ankarbergs

Sy(där ja)

Publicerad 2010-09-25 15:56:33 i Allmänt,

Min svägerska Lillemor påminde mig just på facebooke om när jag skulle fixa till kostymen åt min äldste son Rickard den dag han skulle iväg på avslutnings middag i ÅK 9.När jag skriver DEN dagen så menar jag just DEN dagen,ja samma dag som middagen skulle gå av stapeln. Ni vet de här med planering har ju aldrig varit min familjs grej lixom.Men rätt som de var kom ju just DEN dagen som vi egentligen hade vetat skulle komma i ca 9 år och av nån outgrundlig anledning vart de kaos.

Att sy har ju aldrig varit min hobby direkt och kommer förmodligen ALDRIG att bli,sy slöjd var jag ju så illa tvungen att ha i grundskolan på Vibacke tillsammans men en lärare som hette Gunlög i efternamn.Gunlög var en av 80-talets störta kämpe(ja efter Ingemar Stenmark dårå) som i 3 års tid försökte att övertala/lära både mig och mina övriga klasskamrater i 9 F att de var ROLIGT och NYTTIGT att handarbeta.Med facit i handen kämpade hon förgäves!!!Jag hade en 1 i betyg i hennes ämne,för att trösta mig själv bruka jag tänka "Ja,jag kom ETTA i sy slöjd oxå"

Av förstårliga själ har jag ju aldrig informerat mina barn om just de här med mig och min sy slöjd.Nää utan när dom gick på dagis kunde dom ibland  komma hem med en liten tygbit som dom hade börjat sy litte på.Dagisfröken hade alltså ritat en boll eller en fyrkant före på tyglappen åsså skulle barnen(i åldrarna 3-5 år) sy låååång stygn å noggrant följa de ritade strecket. Så där satt jag alltså och sydde på deras små sy lapp med hela syskonskaran runt om mig i soffan som utan ett ljud i timtal tittade imponerat på sin mor som broderade fyrkanter och bollar i en väldig hastighet.

Min mormor Anny Klotz var visst en väldigt duktig sömmerska har min mamma berättat för mig. Lika så min farmor Rut sydde väldigt mycket,hon gick bort april 2004 och efter min farmor fick jag ärva ett SYSKRIN (med de mesta av syattiraljer i) och en SYMASKIN.De kan man väl jämföra med typ att en dövstum ärver en talbok eller nått i den stilen.Gåvan att sy har jag ju tyvärr inte ärvft efter nån av dessa kvinnor,de har jag papper på från Gunlög Åk 9 Vibakeskolan allmänna mitten på -80.

Nåväl dagen var inne då Rickard skulle på bal upp till Härnösand med alla 9 or som gått på Sörbergeskolan och dom skulle vara iklädd kostym.
-Ja men vi kan väl inte köpa en kostym för flera tusen kronor för att du ska upp till Härnösand en kväll på bal begriper du väl, försökte ja förklarade för Rickard.
-Joo,svarade han.
-Nää,du kommer att använda den i några få timmar och sedan är det nått jag får åka upp på erikshjälpen med,de vet jag.
-Ja va äre me de rå,undrade Rickard.
-Slöseri med pengar är va det är.Vi kan åka upp på erikshjälpen nu vettja å inhandla ett par kostymbyxor redan från början så spar vi ju en massa pengar, åsså kör jag tillbaka dom sen.(han hade kavaj)
-Jaa,Jonas (en klass kompis) köpte ju sina där,de gör vi morsan sa Rickard å hoppa in i bilen åsså for vi.

Vi hittade ganska snabbt ett par kostymbyxor som var bra på längden men inte i midjan,dom var lite för trång.
-Ja men va faan sa jag medan jag tittade i grenen på byxorna där det fanns lite tyg över på nå vis.Dom här är det ju bara och sprätta upp och sy ut Rickard,de fixar morsan vettu.
-Ja just ja de har du rätt i hörde man Rickard svara inifrån provhytten.
Jag tänkte i denna stund "Va faan jag var ju först i syslöjd" Rickard tänkte "Ja hon har ju både sy skrin å symaskin och jag minns ju vad enormt duktig mamma va å sy när vi var små".När vi kom fram till kassan passade jag ju även där på att tala om att jag slulle hem å sy ut byxorna lite.
-Ja de är ju ingen konst om man kan sy,svarade kassörskan och skickade fram kvitto när affären var avklarad.
-Inga problem för mig dä inte sa jag och sneglade lite överlägset baköver i kön och hoppades att alla hade hört,jo här ser ni en redig 4 barns mamma som kan stoppa strumpor och sy ut byxsarsel till sina barn,tänkte jag och lämnade butiken.

När vi kom hem öppnade jag mitt sy skrin och tog fram en sprättgrej,ja som en klyka med grönt skaft lixom åsså sprätta jag upp hela byxarselet.Sedan tog jag för första gången efter min farmors bortgång fram min ärvda synaskin och ställde den på köksbordet.
-Å herre gud va grejer de va på den här förbannade pjäsen då,sa jag tyst för mig själv medan jag stoppa in el kontakten och pedal tjosan så att en lampa började lysa.Jag minns ju ATT man skulle trä en symaskin men inte HUR,så jag testade några gången men de vart bara en massa knutar jag fick klippa loss av sy tråden.
-Rickard!!!!!,ropade jag in till tvrumet där ungdomarna satt.Va faan ha inte du haft sy slöjd du nu i nian nånting!
-Joo,vadårå.
-Jag får inte till de här med sy tråden i maskinhelvete,de är ju för satan lika snurrigt som bergodalbanan på Grönan.
-Vänta jag kommer,suckade Rickard och kom ut i köket.
Efter ett par misslyckade försök gick han in tillbaka tilll sina polare och frågade var och en vilket betyg dom hade i just ämnet sy slöjd.Frida vann med ett MVG så nu var det hennes tur att prova de för oss omöjliga uppdraget och vipps var sy maskinen klar för att byxsarselet skulle bli igen sytt.

...fortsättning följer!

Funderar lite!

Publicerad 2010-09-21 12:28:15 i Allmänt,

Ja nu under förmiddagen har jag faktiskt funderat lite runt i kring hur man/jag ska agera när det gäller inte allt för lagliga grejjer.Jag är ju socialdemokrat sedan den dan jag vart myndig och fick ta ställning till vilket parti som passade mig och de jag står för! De är klart att jag håller väl inte med sossarna till punkt och prickar på vissa saker,men som jag har svarat en del ungdomar här hemma som inte har förstått när jag förklarat varför vi måste ha en rödgrön regering."Dom gör minst skada" ;-) Några av dom som varit här har då svarat "Aha" så några röda röster har jag mjölkat fram här hemma på kvällarna vid köksbordet.(oftast från SD)

Min bekantskapskrets är ganska bred,med de menar jag att jag umgås med väldigt rika personer å väldigt fattiga personer,krit vita pers och kol svarta pers,väldigt kända pers och väldigt anonyma pers.Å oavsett vilken status alla mina vänner har är alla lika mycket värda och alla är mina vänner.Jag ska berätta om en em nere på vivsta varv som Herr-Gs bror Peder reflekterade över och inte jag,ganska fränt när man tänker efter.

Jo de var sensommaren 2003 man kunde skåda detta unika sällskap sittandes i utemöbeln utanför vår 3 a på varve.Dröse/Norberg hade då en musikal på södra berget "The best little  whore house in Texas" där Ulf Brunberg var med och spelade,samtidigt körde dom "Cirkus Hanze"på casinot där Kim Saluki var med.En utav mina/våra bekanta/granne hade nyss fått fotboja för ett brott han begått några vekor tidigare,han har även under många år sugit/skjutit i sig droger så han har tick, typ rycker och knycker lite grann.En annan pers som anlände till kaffe bordet var,vi kan kalla han  Herr-Q(han sitter inne just nu) med en öl kasse.(han är periodare).Ja åsså Herr-G store bror Peder Forsberg.

Jag minns ju inte allt vi surrade om,men jag kommer ihåg att vi fick kolla om fotbojan höll när ticksen/absinten gjorde att vederbörande sparkade så hårt i bordsbenet så de bara small i dosan och när Herr-Q kastade tomflaska i fyllan och villan och råkade träffa själva sändaren på fotbojan.Varje gång åkte ju hela foten där bojan satt upp på bordet så vi ALLA hjälptes åt och kolla så den funka.De var den kvällen Peder reflekterade vilka som satt runt bordet....hahaha...... visst är de ganska fränt egentligen när man tänker efter.Ulf fixar bojan till min granne!

Näväl,vad som slog mig var att ska jag tala om för min vän advokaten att min andra ut försäkrade vän säljer alkoholhaltiga drycker från Tyskland för att finansiera sin hyra och fikat till hennes dotter som annars inte kan följa med på skolans utflykter.Eller ska jag ringa om att det kanske fälls en och annan älg/ren om nätterna för att pensionärerna i byarna runt om i vårt avlånga land ska få sig en kött bit på bordet ibland.Eller att min arbetskamrat säljer HB för att få ihop till läkarbesök och livsviktiga medeciner.Faan de här blir svårt de här hörrni.Men jag tror att det är sådant som kommer att öka nu i några år framöver...å allt handlar om att överleva.

så nu ALLA mina kära vänner måste vi hjälpas åt med att stötta dom arbetslösa,sjuka,ny svenskar och äldre i några år framöver så gott vi kan.Lova mig de!!!!!

Less!

Publicerad 2010-09-14 19:29:42 i Allmänt,

Just nu i skrivandets stund är jag förbannat less,joo så är det förstår ni.Riktigt varför kan jag inte sätta fingret på men om jag säger som så...... är ni beredd nurå så ska jag dra en del av allt runt omkring.Tv boxen har dött,jag fattar inte en del av min uppgift från skolan,jag har fått tackat nej till ett jobb som jag VERKLIGEN ville ha,Johanna har blivit sjukare och måste in på barnkliniken i morgon,jag kommer inte in på skolans mail där jag har en arbets uppgift,Pripps har gnagt bort en bit på trampdynan,jag har nästan tömt frysen men ej frosta av den,Nicklas har äntligen fått en läkartid som jag måste av boka(han jagar ju) jaa åsså har dom skjutit för Torbjörn och jag var INTE med.

Men de har väl kunnat varit värre eller hur tex * tv boxen har ju kunnat haka uppsig så man har fått se å höra Svamp Bobb Fyrkant dygnet runt * Min uppgift har kunnat vare skriven i blindskrift * jag har kunnat tacka ja till jobbet som va ideellt som strippa *Johanna har kunnat varit överviktig så käll artrappen kapitulerat *Jag har kunnat kommit in på en av lärarnas mail där det har förekommit köns ord av värsta sorten*Pripps har ju kunnat gnagt bort hela fram benet * i frysen har det kunnat legat en upp blåsbar barbara som jag inte fått ut * Nicklas har kunnat fått en tid för en gynekologisk undersökning * dom har ju kunnat träffa Torbjörn istället för kalven.

Jaa, de är ju inte så farligt än dårå kanske vid närmare eftertanke!

Lycklig, Lyckligare, Lyckligast

Publicerad 2010-09-14 17:09:03 i Allmänt,

Kära vänner i morse fick bröderna Ankarberg tillsammans men Torbjörn fälla Tobbes första älg.Rickard gick med hunn och Nicklas satt på pass,Torbjörn kom med kalven till Nicklas där ett perfekt skott satt i kalven! Vilken lycka!!!!! Herr-G är alltså en Lycklig far, Rille är en Lyckligare hundförare och Nicklas är den lyckligaste skytten.Jag kan ju tänka mig vilka jakt historier som berättas i jaktstuga i kväll!

Älgjakt!!!!!

Publicerad 2010-09-13 13:27:53 i Allmänt,

Jo det tillhör ju att man ska dra jägarhistorier om olika tillfällen som man har varit med om ute i skogen under sin tid som jägare.Man får oftast höra hur jägarna sitter och talar om för varandra hur/var och när dom skjutit älgen å hur STOR den var.Mina jakthistorier är ju inte av den kalibern direkt,nää mina jakthistorier handlar ju naturligtvis mer om de kaos som lätt kan uppstå runt en helt oskyldig jaktsäsong :-)

Herr-G jagade ju redan när vi träffades -87 men jag är ju inte direkt kommen från nån jägar familj,så de där med jagt var nå nytt för mig.Dom enda skjut jag hade varit i kontakt med de var ju dom gånger man vart på smällen, jaa åsså hade jag ju skjutit med 9 mm pistol på brukshundsklubben under en och annan platsliggning för hundarna.De var just de här med hunderiet som gjorde att jag tog jägarexamen -91 de var nämligen då vi köpte vår första vorsther tik som hette Pillan och var född uppe i Boden.

Herr-G var oerhört stolt att för första gången i sitt liv få äga en jakthund.När vi kom hem med valpen hade hon ju bott i en valplåda med sina syskon så doften var ju inte nå vidar,efter nån dag hemma skulle vi tvätta jakthunden.När Pillan var färdig tvättad och handukstorkad frös hon så fruktansvärt hon skrek å skakade värre än jag vet inte vad,de var ett satans liv iaf. Herr-G vart ju helt ifrån sig och skulle lugna valpen,de slutade med att han kokade vatten och hällde i pet flaskor som han la runt jakthunden i hennes bädd,som plåster på såren skulle Herr-G bjuda Pillan på filmjölk vilket resulterade i att hon på nytt började skrika å skaka därför att filen var kyl skåpskall så nu frös hon igen.
-Ja,sa jag till Herr-G medan han för andra gången fyllde pet flaskor med hetvatten för att få upp värmen på jakthunn,du får nog faan jaga i juli med en dära för då äre ju iaf en 27-30 grader varmt.
-Äää,lägg av så här är säkert alla vorstrar,röt Herr-G och fortsatte pyssla om Pillan.

-Nu när ni har vorsther måste du ju ta jägarexamen Annika, sa en bekant till oss som heter Thomas.
-Jaa de har du rätt i,svara jag och tog jägarexamen våren -91.
Jag gick med i vorstherklubben och for på träffar där man lärde jakthundarna aportering mm.Jag fyllde redan då frysen med mås och trut som jag ibland stod mitt ute i bostadsområdet och kastade runt så fjädrarna yrde.Jag kan lova att i grann kärringarnas snyggt laggda hår kunde man skåda ett och annar pelargonblad efter att dom stått i fönstren och tjuv kika.Deras elräkningar vart också oerhört mycke billigare sedan Ankarberg köpt jakthund för ni vet man ser bättre ut om man släcker lyset inne.Nåväl kasten gav resultat och jag var till fjälls å jagade ripa några gånger.

Efter att ha jaga fågel me hunn några gånger sa jag till Herr-G
-Nä nu vill jag prova å jaga älg!De måste ju vara mycke lättar å träffa en sån som är 7000 gånger större än en ripa eller hur?
-Idiot,svara Herr-G och tog med mig till Jämtland på älgjakt.
Vid ett tillfälle satt jag och Herr-G på samma pass när vi jagade ett område,efter några timmar ropade jaktledaren på radion att vi skulle bryta jakten och samlas vi jaktbo´n.Vi plockade ihop våra ryggsäckar och började gå mot bilen,när vi börjat plocka in i bagagelyckan kom jakthunn å gick på vägen så jag sa till-Herr-G
-Va faan vi hä in hunn i bilen och ta med den ner till skaktbo´n annars får vi ju sitta där å vänta i timtal innan hunföran få till baka hunn.(fanns ingen peil då)
-Japp,bra idé Ankarberg sa Herr-G och pekade med hela handen till hunn å sa,Hopp in! å de gjorde Devil som hunden hette och som var ett väldigt passande namn visade det sig lite senare.
-Eller föresten,sa jag.De kanske inte är så jävla smart å börja plocka upp jakthunn så här då kanske han går till pass skyttarna å tigger skjuts sedan,eller?
-Helt rätt,sa Herr-G och pekade åter igen med hela handen åt hunden men denna gång sa han,Hopp ut!
Men serru de ville inte Devil nä han satt som en staty bak i bilen,Herr-G tog nu i med en liten grövre röst samtidigt som han lixom nickade/bockade med hela överkroppen för att Devil skulle förstå att Herr-G menade allvar.Men de sket väl Devil i för han hade nyss upptäckt jägarfläsket som låg i en av ryggsäckarna.
-Men nå äre väl själva faan,sa Herr-G och skulle köra in handen för att handgripligen kasta ut hunden ur bagaget. Då spände Devil ögonen i oss samtidigt som han drog upp hela överläppen och morrade som den värsta Huskvarna motorsåg.Herr-G tog omedelbart bort handen och rätade upp ryggen samtidigt som han drog en djup suck och tittade på mig å sa.
-Jaha,å hur i helvete löser vi de här nu då!
-Ja men va faan ta bösspipa och kör genom hungallret ifrån baksäte så hoppar han väl ut,sa jag och hade ju naturligtvis börjag å skratta.
-Jaha!!!sucka Herr-G och klev in i baksätet.,och provade den metoden.De enda som hände var att Devil högg i
gallret så en del av jägarfläsket han stulit ur Herr-Gs rygga på hamnade på nackstödet.

Efter mycke om och men beslutade vi oss för att ljuga ihop en historia till hunföraren som löd följande.När vi öppnade bagagelyckan och hade ställt in ryggsäckarna kom hunden som sjkuten ur en kanon ut ur skogen och hoppa rakt in i bilen,de bara small lixom.När vi närmade oss slaktbo´n och övriga jaktkamrater kunde man se en svett droppe i pannan på Herr-G av nervositet samtidigt som han gnagde på underläppen.Ja men förstår ni, de var ju ungefär som om vi hade gjort ett ev de grövsta brott som finns att läsa i kriminal historia.Jag höll ju på att explodera i ett vrålande tjut av skratt,men de va lixom inte läge för de om vi säger så.Herr-G stegade rakt mot hundföraren å sa
-Jo du Janne vi har......eller hunn din.....eller jag har hunn i bilen ja,klämde Herr-G fram.
-Kanoon svara hunföraren,då slipper vi vänta in han så då kan vi ju lotta ut passen nu på en gång.
-Mmm sa Herr-G och tog sin grillkorv och satte sig vid elden.
Själv fick jag låsas söka saker i bilen medan jag skratta av mig de värsta.......så sjukt :-)

Den andra jakthistorien jag tänkte delge er,gick inte heller enligt planer förstås.De ville sig inte bättre än att Herr-G var nere i Askersund och målade en bro och hann inte klart med sin arbetsuppgift så han kunde komma hem och jaga en helg i oktober.Så han ringer hem och säger att jag måste jaga istället för honom.Då var ju grejjen den att när vi jagar samtidigt brukade jag låna en bössa av en kompis som heter Dick och han var ju själv på jakt just då så jag kom inte åt den bössan jag bruka ha.
-Jaha,sa jag å hur faan ha ru tänkt dig dårå,ska jag springa ikapp älgen å strypa den eller??
-Nää,svara Herr-G du kan ta min bössa för enligt lag får närmast anhörig använda vapnen som är på samma adress.Ta den nu åsså far du bort på gubblekis och gör skjutprovet,sedan kan du åka med farsan å jaga på torsdag.
-OK!!!

Ja då var vi på väg Herr-Gs pappa och jag upp till jämtlans djupa skogar för att få kasta iväg ett dödande skott på skogens konung,elle jaa i bästa fall få se en skymt av den.Vi träffades 06.00 vid slaktbo´n för att dra vårt pass nr i kortleken och jag fick i kanten på ett hygge.De va sagt att 07.15 skulle vi va på pass för 07.30 släppte dom hunn å då var jakten igång och ingen får lämna passet utan jaktledarens medgivande.07.00 kom jag fram till mitt pass klättrade upp i tornet och stoppade in patronerna i bössan.....nu jävlar i mig, ska här jagas, tänkte jag tyst för mig själv.När det gått en stund kände jag att de var dax att gå på toa...ja ni vet typ göra stora A,förmodligen för att jag var aningen nervös.Såå jag gjorde patron ur klättrade ner och skulle försöka få till ett typ toa besök.När man jagar i oktober har ju kylan börjat komma så jag hade kronans långkallingar och mollskinsbyxor samt en hel del plagg på överkroppen me,jakt radion hade jag i bältet och hörselsnäckan i örat,å nu skulle jag ju skynda mig innan dom släppte hunn.

När jag efter mycke om och men hade kommit i ställning för att göra stora A,tar jag i från tåna trycker armarna i sidan och krystar som satan för att bli klar så fort som möjligt.Medan jag sitter där får jag syn på jaktradion i byxlinningen som varje gång jag trycker in armarna och kvider/krystar kommer jag åt knappen som gör att den sänder ut de till dom 12 andra jägarna som förmodligen även dom har sin snäcka i örongången denna tysta och förväntansfulla morgon.
-Nämen vad i hela hellvette är det nu jag lyckats göra!!!!!!SATAN!!!! säger jag högt för mig själv.

Ja ni kan ju tänka er dom 11 gubbar + min svärfar som satt ute i skogen och hörde Herr-Gs fru(enda tjej) krystande/kvida i jaktradion 07.15 en kall oktobermorgon.Om jag säger som så, de var med blandade känslor och röda kinder jag kom till slaktbo´n den dagen för att grilla mig lite lunch med övriga deltagare i Lövuddens jaktlag.Min nästa tanke var ju naturligtvis hur faan jag skulle förklara denna händelse för Herr-G men hans kommentar var bara
-Men Annika man skiter väl för i helvete inte på ett älgpass!!!!!!!Man vill ju inte att dom ska få vittring på en......å äre nått som sprider sig i skoge så är det för helvete SKIT lukten begriper du väl!!!!De kommer ju inte en älgjävel dit nu dom närmaste veckorna!!!!!!!
Fast de bästa var ju att jag hade två kalvs ko där just den dan ;-)

Jaa,nu har ni fått ta del av några av MINA alla jakthistorier och dom skiljer sig ju en heldel från de jakthistorier som berättas i samma skogar denna vecka.Men till helgen ska jag upp å jaga ja me,så då tror jag att jag ska ta en av dom här!..hahaha....Jaja,nu ska jag återgå till de jag höll på med....å skitjakt på er alla som sitter på pass denna vecka ;-)

Nä men!!!!

Publicerad 2010-09-09 11:36:33 i Allmänt,

Jaa hörrni många av mina meningar startar faktiskt oftast så,va det beror på vet jag inte.Kanske var det den första fras jag hörde när jag en varm höstdag i augusti -67 för första gången öppnade mina bruna ögon för att både få se och höra mina föräldrar säga:
-Nä men,hälle dudane, de vart en jänta.
Nå väl jag ska skriva ner den senaste veckans händelser där jag startat mina meningar med just "Nä men".

Jag har ju en afrikansk klasskompis som brukar åka med mig hem efter skolan vissa dagar när vi slutar samtidigt,nu i måndags var det dax.När jag på morgonen åker in till skolan sitter det en DVD skiva i stereon där Eddie Meduza framför sin, ja inte allt för rumsren musik om vi säger så.Dom har ju en väldans bra och svängig musik så ljudet var väl aningen högt när jag vrider om nyckeln och ska starta bilen för att styra kosan hemmåt.När tonerna börjar strömma ut ur högtalarna börjar Oritha(min kompis) klappa i takt med händerna mot sina lår samtidigt som hon nickar i takt,jaa man kan lixom se att hon verkligen gillar musiken.När det är dax för ref kommer jag på vad det är vi sitter och diggar till,så här går nämligen refrängen :

"Dra skinnet bakåt, dra skinnet framåt,å sedan bakåt,ååå fram igen.Å öka tackten i intervaller så är du nästan i himmeleeeeen."
-Nä men oj då,utbrister jag lite ursäktande och lägger till ett snabbt leende.
Nu kan jag ju inte stänga av stereon när hon diggar som bara den, de vore ju taskigt.Andra gången hon hör ref känner hon förmodligen igen vissa svenska ord,såå tar hon i och sjunger med på "himmelen" tittar på mig och säger.
-De jääte praa Anka.
-Mmmm, svarar jag och håller tummarna hårt att hon inte nynnar hela refrängen för sin 8 årige son när hon kommer hem.

När jag kommer hem är vår parkering full av Herr-Gs traktor och pojkarnas bilar,så jag ställer bilen på baksidan huset där även soptunnan står.När jag sitter vid datan har jag ju läsglasögon och med dom ser jag texten men tittar jag upp ser jag bara suddigt ja typ konturer.När jag ska iväg på em får jag lite bråttom,jag stänger av datan rycker med mig handväskan och kutar ut till bilen,lägger i backen och gasar till följd av att jag kör omkull soptunnan så de lixom knakar.
-Nä men va faan va de där nurå,tänker jag för mig själv och kliver ur bilen.När jag har rest upp tunnan tittar jag upp och där står grannfrun som är på väg till källsorteringen med barnvagn å en massa kassar.Jag har ju glömt att ta av glasögonen så jag ser ju bara konturerna.
-Nä men va faan,utbrister jag till henne.Jag har ju glömt att jag har glasögonen på mig,inte undra på att jag inget ser.Jag tar av mig läsglasögonen och säger
-Nä men nu ska de nog kanske funka bättre,hoppar in i bilen och far.

I går när jag satt med ett skolarbete ringde Johanna hem och grät hjärtskärande i telefonen från skolan.Hon har ju varit sjuk och är fortfarande inte riktigt frisk än, hon hade gått hem från skolan och fått ogiltig frånvaro. En lärare undrade tex om hon inte kände efter lite väl mycke och undrade hur de skulle bli när hon började arbeta då kunde man inte bara stanna hemma. Idrottsläraren fick ett läkarintyg förra terminen att hon inte får vara med pg av ett aldeles för lågt BMI.När klassen hade idrott 2,5 h i går skulle Johanna stå brevid och titta på alla som gympade,då undrade hon om hon inte kunde få gå hem och jobba matte istället som hon ligger efter i sedan förra terminen och som vi på ett EVK har beslutat att hon får.Då svarar läraren Johanna att är det så att hon gör det då blir det ogiltig frånvaro för läkar intyget har gått ut.
-Ja men jag får ju inte vara med och de är ju både slöseri på tid och kallt å bara stå här,konstaterar Johanna
-Spelar ingen roll,svarar läraren och fortsätter med sin undervisning. De va då Johanna ringde hem.

Jag funkar ju på så sätt att ger någon sig på en oskyldig svag och sjuk person då brinner det för mig, är
personen i fråga dessutom mitt eget kött och blod då exploderar jag,å de gjorde jag i går.När explosionen väl har utlösts skyr jag inga som helst medel vare sig de gäller vem jag talar till eller vilka vokabulär uttryck jag använder mig utav.
-Nä men nu jävlar har dom skitit i de blå skåpet,sa jag högt för mig själv å kasta mig i bilen och med en rivstart lämnade jag Linijevägen.
 
När jag med stora steg klev in i lärarrummet där det satt ett antal personer frågade jag
-Vem i helvete är som bär det yttersta ansvaret för denna kommunala anstalt den vill jag ha tag på NU!!!!!
En av personalen gick ut och kollade om det fanns nån som kunde ta samtalet,några satt kvar i de rum jag stod var av en kvinna som var snyggt klädd med halsband och en tunika.Medan jag stod där la jag märke till att hon drog lite i sin tunikan så att man inte skulle se hennes valkar.
-Ja vad är problemet,undrade hon och tittade på mig.
-Problemet är att min dotter sitter ute i bilen(Johanna tordes inte följa med in när hon såg att jag hade exploderat)och är lessen pg av att hon är sjuk och har inte blivit bra bemött här i dag trots att vi har haft EVK,svarade jag kort.
-Jaha ja,ja men är det nu så att vi inte har någon här som kan ta det,så kanske de kan de väl vänta tills de finns tid och personal,svarar kvinnan i helt fel läge och i helt fel ton.
-Jag ska försöka förklara hur allvarligt de är,säger jag och lutar mig mot köksbänken. Du tex du har ju en fruktansvärt övervikt(jag visste de skulle ta genom att hon försökt dölja den med att dra i tunikan) och de är ju rent farligt för ditt hjärta,eller hur.Johanna är mager som ett fiskspö å de är lika farligt för hennes hjärta,förklarar jag inför församlingen.
-Sedan måste jag ju även ifråga sätta idrottsläraren kompetens när han bemöter en elev vars problematik han har ett underlag för men datumet har gått ut,med ett sådant nonchalant, opsykologiskt och opedagogiskt sätt.(han har kunnat sagt till Johanna -Ja gå hem i dag då och jobba matte,men fixa ett nytt läkarutlåtande som gäller denna termin)Ja efter mycket om och men krävde jag och fick ett nytt EVK den 14/9 9.00 med hela elevvårdsteamet närvarande.
Johanna sa en gång i bilen efter ett besök på sjukhuset när jag av nån anledning hade läste lusen av en personal där "-Mamma när du dör kom för faan inte tillbaka som nå spöke,för då blir till och med jag rädd" :-)

Nå väl jag och Johanna for hem efter besöket på skolan med en huvudvärk som molde runt tinningarna,när jag kliver in i huset sitter Nicklas och fikar vid köksbordet.
-Tjenare,säger jag och slår på kaffekokaren samtidigt som jag muttrar om de som hänt,Nicklas lyssnar inte
utan han tuggar och tittar ut genom köks fönstret.Rätt som det är säger Nicklas
-Men faan va bär grannen har på sina buskar, varför har inte vi det?
-Nä men hur tänkte du nu Nicklas?
-Ja men kolla själv, faan de bara kryllar ju på deras buske ju,säger Nicklas å pekar ut och upp genom fönstret
-Nä men Nicklas de är ju för helvete två stora ÄPPELTRÄD ser du inte de.(paradis äpplen)
-Ja men de spelar väl ingen roll de är ju mycke iaf.
-Va faan ha ru åkt på en hjärnblödning,undrar jag och tittar frågande på honom
-Mäh, äru avis för att grannen fick mer bär å äpplen än oss i år,skrattar Nicklas
-Nää de kan jag ju inte vara,suckar jag.Du Nicklas vi har bott här i 2 år och du har suttit och fikat ett antal gånger här vid köksfönstret å inte sett trädet förut,vi har varken en bärbuske eller ett äppelträd nånstans på hela vår gård så jag var ganska inställd på att grannen skulle få fler äpplen än mig i år och nästa år mä,serru.
-Ja skit desamma dom var jävligt små iaf,säger Nicklas och dukar av bordet.
Själv tar jag en kopp kaffe å en Ipren och gnuggar tinningarna.

Kanske jag smyger ut och pallar ett äpple av grannen nån natt,jaja gör man om allt till roliga minnen lever man ju två gånger lixom.

Nu ska Johanna och jag in på sjukhuset så hon får sig lite sjukgymnastik.

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela