Norr och träffa både turister och Kirunabor, de är ofta jag tänker på Lotta,hon som jag bodde hos och hennes familj å längtar tillbaka till dom. Å vilket vackert vinterlandskap dom har där uppe, vilka enormt vackra sken jag fick se både dagtid å kvällstid (norrsken)….jaa den resan/upplevelsen vill jag inte vara utan. Jag lägger in några bilder jag tagit med mobilen så ska ni få se lite av vad jag fick va med om

Vaknade tidigt trots sovmorgon så jag tänkte jag skriver ner några rader om gårdagen nu medans hela huset sover. Rickard har tagit Stor Torbjön och Tjock Gunnel å åkt upp till Graning å jagat älg över helgen då hans tik Tequila löper å får bo hos min mamma Goldis. Jaa han har alltså typ växlat in Briska = 1 st Karelisk björnhund 8 månader mot 2 jämthundar Tobba 4 år och Guggen 2 år här hemma hos oss. Jag kan på rak arm utan o ljuga säga att de är lättare å ha 6 st jämthundar här hemma än 1st Karelare, Briska är inte som andra hundar. Nää ska man vara med henne en hel helg måste man vara fullt frisk fysiskt gärna lite tränad å snabb i starten så man hinner springa efter/ikapp å plocka av henne den inredning man är rädd om å hemskt gärna vill ha kvar, då hon likt en dokumentförstörare flisar upp en köksstol eller ett armstöd på soffan på en tredjedels sekund. En fungerande stelkrampsspruta i sin kropp är också en viktig ingrediens då Briska oftast bjäbbar tillbaka då man tar av henne delar av inredningen. De är heller inte helt fel å ha skyddskläder i form av lite tjockare byxor då hon är glad å tillgänglig å med jämna mellanrum hoppar efter benen på oss för hon vill prata å bli kliad. Ha man allt detta äre ingen som helst konst att umgås med Briska en hel helg, de är väl inte för inte hon föddes med en Ying & Yang teckning i sitt ansikte. De är därför jag väljer att blogga nu på morron för så länge jag sitter still ligger Briska bredvid å sover.

 

Nå väl!! I går vare fredag å de brukar innebära att man åker hem från jobbet lite trött men ändå lyckligt vetande att man har en helt osprättad helg framför sig med ledighet å myzzzz! Jaa helst ska man duka upp en romantisk middag med tända ljus å ett glas rött för att ta de berömda fotot till instagram å FB å skriva ”Fredagsmyzzzz med mina hjärtan”. Å oss emellan så har jag någon enstaka gång fått till de jag med…..jaa de här med ett myzzfoto mena ja. Meeeen då ska gudarna veta att de är tur att de inte är ljud på dom foton jag lagt upp då de för de mesta är en ganska hög ljudnivå av gitarrspelande familjemedlemmar som sjunger ful visor, hundar som brottas, morrar å skäller under köksbordet så de skvimpar i de vinglas jag just håller på att ska fota med dom billiga IKEA ljus som bakgrund. Herr-G snickrar så fort han får en ledig stund över vilket bidrar med 300 ekande hammarslag i minuten så jag får oftast ropa ”-Va???” när Albin ideligen kommer å frågar om jag vet vart en de ena en de andra är. Men de ser förbannat bra ut på dom bilder jag lägger ut…hihihi!

 

Joo jag var alltså på väg hem från jobbet trött å tom i huvudet i går em då helt plötsligt min mobil ringde å i andra endan hörde jag min kompis Millans röst.

-Hej va göru? De var ju så länge sedan vi hördes av…lever du?

Jaa jag förklarade att jag levde och hon talade om att de var tänk att hon å hennes familj skulle åka upp till Vemdalen men nått kom emellan så de vart inget.

-Jaa men jag kan kolla om nån här hemma kör in mig  till stan å hämta mig senare så kan vi ta en öl å surra å fira att solen tittar fram för första gången denna vecka ,sa jag.

-Jaa gör de å hör av dig senare, sa hon å lade på luren.

När jag svängde in på gården var inte Johanna hemma och Herr-G hade några spekulanter här på Klitt-Marie så jag tänkte jag lägger mig på sängen å laddar telen å kollar FB medan jag väntar på skjuts. Vilket var ett ganska dumt beslut en fredag em då de förmodligen bara tog 3 sekunder så hade jag somnat.

 

Till saken hör nu att Herr-G har ju nu i sommar satt in en braskamin i vårt lilla hus å har väntat å längtat på att få tända den. Vårt hus är litet och oftast fullt med både folk och hundar, när jag skriver fullt menar jag typ 5-7 pers å 5-7 hundar. Att huset dessutom är välisolerat gör att den värme som vi levande individer utsöndrar stannar innanför våra väggar å gör att temperaturen oftast ligger på + 25 utan att vi slagit igång nån värme. Ett flertal gånger när Herr-G har passerat kamin har han muttrat typ ” Ja den där kamin lä man ju aldrig kunna elda i” eller som i torsdags då sa han

-Jaa ska man elda i den där jäkla kamin får väl på sin höjd ställa in ett värmeljus, man får väl tredje gradens brännskada om man lägger in ett vedträ.

-Jaa vi har inte så mycke å skryte å skrävle om du å jag, men en sak är jag säker på Herr-G å de är att nu har vi nog den dyraste ljuslyckta i hela Svedala.

- Höö, fnös Herr-G å öppna ytterdörren för att försöka sänka dom + 25 grader som råka bli av sig själv här inne.

 

Jag vaknade av Herr-G ropade

-Nej sa ja!….Men nej sa ja ju!...Låt bli mä ….Låååååt bli määää sa ja!...Fyyy påre!

Jag tittade på telefonen och kunde konstatera att jag sovit 2,5 h å hade 4 missade samtal från Millan som funderade vart jag tog vägen…..Shiiit, tänkte jag å öppnade sovrumsdörren som går ut till allrummet där jag möttes av Herr-G stod endast iklädd t-shirt, kortkallingar å mina foppatofflor. I samma veva som jag öppnade dörren slog en oerhörd värme emot mig…..jaa de var lite som när man öppnar dörren till grillen på ICA där kycklingarna hänger på rad å grillas. Herr-G som nu inte hade skyddsbyxor på sig stod med mobilen riktad mot kaminen som han tjuv tänt eld i medan jag sov å skulle försöka ta ett myzz foto för att lägga ut FB. Han hade stora problem att försökte parera Briskas hoppande mot sina bara ben där hundens klor redan skapat röda svällda klösmärken i ett vackert rosa mönster.

-Men va faan håll ni påme nu, suckade jag nyvaken i dörröppningen.

-Hallåj Mami, kvittrade Johanna. Jullan och jag har köpt lite vin å gott till Idol och pappa har tänt en brasa.

-Meeen va faan äre för fel på hunn, skrek Herr-G som efter ytterligare 5 min fortfarande hoppandes å studdsandes för att parera hunn inte fått ett foto på den sprakande brasan med sin mobil för att Briska hoppat.

-Pappa de ser ut som du dansar Hipp Hopp,sa Albin med chipsskålen i knät framför tvn.

-Jaa men hunn ha ju damp…Annika ropa på na durå!...stönade Herr-G.

Jag ropade in hunn å Herr-G fick äntligen en stillsam myzz bild på kamin utlagd på sin FB sida å alla kunde sätta sig å se Idol.

 

I samma takt som spänningen steg på Idol steg ju värmen i huset vilket resulterade i att dom 2 glas rödvin jänterna druckit gjorde att dom vart aningen berusad.

-Åhååh va varmt kved Jullan med glänsande panna å pionröda kinder å tog av sig tröjan.

-Jaaa nä djävulskt, stöna Johanna å tog även hon av sig tröjan.

-Men vi får ju öppna alla fönster ett tag tror jag, sa jag å öppna även ytterdörren.

I varje paus på Idol kutade alla ut på brokvisten för att kyla ner sig lite å efter kom naturligtvis Herr-G å pekade på en hög vedträn han radat upp på bron.

-Dom där ska jag också elda, sa han.

-Nää nu eldar du inte en pinnjävel till Herr-G…de skaru ha klart för dig! Du tar du ihjäl både hundar å ungar å mig, å de kan ju inte va meningen att vi ska måsta sitta som nå nudister i soffan för att du ska elda upp all din ved,sa jag med pekfingret i högsta hugg

-Nää men ifall vi ska ha mer ved så har jag ett litet förråd där, sa Herr-G å drog ytter dörren emot sig samtidigt som han pekade på en vetrave bakom dörrn.

-Jaa men va bra då vet vi de hörru!!!,sa Johanna å torkade bort en svettdroppe från sin glänsande pannan.

 

När röstningen startade på Idol öppnade Herr-G dörren in till sovrummet å sa glatt.

-Åååå har vare svalt å skönt…åsså lade han sig där inne…..å somna. Nu hade ju vi öppnat alla fönster under kvällen för att över huvud taget kunna se slutet på Idol å de kan jag ju lova att man vart varse om i morse då man klev upp 06.30 å de var 17 grader här inne. Nu har Herr-G  fått elda en sväng till på morron, så nu hoppas jag innerligt att han är nöjd ett par veckor framöver

I dag hände de igen…jaa jag har ju skrivit tidigare här i bloggen skrivit att ibland är de som om jag hamnar i olika kaotiska sketcher. Jaa som när jag var på ICA och de äldre paret började bråka om tvättmedlet och avslutade i kassan med att få en ny anländ flykting tro att Messmör betyder Hej.

 

Joo jag har ju börjat jobba och mitt klassrum ska vara både hemtrevligt och strukturerat då de är ungdomar i behov av särskilt stöd som går där. Vad som stod på min inköpslista i dag var någon form av krukor i fina färger som vi kan ha pennor/linjaler och sudd i ute på borden och muggar som vi kan dricka kaffe/the ur. Röda Korset ligger bara en 5 minuters promenad från min skola och priserna är ypperliga så när jag fick en stund över mitt på dagen i dag gick jag bort dit för att se vad som fanns.

 

När jag klev in i butiken satt de i vanlig ordning ca 5 äldre damer runt ett bord (de gör de på alla Röda Korsets butiker) och drack kaffe samtidigt som nån handarbetade på nån liten panlapp som skulle ut till försäljning. En kraftigare kvinna satt på sin rullator vid bordet så hon kom upp en bit, hon pratade hela tiden om att knäna inte höll för att sitta på en stol, hon tog sig helt enkelt inte upp.

- Hej å Välkommen, ropade kvinnan över de andras huvuden när jag kom.

-Hej, svarade jag och nickade artigt.

- Behöver du hjälp, undrade hon.

-Neeej för all del sitt ner ni jag ska bara titta runt lite, sa jag och gick fram till några muggar som stod på en hylla.

Kvinnorna fortsatte att prata, handarbeta och dricka kaffe.

 

När jag hittat de jag ska och börjar gå mot kassan så hörs klockan på dörren pingla till vilket betyder att de är nån som kommer. Alla kvinnor riktar sina blickar mot ytterdörren för att se vem som kommer, jag står lixom bakom dom med mina saker i famnen, men de ser dom inte.

In kommer en man i 45-50 års åldern med utländsk härkomst iklädd en röd pikétröja och blå cykelhjälm, på tröjan sitter en lite namn skylt med Röda Korsets logga samt mannens namn. Damerna jublar i kör å välkomnar mannen, kvinnan som sitter på rullatorn frågar.

- Cyklar du i dag?

- Japp, svarar mannen å klappar sig på hjälmen.

När mannen klappar sig på hjälmen tittar jag upp på honom å ser att han har hjälmen bak å fram, jaa asså remmarna som ska sitta i nacken trycker ner å i hop hela hans ansikte så han ser ut som en av dom knepigaste masker som finns att köpa på Buttrix in för en halloween helg.

- Näää men haru en ny hjälm, frågar en av kvinnorna.

- Japp svarar mannen igen. Den är lika blå som tröjan (den va röd).

- Jaha,säger en av dom andra kvinnorna som sitter med virkningen.

Nu förstår ju jag att hissen inte går enda upp för mannen och att de här kan ju sluta hur som helst.

- Jaa du passat ju i den, säger kvinnan på rullatorn och tar en mun kaffe och fortsätter ……Nu får du ju prova så den håller.

- Japp,säger mannen och ler.

- Jaa du får provramla lite å se om den håller nurå, skämtar damen som handarbetar.

I samma sekund som damen avslutar meningen kastar sig mannen våldsamt bakåt i en båge ungefär som när man hoppar höjdhopp ni vet. De i sig resulterar i att i själva nedslaget slår hans fötter i bordskivan där damernas kaffe koppar välter ut över medicindosor och trådrullar.

 

De blir knäpp tyst å damerna sitter lugnt kvar men har nu sänkt sina blickar mot golvet där mannen ligger iklädd cykelhjälm, kvinnan på rullatorn frågar

- Gick de bra??

- Japp svarar mannen å klappar sig på hjälmen.

- Jaa men nån repa tror jag nog de vart i alla fall, suckar kvinnan med handarbetet.

Jag nu har ju hela tiden stått tyst bakom kvinnorna men för att komma där ifrån harklade jag mig lite för att få deras uppmärksamhet. Kvinnan på rullatorn tittar upp å säger

- Jaa vi provade (åsså sa hon ett namn) hjälm lite här å de verkar ha gått bra.

- Joo…jaa jag såg de, sa jag kort…

Ja men ni vet ju hur de blir när man ska hålla sig för skratt….jaa tårarna hade ju börjar rinna å hela överkroppen guppade då jag formligen höll på dog av skratt.

 

Nu äre dags att avrunda dagen med en macka å en kopp the…..Hade Hörrni!

 

 

 

 

Joo så kom dagen då de var dags att klippa av sig håret, jaa jag har ju inte sparat ut de till den här längden utan de har å göra med att jag inte hunnit eller brytt mig….nää de har helt enkelt varit praktiskt å gjort en fläta å kasta bak på ryggen. Så här såg de ut innan

 

Albin har ju sett sin mamma i endast uppsatt hår typ under 2 års tid och trodde nog inte att jag kunde ha kortare hår…nää han vart nog en aning chockad då jag utan förvarning klev in i köket med min nya frisyr.

 

Han tittade upp och hans bruna ögon vart stora som koblaffor å sa

- Vad har hänt mamma!

- Ja men jag har ju klippt av mig håret seru väl,sa jag medan jag snodde mig om.

- Men nu ser du ju ut i håret som den där sura tanten uppe i fjällen, var hans spontana kommentar.

Jag gick in och tittade mig i badrumspegeln och kunde ju konstatera att de gjorde jag ju faktiskt. När jag gick in i köket igen så såg jag så där eftertänksam ut tittade alvarligt på Albin å sa.

- Mmmm å när jag känner efter så är jag nog aningen lik henne i sättet också efter att flätan försvann…..så de kommer förmodligen å bli väldigt tidiga kvällar för dig i höst,inge tv tittande efter 19.00.

- Skämtar du nu mamma, undrade Albin å satt som förstelnad

-Nää Albin de gör jag faktiskt inte, sa jag lika allvarsamt å satte mig ner med samma alvarliga ansiktsutryck  mittemot honom vid köksbordet.

- Va sa pappa när han såg dig? undrade Albin.

- Jaa han tyckte jag vart jättesnygg å såg många år yngre ut, ljög jag.

Efter en stunds tystnad sa Albin

- Ja men då tycker väl jag de också rå….jaa typ som Johanna…..å för henne får man ju vara uppe hur länge man vill….nästan.

Ja inte vet jag inte men de här fotot är taget på Johanna för en vecka sedan...å nog tycker jag att både kulören å längden är i ögonfallande annurlunda på henne.....Men åkhejrå Albin får väl se på tvn iaf till 21.30 när han påstod att jag såg ut som henne....hehehe