ankarbergs

Kråkor,lövhög och en skata!!!!!

Publicerad 2011-04-30 12:07:48 i Allmänt,

Måste bara få dela med mig av min morron IGEN som även den handlar om jakt.Som vi alla har förstår har ju våran Rickard alltid svar på tal och en sjuk humor,ja ja sjuk å sjuk han har iaf min humor!

För nån dag sedan när jag var in på fb hade Rickard lagt in en bild på sig själv när han sitter och lockar på kråkor,han hade ju kamouflagstället på sig och sina glasögon.Under den bilden står följande
"Ven faan har kastat glasögonen i lövhögen?"
Nästa bild är när han står med några skjutna skator i händerna å under bilden står följande
"Kråkorna står som spön i backen i dag"
Nu i morse hade han lagt in en bild där han sitter som en lövhög i kamouflagekläder i sitt knä har han två döda fjäderfän å under bilden står följande
"Endel har skator i knäna på krogen å endel i skogen"

Nu i morse kliver Rickard in här med full mundering,ja han ser ut som en lövhög på 196 cm hög och 100 kg tung (fatta när grannarna ser att familjen Ankarberg har en självgående lövhög oxå som dessutom kan köra bil :-)
-Hallåj,säger lövhögen och sätter ner sin 9 v valp Teqila.
-Hallåj,svarar jag och får syn på valpen.Men inte faan haru väl haft mä re valpen när du jagar eller?
-Nää henne har jag varit hem och hämta,svarar lövhögen.
-Ja de vart ett tidigt avslut på jakten i dag då klockan ´är ju bara 9.00.
-Jaa vi jagade små grå skator men så dök de upp en helt annan typ av skata en hudfärgad men piercing halva ansiktet, sa Rickard och hängde av sig lövhögen i hallen.

Då hade ju Rickard och hans jaktkompis riggat med en lockfågel efter skogs bilvägen och satt sig själva ner för att locka på skator.Då kommer det en bil som stannar vid den lockfågel de jagande lövhögarna ställt ut,Rickard trodde de var nån som stannat för att ta en bild på själva lockfågeln som är av en finare och sällsyntare sorts fågel,de har alltså hänt förut.Rickard kliver fram och hejar.
-Ni får inte jaga här,säger en kvinna i 40 års åldern.
-Joo svarar Rickard de får vi faktiskt.
-Nää,hävdar kvinnan.
-Joo vi bedriver viltvård och i dag äre sista dagen för kråkjakt så i morron äre över,förklarar Rickard.
-Hahaha... Ni bedriver ingen viltvård.......ni tycker bara att de är roligt...de vet jag.
Efter en längre diskussion fram och tillbaka säger kvinnan till Rickard som står med några avlidna skator hängande i snaror på ena höften.
-Nu äre så här unge herre att jag ÄLSKAR nämligen kråkor!!!!!!!!!!

Rickard som har ett hjärta av guld svarar
-Jaa men du kan ju få två om du vill ;-)  åsså lyfter han upp klungan av avlidna kråkor framför näsan på kvinnan.
Utan ett ord vänder kvinnan på klacken och går ut i skogen för att skrämma bort dom skator som fortfarande kan flyga,Rickard sätter sig i sin gömma igen och hör då kvinnan ropa en bra bit in i skogen.
-Neej Neej Neej flyg inte år de hållet hörrni!!!!!!!!PANG.....PANG.....PANG.....PANG hörs eka genom skogen och Rickard har fått en livs levande drev kvinna.



Kommentarer (0)

Att klappa djur!!!!!!

Publicerad 2011-04-28 12:02:53 i Allmänt,

En del situationer här hemma gör att man minns andra men ett gott skratt,så vart de i morse både för Albin och mig när Rickard kom hem och skulle gå ut på sin morron runda med Torbjörn innan han åkte vidare på jobbet.Rickards liv består av jakt å jakt å jakt,att de blev så är väl kanske inte så konstigt genom att vi är och har alltid varit en jagande familj.För Albin har de däremot varit lite svårt att förklara vissa gånger(jag ska lägga ut ett gammalt blogginlägg Liv å död,ätas eller begravas så ni förstår vad jag menar) men nu är Albin ganska hämmad så han har börjat skämta lite om just vad som har skjutits å inte.De var första gången jag hörde de nu i morse å de var just Albins svar som väckte minnet av en väldigt sjuk situation här hemma i fjolsommar.

Rickard har haft ett jävla flyt när det gäller jobb, 2 månader efter att han tog studenten uppe på www.skedomskolan.se  i Sollefteå vart han uppringd av www.jakt.se där han hade sin praktik i 2 veckor i åk 2 och vart erbjuden jobb.Rickard tackade ju naturligtvis ja till jobbet och har "på nå unelitte vis skött" sig så bra att nu är han butiksansvarig med tjänste bil och blir dessutom ibland bjuden på jaktresor utomlands utav vissa företag han handlar av.Jaa hörrni när man läser just detta lilla stycke kan man ju tänka som så "Men vilken ordentlig en litten pojk Ankarbergs fick till då" oj oj nu ska ni få höra en helt annan sida av den pojken å hans sjuka humor.

Förra sommaren bodde ju Rickard här hemma hos oss under nån månad direkt efter studenten,och som ni vet har vi ju öppen planlösning(bilden i inlägget "en helt vanlig morron") så hela huset är ju som en scen.Johanna och några tjejkompisar satt i soffan och pratade medan jag,Herr-G och Albin satt vid köksbordet.Så kommer Rickard upp ut källaren (han har sitt rum där) flickorna i soffan har ju inte träffat Rickard så ofta genom att han bott i 3 år uppe i Sollefteå så Rickard hejar och kliver in på toan för att duscha.Efter en stund öppnas toa dörren och ut kliver Rickard spritt språngande NAKEN endast iklädd Albins cyklop med snorkeln hängande efter ena kinden.Alla tittade upp och de blir knäpptyst på övervåningen.Rickard går fram till den stolpe vi har en bit ut på golvet som håller upp limträbalken,han sätter ena handen på höften och den andra på stolpen vickar lite kvinnligt på höfterna tittar på flickorna i soffan å säger:
-Tjena tjejer vill ni hänga mä mig ner i källaren å klappa kattungarna litte????

Ja jag brast ut i ett gapskratt så maten bara spruta över köksbordet,jag höll på kvävdes,Herr-G tappade både hakan å besticken de bara small på hans talrik,Albin sa bara "-De där är mitt cyklop Rille!" å fortsatte å äta.Endel av Johannas kompisar höll för ögonen å endel var högröd i ansiktet.
-MEEEEEN RILLE FÖR HEEEELVETE GEEERE!!!!!!skrek Johanna och ropade till mig -Men mamma säg åt han!
Jag fick ju inte åt mig luft så den meningen gick lixom inte å få till av mig.Herr-G sa lungt utan att dra på mun
-Rickard vill du vara så snäll å gå in på toan å ägna dig åt de du ska!!!
-Ok då sa Rickard och vände på steken å i sakta mak återvände till den dörr han just kom ut ur.

När jag efter mycke om och men hade fått åt mig luft förklarade jag för flickorna att de var ett skämt,de är ju lixom en raggningsreplik fula gubbar brukar använda för att lura med sig små tjejer.Albin för stod ju inte den meningen heller utan han frågar Herr-G
-Ha Rille kattungar pappa?
-Nää,suckar Herr-G de har han INTE han bra skojas hörde du att mamma sa.
När Rickard för andra gången kommer ut ur toan fast iklädd handuk brister ju alla ut i skratt å fattar va jävulst sjukt de var :) :) :)

Kvällen i går ägnade Rickard åt att jaga bäver så när han kliver in här hemma i morse kör han in huvudet i sovrummet där Albin ligger och sover och säger
-Tjenare knodden ska du med ut i bilen å klappa ett djur?
Albin svarar inte
-ÖÖÖ Abbe ska ru hänga med ut å klappa min senaste trofé! säger Rickard å drar i täcket.
Då hör man Albins sömniga lite skorriga röst.
-Äre grann katten? skrattar Abbe å minns säkert förra gången Rickard erbjöd Johannas kompisar att klappa.
-Nää svarar Rille,du ska få banka bäver.....hehehe
-Men geere Rickard,ropar jag.
Banka bäver kan ju tolkas på två sätt ...å de vet Rille men inte Albin!
-Ok kommer nu, säger Albin och hoppar upp ur sängen endast iklädd kallingar
-Jag tar med mig kameran va!
-Gö dä du,säger Rickard åsså går dom hand i hand ut i bilen och klappar bävern samt tar ett foto 08.00!

Sisst ett av syskonen fick klappa Rickards "lik" var när han för några helger sedan var till Stockholm å jaga vildsvin och erbjöd sin syster att hon fick åka med om hon ville helt gratis å hälsa på sin pojkvän som bor där nere.Johanna tackade glad i hågen ja till erbjudandet och hoppade in,vad hon inte tänkte på var hemresan då det skulle med två ny skjutna svin.Telefonen ringde på söndagen här hemma med en skapligt irriterad Johanna i andra sidan luren.
-Fy faan vä äckligt mamma,här sitter jag i baksätet med ett vildsvin på vardera sida som Rickard har spänt fast i dom andra bilbälterna å har 25 mil kvar hem.HJÄÄÄLP ME!!!!
När Rickard svänger in på parkeringen här hemma rusar Johanna ut ur bilen för att sätta sig i solstolen,Rickard han kommer me svinet under armen och ropar till Herr-G
-Kom nu farsan ska vi flå middan våran.
Åsså sätter dom igång med de i vårt lilla tätbebyggda villaområde på den vita snön bakom Johanna.
-Men gå undan för faan, viskar jag.Grannarna tror väl att de är hunn ni slaktar dom har ju samma färg.

När Rickards bli parkerar här utanför kan man tydligt se att vissa grannar kommer ut och börjar typ flytta soptunnan bara för att få se vad som lastas ur.Ena gången vare ju vildsvinet,andra gången kastade han in ett rådjur över staketet å nu i morse jonglerade han med bävern bakom bilen.Tro vad som sägs om familjen Ankarberg runt om i villorna när man satt sig ner på kvällarna......hahaha.......de skulle jag bra gärna vilja veta......tur dom inte ser å hör oss inne......fast läser dom bloggen får dom ju reda på de likt förbannat :-)

Nu ska jag se om jag får med några bilder i detta inlägg oxå......fast dom hamnar ju aldrig där dom ska.......

Bild 1-2 är när Rickard och Albin är påväg ut å jaga räv!
Bild 3,4 å 5 är svinet från Stockholm som flåddes ute på gården
Bild 6 är från i morse när dom skulle klappa bävern!

Kommentarer (0)

Flyg å Far!!!

Publicerad 2011-04-27 23:19:24 i Allmänt,


Jaa *suck* i dag har jag flugit och farit här hemma förstår ni, men det fantastiska är att de är ju inte bara jag ,nää utan vi var nämligen 3  Gunnel,Herr-Blåmes och en humla. Tillsaken hör att Gunnel och Humlan är jag inte rädd för, nää vi funkar bra ihop, men Herr-Blåmes är jag fruktansvärt livrädd för...å huva huva!!!Att den känslan uppstår varje gång jag ser en fågel på nära håll rår en spelgalen Tjädertupp från Östersunds trakterna för.Ja om vi säger som så..... jag är nog en av dom få människor som varit så nära att bli våldtagen bakifrån av en Tjädertupp mitt i smällkalla vintern 10 år gammal.(de är dagen sanning hörrni,jag vet att några som var med då läser bloggen så dom kan säkert intyga på kommentarer)

De ville sig inte bättre än att jag var på drag hundstävling uppe i Östersund med mina föräldrar och jag tog mina skidorna och började följa ett utav skidspåren som RÅKADE vara 10 km långt.När jag kom ner på en myr som var ganska öppen hörde jag att de dunsade till bakom mig i skidspåret så jag vände mig om för att se vad de kunde vara för nått.Å där stod en Tjädertupp (fruktansvärt vacker) med hela sin fjäderskrud ut spärrad och halsen hög och hans ögonlock lyste rösa varje gång han blinkade,han trampade runt och hade ett kluckande läte."Men va kom den ifrån" vet jag att jag hann tänka och höjde min blick mot trädtopparna en bit bort. Då hoppade han på mig å jag var ju inte riktigt beredd på de så jag föll(som tur var) framåt med den kåta tuppen på ryggen,han rev mig illa med sina klor där täckbyxorna och jackan hade glidit isär och hackade sönder mig i nacken me näbben.Tur i oturen kom efter nån minut en skidåkare till som slog Tjädern med sin stav till den gick av och jag kunde få åka i mål.Min hjälte skidåkaren fick en bukett blommor och ett par nya stavar av min mor och far.....så klart!!

Ni kanske förstår min rädsla lite bättre nu!Jaa, fast de är klart vid närmare eftertanke så här en stund senare vid köksbordet och tangentbordet förstår jag ju att de kan ju inte va de lättaste för en liten jävla Blåmes att vålta en en fyrabarnsmamma på 70 kg, 43 år gammal med hormonspiral och jägarexamen........men man vet aldrig.

Nu i morse när Albin och jag skulle sätta oss ner för att käka frukost stod ytterdörren öppen därför att Gunnel brukar gå in å ut som hon vill (hon satt som tur var på buren just då).När jag kommer med äggkastrullen till köksbordet flyger Herr-Blåmes just över de dukade bordet så kökslampan går i gungning, där har Albin just satt sig och nickat i takt till "mikro kåt" som spelas på radion å börjat häller upp fil på sin talrik.
-Ååååå va faan vare,flämtar jag och ryggar bak några steg.
-Titta mamma vi har fått en FÅGEL,ropar Albin glatt å pekar på köksfönstret!(han vet inte om min fågel rädsla,å framför allt inte hur den uppstod)
-MEN KUUUUKARS SKYMMNING!!!!!!,skriker jag å rusar de jag kan ut på bron iklädd nattlinne å med pattarna hängande å slängande både runt hantaget och i äggkastrullen så vattnet skvätter å skummar likt Vängåvans fontän inne i stan.Albin blir ju naturligtvis rädd av sin mammas agerande så han springer efter.
-Ären farlig?undrar Albin där vi står ute på bron.
-Nää,svarar jag kort.
-Varför springer vi dårå,är hans nästa fråga medan han börjar gå in i huset igen.

-Va ska ru göra,ropar jag lite argt
-Titta vart den tog vägen.
-ÅÅÅÅ FYY FAAN!!!!!väser svagt medan Albin stannar vid en pöl på golvet som uppstod av äggvattnet när jag flydde fältet å hamnade på golvet.
-Jaha å här har de pissat å vem ska ta upp de då (Gunnel kissar ju inne ibland så Albin har ju ett antal gånger klivit i de)
-Ja men få ut fågeljäveln du så torkar jag upp fågelpisset,de lovar jag,ropar jag ute från bron å tänder en cigg
höjer min blick och ber en stilla bön
-Kan vi inte skjuta den då,undrar Albin där han står en bit in i hallen.
-Men de begriper du väl för satan att vi kan ju inte ta fran hagelsprakarn å dra på en hagelsvärn på Herr-Blåmes som sitter i soffa,tror du pappa skulle bli gla då???suckar jag å bara längtar till Albin ska ropa "-Nu flög den ut mamma"
-Jaa jag vet vi ringer pappa,säger Albin å kommer ut me telefon.
-Men glömm,säger jag och ställer ifrån mig äggkastrullen för att ta av pojken telefon.Jag skulle vilja se minen på pappa din ja om dom fick avbryta HELA bygget av Sörbergeskolan för att Herr-G ska hem å släppa ut en Blåmes på 100 gram.

-Nää Albin de här klarar du galant,gå bara in och öppna två fönster så flyger den ju ut.Du förstår att vissa mammor tål helt enkelt inte fåglar,men de gör ju du ju.
När Albin stegar mot soffan där Herr-Blåmes slagit sig till ro ropar han plötsligt
-ÅÅÅÅÅ mamma jag måste bara få ta ett kort på honom innan jag släpper ut han,han har så otroligt vackra färger.Du får se kortet sedan!
-Ja men de vore snällt de, ta du kameran å ta nå kort först då så jag får se honom,säger jag å pekar på kameran som står i hyllan vid tvn.
Albin prata med Herr-Blåmes medan han tar några kort öppnar sedan fönstret och föser försiktigt ut fågel som kvittrande glad försvinner upp i en klarblå himmel.
Jag har alltså turen att få träffat två fågelhjältar,mannen med staven åsså min alldeles egna lilla Albin.Jag har skrivit de förut och jag skriver de igen,vilken tur att jag fick mig en liten mini Herr-G som med sin klokhet och sitt lugn reder upp de mesta åt sin hysteriska mamma!!!

Gunnel hon flög senare under dagen upp i soffan för att vidare ta sig till fönstret där hon tog första humlan men käften den låg död på fönsterbrädan när jag kom upp från tvättstugan.Den andra humlan hade hon ståndskall på för den hade hamnat under fatet där blomman tidigare stod men som under jakten hade råkat hamna bakom soffan.Fast den incidenten redde jag upp själv,de här låter ju helt otroligt,men jag har bild bevis som jag ska se om jag lyckas få in......nånstans!

Tack å gonatt hörrni!!!

PS: Joo men jag lyckades med bilderna i kväll ;-)....den första är ju Herr-Blåmes i soffan (jaa jag vet att blommorna vill ha vatten)....de andra är Gunnel med ståndskall på den ena humlan.....den döda kan man se på bilden såg jag nu.....till vänster!!!!
Kommentarer (1)

De ena avlöser de andra!!!!

Publicerad 2011-04-26 10:12:55 i Allmänt,

Nu har vi varit uppe i Vemdalen och firat Påsken,de är lixom finalen just den här helgen å allra hellst nu när Jesus både korsfästes och uppstod så pass sent på året som v 16 .De var ju lixom barskrapat på snö i år där uppe på fjälltoppen men Herr-G,Johanna och Alexander skulle promt upp till Timmerkoja å kolla läget med skotern.När dom efter 2,5 timme kom tillbaka frågade jag Herr-G om de verkligen gick och köra skoter uppe på fjället.
-Japp,no problems,sa Herr-G och sprätta en öl och satte sig ute i solen.
-Jaha tänk de trodde inte jag,men kanske vi ska göra lite matsäck och åka upp å grilla nå korv då,undrade jag.
-Njaa nu tog ju jag en bira sa Herr-G och tömmde resten av ölen i sin halvöppna mun som han dessutom har rakat en mustars som lastbilschaufförer brukar ha....jaa eller Stånk Tommy i Småstadsliv,som ett uppochnervänt U.
-Jaa men jag har ju inte druckit nått så jag kan köra jag vettu,sa jag.
-Njaa men vi kan väl grilla lite här nere vid husvagn,svara Herr-G och knälade ihop liket i plåt.
-De var inge snö va?...erkänn!!
-Njaa snö å snö de är klart att man har ju sett större drivor men visst faan såg vi lite snö,sa Herr-G och började dra i kolpåsen för att grilla.


När jag går på baksidan å ska hämta grillen kastat jag ett öga på skotern som står parkerad på en liten snöfläck å det hänger mossa och grästuvor fulla styrstaget som i sig vittnar om att inte faan fanns de nå snö uppe på fjället eller.
-Herr-G,ropar jag.Hur faan kan de hänga mossa å gröngräs fulla skotern om de fanns snö???Erkänn att de INTE gick å åka va.
Efter en stunds tystnad tittar han ut genom husvagns dörren och drar sig i håret bakom örat,suckar och säger
-Näää.......men om jag säger som såå.......de var ju en naturupplevelse i sig......i allra högsta grad.

Resterande dagar levde vi i lera,hundarna drog väl in ett par kubik i husvagn för att avslutningsvis gräva ur en madrass bak i våningsängen på ett par kubik skumgummi som nådde oss till knäna när vi kom hem en kväll.Men som ni vet har ju Gunnel försvars advokat Herr-G som för hennes talan å enligt honom var de Torbjörn som inledde henne i frestelsen.

Alla andra år brukar de vara lite ångestladdat att veta att vintersäsongen är över men nu börjar ju snart båt säsongen,så nu ska jag fixa å trixa med Klitt-Marie så jag får henne i vattnet.Jaa åsså kommer ju snart mina hönor så fort jag har fixat nät,reglat upp å isolerat hönshuset.......jaa de ena avlöser de andra....å de är väl tur de!!!!!
Kommentarer (0)

Rörigt...här hemma...näääää men hur kan ni tro nå sånt lixom!!!!

Publicerad 2011-04-12 20:35:47 i Allmänt,

Dom senaste dagarna har det varit lite rörigt här hemma....jaa i mina mått mätt alltså.Mäter man den här röran i andra mer normala familjer kallas det förmodligen "trauma" eller "katastrof" men vi har ju tränat upp oss några år så de kallas helt enkelt bara röra här på Linijevägen 2.

Som ni kanske har förstått har vi ju fått tillökning i familjen Ankarberg sedan 3 veckor tillbaka med en liten Jämthundstik som lyssnar till namnet Gunnel Ankarberg och är i skrivandedt stund 11 veckor gammal.När Gunnel gjorde entré här hemma fick hon av någon outgrundlig anledning en försvarsadvokat i samma stund hon flög på Albins avancerade ihopbyggda legobil som stod på tv rumsbordet och som naturligtvis av smällen gick i 1000 bitar.Advokaten bär namnet Herr-G och försvarar Gunnel i ALLA lägen förstår ni och viker inte en tum på att valpen är oskyldigt dömd vid vissa brott som begåtts båda dag och nattetid.Vid lego haveriet kröp jag och Albin på golvet och under soffor för att rädda de som räddas kunde av delarna som var utspridd på 71 kvadratmeter.Herr-G lyfte upp Gunnel för att vi skulle hinna samla ihop alla bitarna (trodde vi) men när jag hörde Herr-G säga på bebisspråk till Gunnel
-Men hudde duddu, tå dääl pål man väl inte löla!!.....sedan tittade han på Albin och mig och säger ....."Jaa men de är väl onödigt å ha lego på ett så pass lågt bord begriper ni väl"

Nästa brått som Gunnel på sannolikasjäl var misstänkt för var min mobilladdare som på vissa ställen var av + laddaren till min lilla rosa data som jag köpt för att ha i Klitt-Marie (båten) i sommar när Albin och jag är ute.Jag
lade bägge kablarna på köksbordet å sa
-Men titta va Gunnel har giort Herr-G!!!!!
Herr-G snurrade på kablarna samtidigt som han drog sig lite fundersamt i håret bakom örat och efter en stund suckade han och sa
-Jaa men faan vet om de inte kan vara Johanna eller du som har råkat fått kablarna under fåtöljen och lixom gnuggat av den mot golvet?.......va.
-Nää men nu får du väl för faan ge dig Herr-G....tror du på de själv när laddarna legat endera i fönstret eller på köksbordet.
-Joo Annika men du måste väl ärligt hålla med om att ibland har vi mycke grejer efter golvet oxå ju,så de är ju inte omöjligt.
-Joo det är omöjligt......klart ...slut!!!

Gunnel säger också till när hon vill ha mat,då sitter hon framför diskbänken och tokskäller tills maten ställs ner och har vi inte gjort iordning maten,jaa då sitter hon framför skåpet där vi förvarar torrfodret och skäller.
-Men nu äru tyst,skriker jag!
-Men de är bara en överlevnads grej att hon säger till om föda,säger försvars advokaten då!
Pripps och Torbjörn (hanhundarna) ryker ihop om vi har dom tillsammans så vi har dom skilda till för några dagar sedan då våra älsta söner flyttade hemifrån och har tagit med sig var sin hund till 2 olika adresser.Jaa Torbjörn bor ju mest här hos oss för Rickard jobbar så länge på dagarna,de går bara bra för han och Gunnel kommer bra överens.

När pojkarna flyttade tog ju dom möbler härifrån för att möblera sina egna lyor vilket innebär att det är bra tomt i källaren där dom har hållt till förut.Nu i Söndags när vi kom hem från Vemdalen ringde Nicklas på min mobli och sa
-Tjaba mamma, kan du komma hit med mjölk och gå ut med hunden för jag är dödssjuk,de äre värsta jag har varit med om.
-Jaa jag kommer,svarar jag och hoppar in i bilen

När jag kommer hem till Nicklas möts jag i hallen av reklamblad som likt en virus spridit sig i hela lägenheten, Nicklas ligger likblek å kallsvettig i en obäddad säng å hackar tänder som en galning.Hyllorna i kylen gapade tomma på så när som ett lättapaket som man skulle få en reäl slant för på antikrundan,Pripps sitter vid dörren och vill ut.
-Men va faan så här kan du ju inte ha de Nicklas,du får komma hem till pappa och mig i kväll och fika och sova över så går jag en lång prommis me hunn din.
-Nej jag är för sjuk för att flyttas,svarar Nicklas under täcket me toppluva å halsduk.
-Ja men då ringer vi en ambulans då får väl dom kör dig.
-Meeen va faaaan jag åker väl hem då,men inte förrän Ipren har börjat funka,skriker Nicklas och kastar hundkopplet till mig.

Oooops nu ska jag se på lite tv Leif GV , får blogga klart i morron bitte om röran som uppstod när alla skulle hem till våran adress igen. 

Kommentarer (1)

Gör om oss!!!!

Publicerad 2011-04-06 20:27:30 i Allmänt,

Herr-G och jag anmälde oss till programmet "Gör Om Oss".....å titt hur de vart!!!!Jaa, jag fick ju ha min älskade knut kvar mitt uppe på hövve,men Herr-G stackarn som blev ROSA!!!

Kommentarer (0)

Skämmigt!

Publicerad 2011-04-05 21:15:27 i Allmänt,

Jag har i dag lyckats fått igenom ett sjukintyg på försäkringskassan som så gått som var omöjligt enligt överläkare Valeria på BUP som utfärdade intyget till Johanna och mig vid ett läkarbesök 10/2.Jag arbetade och studerade vid de tillfället, jag bad om att bli sjukskriven så jag kunde hjälpa Johanna med dels skjuts till och från skolan(hon har rörelse förbud pg av BMI 14,2) samt se till att hon får i sig mat på dagarna(hon sover mycke).De svar jag fick av Valeria och ätstörningsteamet var att Johanna är mellan 16-18 år.
-Jaa sa jag,nå må ni väl tro att jag vet att hon är mellan 16-18 år.Jag var närvarande den dan hon föddes och har bla papper på den exakta tiden för nedkomsten.De jag sa var att jag vill bli sjukskriven!!!
-Mmm,men när hon är mellan 16-18 år kan man inte vara hemma för vård av barn,de gäller bara upp till att barnet fyllt 12 år och kan ev vid allvarlig sjukdom som tex kan leda till dödlig utgång förlängas till 16 år.
-Och???????undrade jag och ryckte på axlarna.
-Jaa det betyder att de inte går att få ett intyg på vård av barn på din dotter i dagsläget,sa läkaren och ätstörningsteamet nickade instämmande.
-Ja så de ni sitter här och säger här och nu i samlad trupp till oss är att mellan 16-18 år är man ODÖDLIG...... trots att många av Johannas inreorgan har slutat att fungera å i dagsläget efter 2 års behandling här hos ER är hon kvar på minus ruta ett å lika jävla dålig iaf....eller va faan menaru!
-Nja vad jag menar är att de är få som får igenom en sjukskrivning när pat är mellan 16-18 år gammal........en del har så svårt sjuka barn i cancer att dom ligger inne pg utav de å de hjälps inte vad vi än skriver,sa nån i teamet.....å dom andra nickade ytterligare en gång till.
- Ja men skriv då för faan ett intyg att Johanna är fullt frisk å utom all fara och kan leva ett helt normalt liv som 17 åring efter att ha gått på behandling här hos er i 2 år.Då kan jag skicka med de till tidningen och ha den under döds annonsen som förmodligen kommer att stå inom en kort tid framöver om vi fortsätter med den behandling som vi påbörjade 7/1-09.
-Jaa men nu är ju inte Johanna frisk,sa läkaren. De är ju därför ni går hos oss på behandling.
-Om man inte kan vara hemma för VAB på Johanna så skriv för faan nått annat då i intyget vilket skiter jag i men jag ska ha ett INTYG!!!!!!!!
-Ja jag skriver ett intyg och skickar hem de till er för jag har inget förberett,de var inte planerat så ju!
-Klokt,svarade jag och disskutionen var över!

Nu har jag tur i oturen att ha haft mycket men Försäkringskassan att göra i ca 6 år ang NA, vilket i sig resulterar i att man kan deras turer och blir både hårdhudad å rå i vissa situationer,jag tror de har hjälpt mig just i detta ärende.Vi vart ju inskriven i måndags på avd 43 och ska vara där i tre hela veckor,personalen är otroligt trevligt och till mötesgåend.Men de är ju ingen dans på rosor att se sin dotter typ bli tvångsmatad samtidigt som hon näst intill spyr,men både hon och jag vet att de är ett måste för att bli frisk.

Vad som känns skämmigt är att där sitter vi på avd 43 en massa familjer med samma problem med våra barns hälsa, men sorgligt nog somliga utan ersättning,dom har alltså inte bara ett problem medan dom behandlas,dom ska förmodligen kämpa för ersättning och med stor sannolikhet förlora tvisten vad jag kan förstå.Men bara för att alla jävla instanser under alla dessa år har format mig till "stridspitt" råkar jag fått de som ALLA ska ha rätt till nämligen SJUKERSÄTTNING.Medan Johanna hade skol undervisning i dag kom vår kontaktperson inne på 43 an och skulle förklara att jag kunde få ett intyg utav dom och prova att skicka in till F-kassan
-Men de behövs inte för de är redan klart i 6 mån framåt,sa jag
-Hur faan haru lyckats med de??????Du är den första föräldern under alla mina år här på denna avd som har fått de trots att andra har till och med varit sämre än din dotter.....otroligt....grattis,sa han.

Skam den som ger sig hörrni!!!!! Tänk om man hade tid, då skulle jag vara de sjukas och svagas STRIDS PITT mot iaf F-kassan.

Kommentarer (0)

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela