Publicerad 2010-01-30 11:21:07 i Allmänt,
Efter 3 veckor var jag 12 kg lättare pg av all snöskottning till stugor,servicehus och vandrarhem mm till saken hör att Albin var 9 mån och vägra att mamma skulle passa honom.Så dygnet runt hade jag alltså honom på ryggen i en haglöfs ryggsäck som var gjord för typ att fjällvandra med barn på ryggen,jag fick låna någon form av huvudhållare (som höll upp hans huvud) av min brors familj för han satt ju och sov delar an dygnet på min rygg medan jag jobba.
En eftermiddag ringde en ledare för en grupp elever från Jönköping som var uppe och gjorde sin praktik i Vemdalens skidbackar(idrottslärare skulle det bli av dom).Han hade hört talas om att vi hade sådana där ringar man kunde åka i och undrade om dom kunde beställa mat o dryck plus åkatraktion för 39 personer. Jaa å ni vet med mina arvsanlag svarade jag glatt -Ja,för fan ni är sååå varmt välkomna alla 39 de ska bli kul.
Saken var den att slalombacken var orörd,ja inte hade vi hunnit pistat den å inte visste vi hur de skulle vara heller så de var ju bara djupsnö. -Näää men Annika,utbrast mamma,hur fan gör vi nu rå.
-Jaa,svara jag vi får väl ta skotern å köra upp litte banor till dom de kan väl inte va så jävla svårt,om en sitter bak på skotern å guppar litte me arsele så blir det väl tillräckligt djupa banor,tror du inte.
-Hum,men tror du verkligen att det går Annika sa morsan litte frågande.
-Ja för faan! slå upp nån go maträtt i Vår kokbok du morsan å kocka till 39 pers så kirra jag banan.
Efter några timmar hade vi fått till nått som liknade en ro delbana och liften till ringarna funka,jaa men det här går ju som en dans de tänkte jag och gick in för å hjälpa mamma med maten som vi skulle servara våra gäster.
-Va fan är en vegan? frågade mamma där hon stod och bläddra i vårkokbok.
-Men varför undra du det,fråga jag medan jag borsta av mig snön.
-Jo tror du inte det var 2 st veganer med i de här sällskapet och va fan äter en sån då?
-Ja men hur i hellvette ska jag veta det,har aldrig hört talas om nå sånt.Men sa dom inte vegetarian,fråga jag.
-Nä dom sa VEGAN,suckade morsan
- Jaha,men stek litte gräslök å morötter å säg att det är fjälltopps grönsaksWoook eller nått.
När klockan slog 19.00 steg våra 39 lärarkandidater in på Vargen och skulle få vara med om en kväll dom varken förr eller senare hade varit med om,skulle ja tro.
nu måste jag fixa å trixa litte här hemma....men fortsättning följer när tid finnes! Johanna hade läst dom tidigare inläggen i går och garvade när hon tänker tillbaks på vår tid som fjälltopps invånare ,hahaha
höres!
Publicerad 2010-01-29 20:05:53 i Allmänt,
När vi satt oss ner och tittat över vad det egentligen var vi driva kom vi fram till följande,3 större vandrarhem,10 stugor,en camping med ca 80 st husvagnar med tillhörande servicehus,en slalombacke åsså en restaurant/bar för ca 150 pers.
Slalombacken var uppdelad i två delar,en del skulle vara pistad och fungera som barn slalombacke med knapplift,den andra delen hade vi några ringar stora som traktordäck med tillhörande lift just till dom.(de va nått nytt dom hade börjat men) de skulle fara i en bana med kanter så man skulle sitta i dom å bara glida me i en kurvig bana.
Köket var ju ett litte restaurangkök,spännande tyckte mamma och jag som aldrig hade jobbar inom den branschen nån gång heller men vi hade ju vårkokbok med oss så nått jävla recept måste ju funka,tänkte vi.
Vår första gäst var en engelsman som skulle bo över helgen i ett av vandrarhemmet,under dagarna hängde han i nån jävla istapp i Klövsjö med skor som hade piggar likt 4 tums spik och snören å rep runt hela kroppen.Första kvällen skulle Judy jobba nere i restaurangen med att stå i baren, kocka å servera vår gäst middag.Vid 21.00 tiden kom Rickard in i vår stuga där vi bodde mitt i slalombacken å sa -Mamma. Judy har somnat i en fåtölj och han från england står i baren. Jag på me jackan å går ner till baren,jo mycket riktigt där sitter Judy dyngrak i en utav fåtöljerna å i baren står vår gäst och fyller på sitt öl glas. -Hon vart väldigt trött,säger han på engelska och nickar mot fåtöljen -Ja jag ser det,svarar jag,men ta du med din öl till ditt rum för nu stänger vi här. Det var efter den kvällen vi fick reda på att hon gick på antabus och hade stora problem med alkoholen.
Kvällen efter kom vår engelska gäst för att avnjuta ytterligt en middag till,han säger till mig -Jag tar samma som i gårkväll för såsen var underbar som jag fick till köttet. -Ok,svarar jag varsegod och sitt kommer jag ut med maten om en liten stund. Jag går ut i köket där Judy står litte bakis där bakom och säger -Han vill ha samma mat som du serverade i gårkväll.
- Jaha,svarade Judy,å va var det då.
-Ja men va fan de var ju du som lagade maten till honom i går,sa jag
- Jaa,svara hon på dalmål,men du vet Annika jag har inge minne alls sedan i går em när jag tog mig en jävel.
fortsättning följer
Publicerad 2010-01-29 18:08:42 i Allmänt,
När jag känner kylan bita i mina fingertopparna och ser all snö som har kommit tänker jag tillbaks på vintern -02 då morsan å jag fick för oss och driva en fjällanläggning (Vargen) i vemdalen.
Det började med att Herr-G och jag hade haft vår husvagn på Vargens Camping sedan -96 vilket både plånboken och hela familjen trivdes med just vintercamping.Sent på hösten -01 fick vi beskedet att Vargen skulle inte ha öppet den säsongen pg utav det fanns ingen som ville driva stället och ägaren Lars-Erik Unestål bodde och drev ett annatl företag nere i Örebro. Jag vart ju less som bara den, jag som var mammaledig och hade tängt tillbringa stora delar av vinter och våren där uppe i fjällen med Albin som är född i mars -01. Men så slog det mig,va fan morsan och jag kan väl driva anläggningen en vinter,det blir kanooon de.Så jag ringde mamma min senare på kvällen.
Som tur är ärver man litte utav varje utav sina föräldrar,ifrån min mor har jag arvft den delen att jag har lätt till skratt och se det sjuka i allt,ju större problem ju högre skratt.Efter min far har ärft denna mening "Ja, men va fan det är ju inga som helst problem" och med dom arvsanlagen var det ju solklart att för mig morsan och jag skulle fixa en vinter på en fjälltopp.
Morsan var lite osäker - Ja,men barnen Annika hur blir det med dom?
-Ja,men va fan dom får väl gå i skola där uppe begriper du väl. Johanna i åk 2,Nicklas i åk 5 och Rille 1 åk 7.
Efter mycket om och men var mamma med på noterna,sååå den 28/12 -01 gick flyttlasset upp till vemdalen.
Den 1/2 -02 lämnade Unestål över nycklarna och ansvaret till oss,satte sig i sin bil och styrde hem över till Örebro.Till saken hör att han hade firat nyår med sin familj och några kunder/patienter (Unestål är nån fil dr) typ psykolog uppe på vargen.
Unestål hade fixat lite hjälp åt mamma å mig förklarade han några dagar innan han for det var en svägerska till honom som hette Judy i 50 års åldern (hon gick på antabus upptäckte vi när vi öppnat baren) Sören (vaktmästart) ca 40 år åsså Judys son Kalle ca 25-30 (vaktmästare.
Det första problemet uppstod redan första dan när mamma skulle gå ner till servichuse å kolla städningen och kom tillbaka efter bara nån minut å sa - Annika det står en kolsvart man från afrika nere på parkeringen och säger Kiruna.
-Varför då? frågade jag
- Ja inte vet väl jag,svara mamma. Han surrar på nå språk åsså säger han Kiruna då och då.
-Men va fan då måste de ju va nån Unestål har glömt kvar här uppe utav sitt sällskap,sa jag och stega ner med mamma i hälarna.
Joorå,dar står en kolsvart man men en liten väska och hackar tänder i kylan och säger på knaglig engelska att han ska till Kiruna. Jag titta på mamma och frågar -Ja hur fan gör vi nu rå, ja jag har ingen aning om varesig vilket håll eller om det överhuvud taget går nån buss till Kiruna härifrån.
-Ja fråg inte mig,svarar mamma och skakar på huvudet.
Vi hämtade bilen och satte mannen i baksätet for ner till byn där vi hitta en buss som stod och väntade på och få åka,jag kolla litte snabbt fram på skylten å där är stod det SVEG. Gick tillbaka till bilen öppnade bakdörren log mot mannen och sa Kiruna samtidigt som jag pekade på bussen till Sveg,mannen steg in i bussen och försvann och problemet va löst, ja för oss iallafall.
fortsättning följer nu måste ja laga litte mat
Publicerad 2010-01-26 19:12:14 i Allmänt,
Den frågan har några bekanta ställt mig nu de senaste dagarna när det varit lite fattigt med inlägg här i min blogg. Anledningen skulle jag tro är att i skrivandets stund har jag en fruktansvärt prestationsångest inför en tenta som jag har nu på fredag inom medicin, så alla mina tankar och tid är fixerad just på den. De kurser jag hittills läst färdigt har jag lyckats nå högsta betyg i och det är jag ju naturligt vis väldigt nöjd med,men som man brukar säga "mer vill ha mer och fan vill ha fler........" så här sitter jag med högar av läsning och hjärtklappning.
Men snart är det fredagkväll och då är det över med både tenta och hjärtklappning,nu börjar hockeyn på tvn och mamma har tagit me rabarberpaj å vaniljsås som vi ska festa på nu när Timrå får tre pinnar med sig i kväll.Sedan är det dax för litte till läxläsning.......errbannar!!!
höres hörrni
Publicerad 2010-01-22 18:36:24 i Allmänt,
Ja,inte trodde jag att ett enkelt littet avföringsprov kunde ställa till så mycket kaos på ett dygn,men nu vet jag!
Det har ju startats upp en större utredning när det gäller Johanna och hennes vikt å i den utredningen ingår just avföringsprover typ 3 st vid tre olika tillfällen. Det första provtagningen visade sig vara dax för i går em innan hockeyn. När vi fick instruktioner hur vi skulle göra så sa Johanna - Men guuuu va äckligt!!!!!! Som mamma ska man ju vara litte morsk och dess utom stötta jänta så jag sa -Ä,va fan det är väl inge märkvärdigt det fixar jag.
Men det visade sig att så var icke fallet.När Johanna hade varit på toa å det var dax för provtagning stod jag i köket å höll handen för mun, Johanna i hallen på väg ut för hon klara inte ens av tanken på vad som måste göras. Till saken hör att min mamma var här och skulle se Timrå matchen,hon stod mitt i huset och såg på Johanna och mig som hysteriskt sprang omkring å fråga hur i hellvette vi skulle göra nu rå. Då sa mamma min -Men herre gud,jag har städat toaletterna på vifstavarvstjärn i 10 år,ska re va så förbannade svårt å peta i litte skit ta hit provrörena ska jag fixa de här ja.
När skiten va i provrören läste vi vidare på info att dom skulle stå i KYLEN,-Fy fan, skrek alla här hemma i kör,jag lade in alltihop i en 3 l plastpåse fyllt med papper och tog ett Lätta paket å pula ner skiten i å in i kylen me elände.
Jag hade planerat att ta med proverna dagen efter på skolan å springa över med dom på lunchen.
Mornarna är ganska stressig här hemma så när jag var klar med morgonsysslorna å på väg till bilen med Albin kom jag på proverna.-Jävlar, jag glömde Johannas skit,sa jag till Albin å sprang in för att hämta påsen. När jag stod me Lätta paketet i näven tänkte ja,fan va äckligt de här vill jag INTE ha i min väska,jag tog en systempåse å stoppa ner skiten i.
När jag sedan kom ut i bilen stressad som faaan frågar Albin -Tog du med dig Johannas bajs på din skola? -Jaa,svarar jag medans jag backar ut bilen å gör en rivstart för vi är sen på våra skolor bägge två. -Men varför har du det,frågar Albin.- Joo, man måste ha det ibland,svarar jag samtidigt som jag kommer på att va ska han tro nu rå,jag hinner inte i detta läge förklara för pojken innan han ska kliva ur bilen,så jag höjer pekfingret sänker ögonbrynen och säger men arg röst -Å det här får du INTE säga till nån på skolan i dag att jag har Johannas skit i hanväskan,lova mamma de! -Kram å hej vi syns i eftermidda,vink vink.
faaan, nu blir jag avbruten,kommer folk får fortsätta senare.........kommer strax
Publicerad 2010-01-20 10:07:10 i Allmänt,
näe,det beslutet har jag tagit här och nu. Albin har nämligen uppfyllt alla kriterier för att gå med i gruppen "vi som aldrig fick någon trumpet uta våra föräldrar" och det kommer ni fatta när jag förklarat hur hans 9 åriga liv Västernorrland sett ut.
Albin föddes 2 mån för tidigt med ett katastrofsnitt,vi ringde ambulans kl 22.03 och 22.31 var pojken ute,"snabba grabbar tidig kväll" han behövde aldrig ligga i nån kuvös utan det räckte med att dom blåste upp hans lungor någon dag bara,han gav aldrig upp med och andas själv, på prematuren där vi låg sa personalen han var en riktigt litten kämpe
Vid 4 års ålder klättrade han och en kompis upp i ett träd Albin föll ner ca 1 m och krossade skallbenet mot en litten sten som låg på marken,så det vart en helikoptertur till Umeå där dom kapade upp skallbenet och snickrade till skadan. - Ja,sa läkaren efter ett par dar. Det här har gått över förväntan så ni får åka hem på onsdag Albin han är en riktigt litten kämpe.
Varje höst brukar Johanna,Albin och jag åka över till Turkiet en vecka för och sola å bada.Första året vi åkte var Albin 3 1/2 år gammal, jag hade fixa armringar och allt förbannat så han skulle kunna vara i polen där det var djupt med Johanna.Efter någon dag skulle Albin inte ha några flyt grejer för dom klia å sved sa han, en hel förmiddag krigade vi om den saken,jag förklarade att han inte kunde simma än å då MÅSTE man ha armringar.-Nä,sa Albin jag kan simma! Jag rådfrågade mina väninnor Karin,Nettan och Camilla hur man gjorde nu rå,- Har ingen aning,svarade dom i kör. Jag köpte mig en öl och satte mig vid poolkanten å sa -Ja Albin ta av armringarna då så får vi väl se hur bra du kan simma. Albin tog av armringarna och simmade nån form av hund/kattsimm resten av veckan ca 8 tim om dan,joorå Albin ger aldrig upp han är ju en riktigt litten kämpe.
Gunnars bror Uffe var hit i fjol och undrade om Albin ville följa me och åka skridskor. -Ja, men då far jag upp på erikshjälpen sa jag och köper ett par billiga för han har ju aldrig åkt skridskor. Albin vart tokig när han bara fick åka 3 1/2 timme,han ville åka MER. Nu åker Albin skridskor på idrotten,fridtids,hockey träningar å matcher jaa också med oss på BSK några kvällar, i snitt 5 tim om dan.Joorå,han ger sig aldrig han är ju en riktig litten kämpe.
Efter jobbet i går var jag och köpte skidutrustning åt Albin,han har haft såna där med kabelbindning förut för att intresset har inte varit så stort från hans sida när det gäller just skidåkning. Albin ville ju naturligt vis prova sin nya skidutrustning i går kväll så Herr-G och jag tängte vi kan väl ta en prommis runt elljusspåret så få han prova ett varv då 2,5 km. Albin gjorde en rivstart och sedan åkte han så de spruta snö efter honom hela varvet runt,ja vi kunde inte gå på gångvägen brevid utan vi fick halvspringa i 2,5 km.När vi väl hade kommit runt ville Albin bara åka 2 varv till men kl var mycke och vi helt färdig så vi sa att i morron kväll kan vi åka fler varv.Nu i morse innan han gick på skolan (där han åker skridskor på idrotten å fritids i dag) va de sista han sa - Mamma, ikväll ska vi åka fyra varv för det ha du lovat. Så ikväll har jag 1 mil skidor och Albin framför mig i elljusspåret men det går nog bra för Albin han är ju en riktigt litten kämpe.
Skulle Albin få en trumpet är jag rädd för att han skulle ta knäcken på oss här hemma om han som med allt annat kan hålla på timme ut och timme in. Albin kommer aldrig få en trumpet just därför att han är en riktig litten KÄMPE !
Höres hörrni!
Publicerad 2010-01-19 11:30:58 i Allmänt,
Under årens lopp har det ju blivit en hel del läkarbesök med alla våra barn,ja dom är ju hela 4 st i antal å alla har dom ju haft olika krämpor periodvis. Jag kommer ju aldrig ihåg vad alla läkare heter vilket jag har löst på följande sätt,jag har satt diagnosen först åsså har jag satt ett helt vanligt namn efter tex om vi ska på öron har jag sagt till barnet i fråga " - I dag ska vi till döv Anders" när vi skulle på ögon " - I dag Blinn Karin" och på urologen " piss Doris" osv osv....jag kanske inte behöver skriva vad jag kallar min gynekolog men det slutar på.....Inger...haha
Nu har Johanna för ett tag sedan varit på läkarstation här i Timrå och träffat "smal Martin"... ja hans rätta namn har jag inte en susning om naturligtvis,utan han är likt de övriga Dr döpt efter vad vi ville ha hjälp med,å i detta fall vikten. Johannas provsvar fick vi redan efter någon dag å dom var normala men hennes vikt var alldeles för lite 41 kg,så dom ville att jag som målsman skulle ringa och beställa ett typ läkartidstelefonsamtal,ja det är nå nytt dom har börjat me.
Vi har ju pratat här hemma om va "smal Anders" sa och hur "smal Anders" såg ut och vad "smal Anders" rekommendera att vi skulle göra mm,nu ringde jag på vårdcentralen och sa som de va att vi hade varit till "smal Anders" och ville ha en tel tid. Tror ni dom fatta va jag menade me "smal Anders" nä och jag fatta ju inte att jag sa "smal Anders" genom att vi kallar honom det här hemma. Tur det finns person nr dom kan gå på!!
Nu är det dax för mig och fara till stan och jobba på Katrinelunds skola några timmar.....
Vi höres!
Publicerad 2010-01-18 07:46:26 i Allmänt,
..ja men vet ni då tar jag en sådan istället för å skänka en 50 ting till offren i Haiti. Nä men tänker ni ha hon blivit helt jädra sopren i huve den dära nu.
Nä visst kan jag skänka pengar det kan jag göra men inte över gränserna just nu, min morsa fick sänkt pension 2010 så hon står i valet och kvalet om hon ska sälja bilen eller sluta röka 68 år gammal. Det finns säkert många fler pensionärer som likt henne är i samma situation när det gäller sin ekonomi ,när man dessutom ser på nyheterna att vissa helikoptrar fylld med hjälpsändningar inte får landa därför att USA prioriterar sin hjälp först då går hela välgörenheten fet bort.
Näe, i dags läget är det nog många pensionärer här hemma i Sverige som också är i behov av en och annan hjälpsändning,så valet för mig blir ganska enkelt, min slant stoppar jag ner i morsans plånbok så hon kan ta en rök på maten som hon har gjort i snart 50 år, ja eller lägga dom på bilbesiktning en så hon kan åka runt till barn och barnbarn för å hälsa på.
Höres hörrni.....
Publicerad 2010-01-15 18:02:09 i Allmänt,
Ja, de kan man väl säga att morgonen startade med i ordets rätta bemärkelse. Som en del av er redan vet så är min ögonpenna och hårspray spårlöst försvunnen sedan en tid tillbaka,det är två viktiga hjälpmedel jag använder för att kunna se så normal ut som möjligt när jag ska röra mig ute bland folk.
Johanna Ankarberg är i skrivandets stund på sannolika själ misstänkt för att ha fört bord div attiraljer till för mig en helt främmande adress,vi har i dagarna startat en för undersökning utav ärendet.
När jag började mitt sökandet i morse för andra dagen i rad hittade jag en burk hårvax som Nicklas brukar använda i sitt hår så jag tänkte " Ja, men jag får väl ta litte sånt här jag å rå iställe för spray" Tanken vart handling å jag stoppa ner tre av fem fingrar i burken drog upp en stor klick vax som jag finfördelade i luggen för det var ju just den jag ville ha litte fluffig. Om jag säger så här luggen vart INTE speciellt fluffig, nä vaxet gav motsatt effekt så det såg mer ut som om jag inte tvättat just luggen sedan tidigt 90 tal,den va nå djävulskt stripig. Ja va fan, tänkte jag de får bli hästsvans för klockan är så pass mycket så här hinns inge annat.När svansen var på plats och jag för sista gången skulle möta min spegelbild innan det var dax å släppa ut hundarna hajade jag till.
Jag förmodar att dom flesta har sett Rasken med Sven Wolter, i en utav scenerna står Ida Raskens fru i köksfönstret och grinar upp sig med ett tunt stripigt hår som är fäst i en knut bak i nacken och skriker till Raskens när han är påväg till Negårds Anna,sååå såg jag också ut när jag släckte lyset på badrummet å gick för att släppa ut Torbjörn på gårn för en sista pink innan jag skulle fara.
Jag öppnade ytterdörren till Torbjörn som med svansen i topp sprang ut på gården för att uträtta sina behov, då och då tittade jag ut genom fönstret för å kolla att han var kvar på gårn.Varje gång jag tittade ut sprang han och kastade upp något i luften,ja han hade sååå roligt.Där i fönstret stod Albin å jag och skrattade åt alla volter och tvära kast han gjorde,ja ett tag tänkte jag till och med han är ju för gullig iaf,tills jag får se vad det igentligen det är han har i munnen, ja håll i er....en djupfryst hundskit som han har fått tag i och bollar runt med ut på gårn. Panik utbryter i skyltfönstret! Nä nu jävlar tänker jag öppnar dörren och ropar "TORBJÖRN" vad händer jo Torbjörn kommer i full galopp(för vi har ju träna inkallning) me skiten i mun och tror han ska få komma in,SATAN tänker jag å smäller igen dörren mitt framför nosen på han.Han fortsätter leker ute på gårn,efter tre inkallningar kommer inte Torbjörn längre för varje gång jag ropat har jag fått drage igen dörrn framför nosen på han för jag vill inte ha in hundskiten.
Nu är tiden knapp å jag förbannad,grejen är ju bara den att utanför vårt staket går ju alla barn med föräldrar påväg till Böleskola vi den här tiden. Det tänker ju inte jag på just i detta ögonblick utan kutar ut på gårn med Herr-Gs arbetshanskar (Albin står fortfarande kvar i fönstret) å skriker smått hysteriskt " men nu jävlar din satans tavalask ha ru satt din sista pärjävel om du inte spottar ut den där förbannade hunskiten NU" samtidigt som jag kastar en sopkorg efter honom,
jag tittar upp över staketet å med ett något ansträngt leende vinkar jag till barnen som är påväg till skolan.Torbjörn spottar ut skiten å med svansen mellan benen springer han in genom en öppen dörr denna gång.
Ja det var ju min morgon i korta drag..........
Höres i morrn....då ska jag skriva om hjärt och lung utb jag var på i eftermiddag,de flesta provdockor small bland annat min (uppblåsbara) så vi fick sluta tidigare...hahaha...de ä sant
Publicerad 2010-01-14 09:56:39 i Allmänt,
Ja, så är det faktiskt!Sedan familjen fixade en Facebook till mig har jag enligt som min son Rickard skrev i min logg blivit uttagen till VM i mest inlägg å även flest uppkopplings timmar. Jag har även fått förhårdnader på fingertopparna samt problem med axlar å nacke och är det så att man får kaffefrämmande någon gång så har man ingen ting å vare sig prata eller svallra om.
Jag skulle kunna tänka mig att det är likadant hos många andra som har fb,typ när hälsnings sermonin är avklarad vid ytterdörren och kaffet framdukat på köksbordet så sitter man där tyst och endera snurrar på kaffekoppen eller trummar med fingrarna i bordet.Rätt som det är kommer någon utav oss på nått å säga typ - Hörde du att vattne frös för Kalle Karlsson?"
- Ja,men gud jag läst det på facebook.
Åsså blir det tyst en lång stund igen,tills kaffefrämmande säger
-Nä, tro om man skulle ta å fara hem?
-Ja men gud, jag läste på facebook att du skulle iväg besikta bilen nu om en halvtimme,lycka till hörru!
Man säger hej då till främmandet, sätter sig vid datan å vipps får man reda på att bilen gick igenom besiktningen.
Hörrni, tänk om krösa Maja i Emil i Lönneberga fått varit men nu 2010 å fått haft en fb hon med,fan va gla hon skulle ha varit. Eller vad tror ni?
Nu ska jag bara titta in på fb för å kolla om det hänt nå nu när jag har bloggat i ca 7 min......Hörs Hej.
Publicerad 2010-01-12 11:54:58 i Allmänt,
Ja den frågan har jag ställt mig i skapligt många år! Jag vet inte om det är en skada eller om det är en ärftlig åkomma när det gäller å lägga bort saker för så långt tillbaka jag kan minnas har alltid vår familj sökt saker.
Varje morgon när vi bodde hemma bror min å jag vart vi serverad frulle av morsan,där satt vi alla tre och fikade och småpratade i lugn an ro tills mamma sa:
-Nä ungar nu är det dax å åka för kl har blivit si å så mycket.
Efter denna mening började hon alltid gå runt och lyfta på litte saker hon gick igenom alla jackfickor sedan fortsatte hon i hanväskan som var fylld till bredden med tex skiftnycklar, näsdukar,hund bajspåsar, en skruvmejsel man kunde kolla om det fanns nå ström i bilbatteri mm (min handväska ser likadan ut) till slut ropade hon " -Fort barn HJÄLP mig å hitta plånboken och bilnycklarna" sedan klättrade å sprang vi runt likt fångarna på fortet i vår trerummare där hemma på Alnö tills vi hitta just plånkan å nycklar.
Mornarn är inge annorlunda nu 32 år senare förutom att det är JAG som ropas samma mening till mina barn å tömmer hanväskan upp och ner, ja om vi hittar den vill säga. Det är därför jag är SÅÅ avensjuk på just Saida (en sierska från Kiruna) hon hittade det mesta åt dom flesta och jag hittar inte ett förbannade dugg ens hemma hos mig själv ,saker som JAG själv till och med lagt undan. Saida hon svarar bara "- Titt i en lådda backa pyron eller jeg sir e pärgräv, titt backa pärgräve vettja, så hitte ru nog nanting"
Nu ska jag söka reda på några uppgifter till skolarbete som jag har lagt undan för att jag ska veta vart jag har dom,jag har sökt i ca 1 1/2 tim för jag har nog lagt dom på ett skit bra ställe genom att jag dessutom var rädd om dom. Tro om jeg ska titte i lådda backa pyron........
Publicerad 2010-01-11 22:28:55 i Allmänt,
....när Lena var här i dag så frågade hon om det var någon i området som hade problem med acne och hade blivit sämre med både hy och andra sjukdomar, vi skakade på huve å svara -Nää det har vi ingen aning om.
Nu för någon minut sedan pratade jag i tele med en granne å sa som mediumet sa,det vart tyst länge å så säger hon -Men gud jag har stora problem med acne och har dessutom fått börja med medicin mot struma förra veckan.
Enligt Lena har det med en utav andarna som var här att göra oxå typ negativa energier så även den som hade acne skulle bli bättre med de problem den hade.
Jaa,va ska man tro? Litte knepigt är det ju...vi har ju även fått namn och årtal på endel andar som jag måste kolla upp för skojskull.
Toodeloo!
Publicerad 2010-01-11 21:07:10 i Allmänt,
.....verkar det har varit här hemma sedan en tid tillbaka, Lena som mediumet heter uttrykte sig väl inte just i dom orden, utan det är mer min egna tolkning med tanke att det va ca 12 st här i dag. Jag personligen har inte haft några problem här hemma med just det här(Torbjörn upplever jag som ett större problem hahah) utan det är Johanna.
Pripps har under några månader fått sitta på bur nattetid pg utav att han inte kan låta bli Albins leksaker plus att Torbjörn och han har slagits vid några tillfällen mitt i natta. Enligt Lena är det en pojke runt 5-6 år som kommer och leker med både hundar och leksaker fram på småtimmarna och det låter ju troligt, Pripps plockar ju aldrig dagtid me leksaker och hundarna har aldrig slagits på dag tid.
Vad mer som jag reagerade på var att hon frågade om någon brukade blöda näsblod ofta, å både Nicklas,Johanna å Albin har haft stora problem med just näsblod Albin blödde tex i närmare 1 tim i fredags.Kymit
Men det som fascinerade mig mest var när hon sa att vi hade två hustomtar här som hjälpte till med både de ena å de andra. -Vänta ska vi se om jag kan ta upp någon utav dom,sa hon och sträckte ut handen med handflatan uppåt. Vid första anblicken var hanflatan helt normal, men efter en stund kunde man se en massa prickar i handen där tomten stod. Knepigt,men hustomten sa även att dom saknar en karamell som hette "Danska Kungen" så nu har vi köpt en påse som vi lagt ut litte nere i källarn.
Ja, enligt Lena var det fler än hon trott men nu har flyttlasset för samtliga objudna gäster gått, jaa tomtan har vi kvar dom mutar vi me karra så dom kan hållareda på Torbjörn när ingen är hemma.hehehe
Vill ni läsa mer detaljerat om detta kan ni ta å titt in på Johannas blogg........www.johawnnaa.devote.se
Nu hoppas jag det blir lugnt här hemma,ja iallafall på den fronten i övrigt tror jag det blir lika livat i luckan som det har varit de senasta 23 åren...hahaha
Nu måste jag plugga en litten stund för att sedan få SOVA inatt en litten längre stund
Höres!
Publicerad 2010-01-10 14:44:14 i Allmänt,
joorå, det vart en middag tillslut ändå fast det må gudarna veta att det var på det berömda hårstrået.Till förrätt fixa Herr-G mjuk tunnbröd med västerbottenost som han la in i ugnen en sväng så pass att osten smalt för att sedan lägga på nån gegga utav rökt älghjärta.Varm rätten pot gratäng och TJÖLKNÖL,det gick visst å göra på vårt sätt me,haha. Ja åsså kladdkaka å kaffe på slutet.
Torbjörn är magsjuk och ja fattar inte hur den hunden funkar,han har under det gångna året ätit så mycket/många knepiga saker så ni kan inte förstå. Vi har ett antal gånger stått och klia oss i huve, samtidigt som vi i kör har sagt" -Tro hur fan de här kommer och gå då?" Allt har kommit ut (tror vi) å det har aldrig varit nå problem förrän nu då han fick resterna utan köttet i går, fatta älghunn tål inte älgkött, nää men julgransbelysning,vantar,stora vassa plast bitar å sist men inte minst en tomhylsa från älgstudsaren de tål han.
Nu ska jag kast kull mig på soffa en stund medan Tobbe ligger å sover han me,sedan skulle jag ju ha skrivit klart om "hur många som bor här" för i morron kommer ju mediumet hit till oss och ska kolla hur många de är som bor men inte är med å amorterar här ;-)
Höres!!
Publicerad 2010-01-09 11:11:42 i Allmänt,
Jo i gårkväll kom jag och Herr-G överens om att vi skulle bjuda över några grannar på midda.Såååå med tanke på att övervägande familjemedlemmar jagar älg var valet ganska enkelt och när man dessutom i 23 års tid har gjort denna maträtt var valet inte svårt alls.
Men som de flesta vet har vi bytt ut ALLT när det gäller köket men vad vi INTE har gjort är å läst igenom alla jävla instruktions böcker till nymodigheter som nu är installerad här på Linjevägen 2.
Sent i gårkväll gjorde jag som så många gånger förr tog upp älgköttet ur frysen slog på ungn på 80 grader (ja för 75 finns inte på nya spisar) la in köttet och gick å lade mig.
I det nya köket är ALLT digitalt det piper när det är klart de piper när det inte är klart å de piper hela jävla tiden så fort du rör nått som till hör spis,diskmaskin eller mikro.
Jag la in knölen ca 23.00 i går kväll kl 03.15 väckte Herr-G mig å sa
-Annika ungnen har visst slagit av
-Jaha, svarade jag, då har jag väl tryck på fel knapp då.Tryck igång den igen ä ru snäll.
Herr-G slog igång den och gick å la sig, 8.30 väckte han mig åter igen med samma mening.
-Annika ugnen har slagit av,sa Herr-G medan han kliade sig i huve.
Ja, då är de nån säkerhets åtgärd att den slår av efter visst många timmar (tror vi) så Herr -G tog fram skinktermometer som även den är digital och piper för å kolla hur många grader den lyckas komma upp i.
En sväng här på morgon påminnde hela köker mer om intensiv vårdsavdelningen på sjukhuset med alla pip,sladdar och digitala displayer, jaa..... faktiskt så såg och hördes det mer som om Herr-G försökte återuppliva älgen än å göra en maträtt av den. Nu enligt den digetala köttmätaren ska den snart ut ur ugnen tror vi!
Publicerad 2010-01-08 13:29:56 i Allmänt,
.....ja vart var det vi va? Jo den 6/1 -09 gick flyttlasset från varvet upp på solbacka med -20 i luften och en massa flyttkartonger på släpvagnen låste vi upp dörren och flyttade in.
Huset är byggt 1956 och var i behov av renovering men det skulle vi ju fixa framöver kom vi överens om,hallen var smal och avlång med mörk grönoliv färgade väggar, köket var ohyggligt litet typ som ett piss hål i snön och källaren var inte inredd.
-Ja men vi tar bort lite väggar byter ut köket och fixar två rum nere i källaren blir de här bra,sa Gunnar.
Så vi satte igång med och renovera hela kåken så det skulle bli som vi hade tänkt oss,väggen mellan köket och vardagsrummet hade vi stora problem med hur vi skulle göra,men en kväll när vi ätit och druckit litte vin sa jag
-Ta fram motorsågen Gunnar och prov kapa litte i väggen så vi ser hur det kan bli. Gunnar kapa å jag skåla problemet var bara att väggen var bärande så vi fick ta cykeln o hämta en stamp för å stödja upp taket.(haha men det är en annan historia)
Nu har vi bott i huset i 1 år och jag har inte märkt av nå konstigt men det har däremot dottern gjort hon sover inte längre nere på sitt rum och i skrivandets stund inte uppe me med oss heller. Hon sover hos sin pojkvän som även han inte är så sugen och sova över här hemma sedan dom bott här veckan nu när vi var i Fjällen.
Sist vi var uppe till fjälls ringer hon och en kompis till Gunnar kl 04.30 och har hört hur det small som satan ute i allrummet och sedan steg ner i källartrappan (dom sov i våran säng uppe)
-Ja men då måste de ju va nån inne i huset.säger Gunnar.
-Jaaa,viskar dom
Vi vart ju livrädd va fan 24 mil bort åsså ett sånt samtal halv fem på morron,vi ringde Uffe Gunnars bror vi ringde grannen så han gick över åsså polisen.....fatta vilket pådrag.
Återigen sa vi att hon inbillar sig fast, Ida som var här me Johanna hörde samma sak...hummm.... ja men ni drar väl upp varann,svarade jag och Gunnar i kör.
Den här gången vi var borta vart det än värre trots att Rickard var hemma både Alexander och Johanna fick vara med om litte knepiga saker här hemma som även jag tycker låter kuslig därför har jag kontaktat ett medium å va hon sa på telefon var också intressant...... Men nu får jag främmande så jag får fortsötta senare
Publicerad 2010-01-08 10:33:18 i Allmänt,
Är det bara vår familj som bor i det här huset? Svar: ja de ska re vara för de är bara våra namn som står skrivna på breven som brevbäraren lägger ner i den lilla röda postlådan här utanför.
Jag ska försöka göra en lång historia kort,vilket jag oftast inte kan för som jag skrev i de första inlägget skriver jag som jag pratar = fort å gärna länge :)
Vi har i 20 års tid bott nere på Wifstavarv i dom där gamla arbetarbostäderna i tre rum och kök fast de sista åren hyrde vi ytterligare en etta uppe på vår lgh till Nicklas å Rickard. Där nere på varvet kunde det väl hända konstiga saker som man aldrig riktigt kunde förklara, jag vill nog påstå att alla i vår fam + några grannar nångång sett eller hört knepiga saker i de hus vi bodde, men det var ju aldrig så att nån som var rädd.
För ca 1 år sedan hade vi för andra gången bara på nån månad inbrott i vårt garage där nere på varvet, det var kring jul så jag sjöng naturligtvis julsnappsvisor och ställde ut tomtarna på de på de platser dom stått varje jul i 20 års tid. Jag hoppas ni kan se framför er där står mamma Annika med julförklädet, håret i en strulig knut mitt uppe på hövve, julmusiken strömmar ut från radion som står på köksbänken,skinkan i ugnen sprider en härlig doft av jul i hela lägenheten åsså barnen som sitter med tindrade ögon på kökssoffan i väntan på att få smaka årets första skinkmacka.
Då rycks ytterdörren upp (å det var inte tomten) där står Herr-G! likt en älgtjur i brunsttid är näsborrarna utvidgade blicken intensiv där han står ute i hallen och drar fötterna fram å tillbaka för att skrapar av sig snön på hallmattan och väser med hög och hes röst " -Nu jävlar Ankarberg bor vi inte kvar här i gettot nå längre!!!! Jag har köpt ett hus!"
-Va säj du att du har gjort? frågade jag me käften på vid gavel och med den sista tomten i famnen.
-Japp,vi flyttar in efter nyår.
Så på den vägen hamnade vi på denna adress där vi i skrivandets stund inte vet hur många som bor.
Nu ska jag fixa lunch till Albin jag får fortsätta senare.......Hörs
Publicerad 2010-01-07 18:44:39 i Allmänt,
Vad glad jag blir att ni gillar å läsa det jag skriver, det kanske gör det roligare för en annan att plinta ner några rader då och då.
Nu har hela familjen ätit middag, ja hela å hela det har blivit lite tunt me folk här hemma runt matbordet den sista tiden och det är väl tur det på sätt å vis med tanke på att vi har ett nytt kök från IKEA.Det mesta i köket är helt ok det är bara en liten liten detalj jag kan reta upp mig på å det är att diskmaskin inte tål vatten, nä de är sant.Delar av fronten har flagnat av ånga, diskmedlet måste man dela i mortel annars ligger det kvar i facket,hantaget till bestickskorgen for tvärs över köksgolvet när jag lyfte ur den de första dagarna och när den har diskat klart ser porslinet ut som när vi ställde in det.Därför slickar helafamiljen A tallriken ren efter varje måltid (kan va bra å veta om ni nån gång tänkt bjuda oss på midda ska ni inte bli brydd när vi börjar med vår disknings ceremoni)haha.Men jag ska ta itu med faanskapet och dennes leverantör när tid finnes.
Nu står det hockey på schemat Heja Heja Heja Timrå
Publicerad 2010-01-07 13:48:58 i Allmänt,
Ja, det kan man väl säga passar in på familjen Ankarberg i dagsläget, ja inte därför att vi låtit bli och inhandlat några (för det kan kvittona i plånboken intyga) utan pågrund utav Torbjörn. Torbjörn fungerar nämligen som en blandning mellan en dammsugare och en dokumentförstörare när der gäller vissa saker som tex vantar,hundkoppel,täcken mm detta har resulterat i att när man sådana här kalla dagar ska gå ut då ser det ut som man varit i UFF containern och tagit vantarna man har på sig. Den ena handen är klädd med en arbetshandske st xl( Herr-Gs) med stänk av hydral olja från traktorn på den andra handen har jag en vante st 8-10 år (Albins) där jag har fått använt hydral olja för att överhuvudtaget få ner näven i vanten...........errrbannat.
Publicerad 2010-01-07 11:22:04 i Allmänt,
Ja den frågan kom upp på tpeten här hemma på direkten när jag bad om hjälp med å fixa en typ blogg av nå slag.Vad jag ska ha den till vet jag väl inte direkt så här på rak arm men tanken är/var väl att det kan va kul å titta tillbaka på allt som händer runtomkring mig och min familj.
Jag tänker skriva som jag pratar(väldigt fort och ibland litte sluddrigt hahaha)och inte bry mig i menings uppbyggnad,av stavning och alla andra jävla regler vi har i de svenska språket. Det innebär att gillar/fattar man inte vad/hur jag skriver då tycker jag man ska låta bli å läsa min blogg, ett skit enkelt knep eller hur? Ja jag får väl hoppas att så många som möjligt förstår och gillar det jag skriver om inte gör iallafal jag själv det å det är ju huvudsaken.
Publicerad 2010-01-06 11:41:53 i Allmänt,
Nu ska jag prova och blogga.
Publicerad 2010-01-06 10:17:49 i Allmänt,
