ankarbergs

I dag hände de igen…jaa jag har ju skrivit tidigare här i bloggen skrivit att ibland är de som om jag hamnar i olika kaotiska sketcher. Jaa som när jag var på ICA och de äldre paret började bråka om tvättmedlet och avslutade i kassan med att få en ny anländ flykting tro att Messmör betyder Hej.

 

Joo jag har ju börjat jobba och mitt klassrum ska vara både hemtrevligt och strukturerat då de är ungdomar i behov av särskilt stöd som går där. Vad som stod på min inköpslista i dag var någon form av krukor i fina färger som vi kan ha pennor/linjaler och sudd i ute på borden och muggar som vi kan dricka kaffe/the ur. Röda Korset ligger bara en 5 minuters promenad från min skola och priserna är ypperliga så när jag fick en stund över mitt på dagen i dag gick jag bort dit för att se vad som fanns.

 

När jag klev in i butiken satt de i vanlig ordning ca 5 äldre damer runt ett bord (de gör de på alla Röda Korsets butiker) och drack kaffe samtidigt som nån handarbetade på nån liten panlapp som skulle ut till försäljning. En kraftigare kvinna satt på sin rullator vid bordet så hon kom upp en bit, hon pratade hela tiden om att knäna inte höll för att sitta på en stol, hon tog sig helt enkelt inte upp.

- Hej å Välkommen, ropade kvinnan över de andras huvuden när jag kom.

-Hej, svarade jag och nickade artigt.

- Behöver du hjälp, undrade hon.

-Neeej för all del sitt ner ni jag ska bara titta runt lite, sa jag och gick fram till några muggar som stod på en hylla.

Kvinnorna fortsatte att prata, handarbeta och dricka kaffe.

 

När jag hittat de jag ska och börjar gå mot kassan så hörs klockan på dörren pingla till vilket betyder att de är nån som kommer. Alla kvinnor riktar sina blickar mot ytterdörren för att se vem som kommer, jag står lixom bakom dom med mina saker i famnen, men de ser dom inte.

In kommer en man i 45-50 års åldern med utländsk härkomst iklädd en röd pikétröja och blå cykelhjälm, på tröjan sitter en lite namn skylt med Röda Korsets logga samt mannens namn. Damerna jublar i kör å välkomnar mannen, kvinnan som sitter på rullatorn frågar.

- Cyklar du i dag?

- Japp, svarar mannen å klappar sig på hjälmen.

När mannen klappar sig på hjälmen tittar jag upp på honom å ser att han har hjälmen bak å fram, jaa asså remmarna som ska sitta i nacken trycker ner å i hop hela hans ansikte så han ser ut som en av dom knepigaste masker som finns att köpa på Buttrix in för en halloween helg.

- Näää men haru en ny hjälm, frågar en av kvinnorna.

- Japp svarar mannen igen. Den är lika blå som tröjan (den va röd).

- Jaha,säger en av dom andra kvinnorna som sitter med virkningen.

Nu förstår ju jag att hissen inte går enda upp för mannen och att de här kan ju sluta hur som helst.

- Jaa du passat ju i den, säger kvinnan på rullatorn och tar en mun kaffe och fortsätter ……Nu får du ju prova så den håller.

- Japp,säger mannen och ler.

- Jaa du får provramla lite å se om den håller nurå, skämtar damen som handarbetar.

I samma sekund som damen avslutar meningen kastar sig mannen våldsamt bakåt i en båge ungefär som när man hoppar höjdhopp ni vet. De i sig resulterar i att i själva nedslaget slår hans fötter i bordskivan där damernas kaffe koppar välter ut över medicindosor och trådrullar.

 

De blir knäpp tyst å damerna sitter lugnt kvar men har nu sänkt sina blickar mot golvet där mannen ligger iklädd cykelhjälm, kvinnan på rullatorn frågar

- Gick de bra??

- Japp svarar mannen å klappar sig på hjälmen.

- Jaa men nån repa tror jag nog de vart i alla fall, suckar kvinnan med handarbetet.

Jag nu har ju hela tiden stått tyst bakom kvinnorna men för att komma där ifrån harklade jag mig lite för att få deras uppmärksamhet. Kvinnan på rullatorn tittar upp å säger

- Jaa vi provade (åsså sa hon ett namn) hjälm lite här å de verkar ha gått bra.

- Joo…jaa jag såg de, sa jag kort…

Ja men ni vet ju hur de blir när man ska hålla sig för skratt….jaa tårarna hade ju börjar rinna å hela överkroppen guppade då jag formligen höll på dog av skratt.

 

Nu äre dags att avrunda dagen med en macka å en kopp the…..Hade Hörrni!

 

 

 

 

Joo så kom dagen då de var dags att klippa av sig håret, jaa jag har ju inte sparat ut de till den här längden utan de har å göra med att jag inte hunnit eller brytt mig….nää de har helt enkelt varit praktiskt å gjort en fläta å kasta bak på ryggen. Så här såg de ut innan

 

Albin har ju sett sin mamma i endast uppsatt hår typ under 2 års tid och trodde nog inte att jag kunde ha kortare hår…nää han vart nog en aning chockad då jag utan förvarning klev in i köket med min nya frisyr.

 

Han tittade upp och hans bruna ögon vart stora som koblaffor å sa

- Vad har hänt mamma!

- Ja men jag har ju klippt av mig håret seru väl,sa jag medan jag snodde mig om.

- Men nu ser du ju ut i håret som den där sura tanten uppe i fjällen, var hans spontana kommentar.

Jag gick in och tittade mig i badrumspegeln och kunde ju konstatera att de gjorde jag ju faktiskt. När jag gick in i köket igen så såg jag så där eftertänksam ut tittade alvarligt på Albin å sa.

- Mmmm å när jag känner efter så är jag nog aningen lik henne i sättet också efter att flätan försvann…..så de kommer förmodligen å bli väldigt tidiga kvällar för dig i höst,inge tv tittande efter 19.00.

- Skämtar du nu mamma, undrade Albin å satt som förstelnad

-Nää Albin de gör jag faktiskt inte, sa jag lika allvarsamt å satte mig ner med samma alvarliga ansiktsutryck  mittemot honom vid köksbordet.

- Va sa pappa när han såg dig? undrade Albin.

- Jaa han tyckte jag vart jättesnygg å såg många år yngre ut, ljög jag.

Efter en stunds tystnad sa Albin

- Ja men då tycker väl jag de också rå….jaa typ som Johanna…..å för henne får man ju vara uppe hur länge man vill….nästan.

Ja inte vet jag inte men de här fotot är taget på Johanna för en vecka sedan...å nog tycker jag att både kulören å längden är i ögonfallande annurlunda på henne.....Men åkhejrå Albin får väl se på tvn iaf till 21.30 när han påstod att jag såg ut som henne....hehehe

 

 

Ja några gröna fingrar har ju inte jag och ej heller intresse eller plats för några växter på vår tomt. Nää vi råka ha fyllt upp vår tomt med bodar och utemöbler, jag brukar skriva nån status då och då på FB typ ”Påtar i trädgården” för de är de många av mina vänner som gör. Fast när jag ”Påtar i trädgården” så plockar jag hundskit medan dom andra förmodligen tar bort nått litet brunt blad i nån vackert färgsprakande rabatt. Ja när vi köpte huset så var de en stor gräsmatta med ett växthus i ena delen av tomten.

-Ja de här går ju inte, sa Herr-G redan första dagen. Vi måste ha ett förråd!

Joo de höll jag väl med om å Herr-G har ju kontakter genom sitt jobb så han lyfte luren och fick tag på en bod för en liten peng, de var i samma veva dom rev många fina kåkar efter järnvägen där de fanns riktiga bodar på gårdarna som SJ köpt upp.

 

Rätt som de va kom Herr-G hem med traktorn och fram på gafflarna hängde de en bod med tre förråd. Han trixa och fixa så den hamnade längst ner i tomthörnet bakom växthuset.

- Nää men guuu vilken fin bod, jag bokar upp de ena förrådet på en gång, sa jag medan jag gick runt å kolla.

- Jaha!!! Till va då, undrade Herr-G där han stod med ett fönster i famnen som skulle hängas tillbaka efter transporten.

- Ja men här kan ju jag ha höns, sa jag å öppnade dörren längst ut och nickade in.

- Kommer ALDRIG på fråga!!!!! sa Herr-G kort å började montera fönstret.        

- De gör de visst de, å jag hade en etta i träslöjd Vibackeskolan allmänna -84 å de betyder väl att man var först i de ämnet så jag bygger väl själv då, sa jag lite så där världsvant.

- Men du minns väl när du byggde koja med tavelspik åt pojkan när dom va små å den faan rasa in i grannens bil så vi fick betala lacken och köpa meter vis med plåster till ungan, så de tror jag inte är nån bra idé.

- Jag köper grövre spik den här gången då barra…. så håller de väl….åsså kapar jag bara upp ett litet hål i väggen så hönsen kan hoppa in å ut, åsså ställer jag in nå äggkoppar dom kan lägga äggen i, sa jag å pekade lite runt.

- Ja å näre blir kallt till vintern då fryser dom väl ihjäl då de inte finns en gnutta isolering i väggarna, sa Herr-G och lixom vickade på huvudet.

- Interå….dom har ju dun å du vet väl va varm en dunjacka är på vintern, sa jag lite övertygande.

- Nog med förslag jag snickrar till ett hönshus för ALLAS säkerhet så fåre bli, sa Herr-G och startade skruvdragarn som ett tydligt tecken på att han inte ville diskutera ämnet nå mer.

Mmmm tänkte jag…Kvinnans list övergår mannens förstånd!

Fredagen efter den första bodens ankomst står jag å diskade då de helt plötsligt vart alldeles mörkt i köket. Då jag tittar ut genom fönstret så ser jag en friggebod ca 1,5 m uppe i luften, jag går till de andra fönstret och ser Herr-G sittande i traktorn och peka glatt hysteriskt fram på gafflarna där boden stod å sedan till mig att jag ska komma ut.

- Jaha å vems är de här då, undrar jag å nickar på boden.

- Ja men de är ju våran, kvittrar Herr-G

- Ja men du tog ju hem en förra veckan, sa jag.

- Ja men de var meningen att jag skulle krossa den här med skopan för den skulle bort från en tomt…men jag sa att man kan ju inte förstöra en sån fin bod då tar jag hem den, sa Herr-G och slog ut med händerna.

- Ja men vilken tur de inte var ett hyreshus då för de har nog inte varit så poppis hos grannarna….men den här boden är ju helt perfekt för mig den, konstaterade jag.

- Jaa visst va den bra både storleks mässigt å skick sa Herr-G stolt.

- Ja men huvva i den här kan ju jag ha en ponny, skämtade jag.

- Nää men nu får du geeere…nu fick du ett hönshus i den andra boden å jag en bod för mina hästar…..å de är dom hästar som finns under huven på Yamahan inge annat!!

 

Den tredje boden vi har på gården kom för två veckor sedan. Jaa vi har ju en dotter på 20 år som på grund av sin sjukdom (ätstörning) inte hann studera klart då vi andra året på gymnasiet 2011 vart inlagd 2 månader på sjukhus och hon var tvungen att lägga böckerna på hyllan, i höstas fick hon för sig å flyttade upp till Umeå med sin kompis Jeffe för att öppna Wayne´s Coffee i centrala Umeå. ”Å Herre Guuu hur ska de gå” tänkte jag…35 mil bort å inte frisk. Men med såna arbetsgivare var de ingen konst för Johanna…..så en STOR eloge till Ann-Britt Sandström och Daniel Sandström…..Har inte dom styrt skutan på ett sånt tryggt, ärligt och hjälpsamt sätt har de blivit en rejäl fel navigering,de kan jag lova. Nu var ju Johanna hemma på semester 3 veckor i sommar och kände att nu var de dags att ta tag i studierna, å för mig är ju ingenting omöjligt ..näää jag ser lösningar på de mesta.

- Ja men då är de väl bara å göra de då, sa jag en eftermiddag när vi satt på brokvisten.

- Jaa men tänk vilka studieskulder jag kommer ha om jag ska studera till de yrke jag alltid velat bli, de är ju upp åt en 5-7 år jag måste studera, å om du räknar bara på en hyra så är ju de flera hundra tusen innan jag är klar åsså ska man leva på de..nää kommer inte å gå, suckade Johanna.

- Joho….vi köper en frigge på 15 kvadrat åsså tar pappa hem grävarn å karvar lite i backen å kopplar in vatten/avlopp så du får en toa/dusch å ett litet pentry. Då kan du ju studera till du blir 65 om du vill utan å behöva ta studielån.

Joo de tyckte jänta var en bra idé så då var de bara kavar att försöka förklara/övertala Herr-G angående de projekt vi just kommit på. Ja ni vet jag ser ju arga snickarn å Bygglov där dom bygger om en hel kåk på 60 min inklusive reklam…..men Herr-G vet ju lixom bättre han.

 

Men han tyckte de var en bra idé så nu är friggen på plats å bara de blir höst å kallt tar han hem grävarn å drar in vatten å avlopp…jaa vi bor ju på sand å de måste vara lite fruset när man gräver(ha han förklarat)…..Så nästa onsdag 7/8 åker jag å Albin upp me släpvagn kör hem Johanna å hennes flyttlass å den 20/8 börjar hon skolan!

 

 

 

Ja nu vet ju ni alla bodars historia….men de gör ju inte våra grannar (ja om dom inte läser bloggen förståss)  dom tror säkert att vi inte är vid våra sinnens fulla bruk, då dom enda gånger vi får en ledig stund över…jaa då bygger vi en friggebod. Men stannar nån utanför staketet en vacker dag å undrar över vår lilla stugby så ska jag svara.

- Jaa äre inte konstigt vi har vunnit alla tre på bilbingo….så nu har vi slutat å spela då gräsmattan är full av bingovinster.

 

Jaa sedan är ju vår tomt även fylld med en hel del utemöbler…jaa inte för jag sitter i dom de finns de ingen tid till… näää men dom var så billig. Mesta tiden går till å flytta dom då jag ska klippa gräset å när vi ändå är inne på gräsklippningen så kvaddade jag 3 gräsklippare i fjol sommar så nu har Herr-G låst in den nya å gömt nyckeln, vilket i sig resulterar i att medan mina grannar klipper gräset går jag omkring med höga benlyft innanför vårt staket å känner gräsmattan kittla i ljumskarna å söker hundskit = påtar i trädgården. I fjol då jag fick köra gräsklipparen råkade jag köra den första lite för nära/på bultarna som håller upp själva flaggstången…jaaa dom sitter i backen, de bara small å efter de for gräsklipparn fram som tjurarna under en rodeo uppvisning....den var i de närmaste o hanterbar.

- Men hur har du lyckats få hela axeln sned på gräsklipparn, sa Herr-G förvånat när han kom hem efter jobbet.

- Jaa men de är ju nån knäpp gök som skruvat ner bultar i gräset runt flaggstången å hur faan skulle jag kunna veta de, försvarade jag mig.

- Jaa men naturligtvis , suckade Herr-G…Du tror väl för i helvete inte att flaggstången har vuxit upp ur gräset.

-Nää kanske inte men vi har ju en till klippare jag kan ta så är ju problemet löst, sa jag  å släpade klipparn mot släpvagn.

Oturligt nog har (hade) vi en väderkvarn som stod lite halv rutten mitt ute på gårn å den körde jag in i med den andra så de vart bara en ve hög av hela skiten å den klipparn gick aldrig mer å starta…Herr-G tror att den fick sig en kyss av 220 w då väderkvarn var utrustad men lyse. 

Den tredje klipparn tror jag dog en naturlig död då de var en av dom första Stiga tog fram… så slutade min karriär som markskötare.

Här har jag satt ut varningstriangel å radat upp liken!

- Du kan väl såga av dom grenar som spretar med motorsågen nu när du  ändå har den hemma här.

- Tacka för de, sa Herr-G och gick ut på gården å ryckte igång Huskvarnan.

Jag hörde in till köket hur han sågade å grejade å efter en stund ropade han

- Annika kom ut få du se om de räcker!

Jag torkade av händerna på diskhanduken och gick ut på brokvisten.

- Nää men va faan haru gjort, sa jag lite uppgivet.

- Sågat bort dom grenar som stack ut, sa Herr-G stolt…..visst vart de bra, åsså nickade han mot trädet.

-Nääää de vart de INTE de är ju helt fel träd Herr-G….de där var ju de enda träder som såg någorlunda ut å blommade nu när körsbärsträdet är dött. De var ju de döda trädet du skulle fixa så man slipper grenar i huvudet om man skulle råka slå ner arselet i utemöbeln nån dag.

- Jaha ja….jaa men de växer väl ut nytt här då får man hoppas om nå år, sa han å plockade upp dom avsågade grenarna med dom små rosa vackra blommorna på från marken.

Jaa här är en bild på trädet som skulle kapads!

 

 

 

De enda jag har i min trädgård som är snarlikt alla grannarnas de är en torkvinda. Joo jag skriver snarlik då jag i fjol sommar gick ut och skulle hänga upp tvätten och tyckte att torkvindan var aningen låg då Herr-Gs jeans nådde enda ner till backen.

- Men herre guu va låg de verkar, sa jag till Albin som sparkade boll mot en av bodarna.

- Jaa pappa lånade ju hem en åkgräsklippare i går då du förstörde dom andra åsså råkade han köra in i torkställningen så den ramla å gick av. Men han satte tillbaka den i hålet å sa att de vart inge större fel på den här inte så du skulle ändå inte märka nått.

Så här ser den ut!