ankarbergs

Att man icke ska stjäla har man lärt sig från de man var barn….meeen nu råkade jag göra de och de ska jag ärligt säga i sig de hade ju kunnat ställt till med ett ramaskriii i så väl media som i fikarummet på jobbet. Jo ni förstår att innan jag åkte på jobbet. Jo i morse innan jag åkte på jobbet stod jag i badrummet å kamma luggen till arbetsfrisyr (åt höger då jag går på fest kammar jag ju den åt vänster) och när jag ska lägga in kammen i skåpet ser jag en parfymflaska stå där på hyllan. De är Johannas parfym men jag tänker ”Ääää jag stjäl en skvätt av na” så jag siktade mot halsen där jag även dagen till ära hade knutit en skarf med lite glitter å bling bling. För en sekund luktade de kattpiss…men de tycker jag alla parfymer gör i samma stund dom lämnar flaskan.

 

När jag kom på jobbet sprang jag i vanlig ordning omkring å fixa å trixa med material å lite annat bra å ha innan eleverna ramlar in. När jag strax före lunch öppnar dörren till mitt klassrum där de sitter ca 7 elever bli de lixom ett litet korsdrag å jag får en söt doft uppe i näsan. Den första tanken som slår mig är ”Men va faan äre nån här inne som har ”rökt på” (de doftar hasch) å jag tittar misstänksamt runt på ungdomarna.Efter en stund frågar en elev

-Va äre?

-Jaa tänk de funderar jag på också….men jag lär nog komma på de serru!!!säger jag medan jag lägger ifrån mig pärmen jag hämtat på ett bord.

 

Så hela dagen har jag lixom spanat på eleverna,typ rakt in i ögonen, hängt onödigt mycke över/nära dom då jag undervisat och ställt knepiga frågor. Men hur än jag än efter konstens alla regler sökte en syndabock tyckte jag att de luktade lite här å lite där.När dagen var slut kunde jag inte få fram vart doften kom ifrån så jag tänkte jag tar upp de här när jag träffar EHT (ElevHälsoTeamet)…av förstårliga själ är de 0 tolerans vad de gäller droger i alla former.

 

När äntligen dagen var slut går jag in i mitt arbetsrum där de även sitter fler kollegor. Jag tar av mig koftan å råkar i den rörelsen tappa min glittrande skarf. I samma veva som jag tar upp skarfen å snor den runt halsen kommer en kollega och går förbi å doften av ”rökat” slår åter igen upp i mina näsborrar. ” Nää men nu jävlar går väl skam på torra lann!!!!!Kan väl inte va möjligt att de finns personal som ”röker på”…..”De här måste tas upp NU!!!”tänker jag å kastar jackan över axlarna då åter doften dyker upp i näsan på mig…..å då var jag själv där.Dååååå började lilla hjärnan att funka en aning……så jag lyfter upp skarfen å drar i mig allt vad jag kan…..å DÄR är doften.

 

Fatta om jag har slagit på stora trumman å dragit in halva Sundsvalls kommun i en drogutredning på både personal och elever då de i själva verket är jag som är boven i de hela och stal parfym av jänta i morse!! Nu ligger kläderna i tvättmaskin för säkerhetsskull ….jaa annars slutar de väl med att alla individer på skolan hänger tätt över axeln på mig och där emellan tittar mig djupt in i ögonen för att försöka identifiera doften jag bär.

 

Höres Hej!!

Joo jag har gjort en enda bra affär i mitt 46 åriga liv å de är ju Tant Grön (Golf kombi -97 diesel). Jag köpte henne för 20 000 hopsparade slantar för 3,5 år sedan å hon har gått i ur å skur…jaa även igenom besiktningen år efter år. Jag har inte lagt ut en krona på reparationer…..elle joo början på december fick jag lov att byta vinrutetorkare, men de var ju mest på grund av att jag ställde tillne ordentligt själv. Jaa egentligen skulle jag ju inte delge er allt galenskap jag gör, för då sitter man snart bakom lås å bom, men jag chansar väl en gång till.

 

Joo i början på december formligen lyste ju snön med sin frånvaro vilket gjorde att efter vägarna var de svart å slaskigt. Alla som kör bil i detta väglag vet att har man inte spolarvätska dagar som dessa ser man över huvud taget ingenting, När jag åkte hemifrån på morgonen så trodde jag i min enfald att jag hade spolarvätska(vart man nu har de) men när jag kommit en bit på väg fick jag STORA problem med sikten efter en vägsträcka jag inte kunde stanna efter. Då slog mig tanken att jag brukar ju alltid ha en flaska vatten åt hundarna med mig fram på golvet så om jag skulle ta den å räcka ut handen genom framrutan å lixom hälla på framrutan…då skulle sikten bli bättre.

 

Jag började fumla fram på golvet men inte hade jag nå vatten just då jag behövde de som mest ,nää de enda jag hade var en halv drucken coca cola som låg å skvalpa.

-Jahapp….man tager vad man haver, sa Kajsa Varg, sa jag tyst för mig själv medan jag skruvade korken av flaskan.

Nu hade ju jag en väldig otur när jag tänkte kan man väl säga….jaa men ni fattar väl vad som händer om man sticker ut handen/armen genom sidofönstret å försöker hälla coca cola på vindrutan i 50 km/h. Om inte kan jag ju informera er om att allt rinner/blåser in genom jackärmen å sugs upp av tröjan ni har under…de gjorde de på mig.

-Men förbannat oxå, väste jag med samman bitna käkar medans jag satt typ i foster ställning för att se vägen igenom den enda lilla skåra som fanns bakom ratten.

 

Efter nån km kom jag fram till en mack som ligger efter vägen så jag svängde in där för att lösa problemet. Nu blire ju errrorrr uppe i huve på mig då jag skulle ha varit på jobbet för 10 sedan,jag stegar fram till den där stora orangea rullen med papper som står mellan bensin pumparna å rev år mig en rejäl tuss. Efter de stegade/halv sprang jag in i butiken för att fixa nå spolarvätska. Jag möter expeditens blick medan jag går mot kassan å säger.

-Hallåj där!! Tänkte höra med dig om du har nå vätska till bilen då de är en enda gegga på framruta.

-Jaa du menar spolarvätska? funderar expediten medan hom tittar på papperet jag drar ut ur jack ärmen som om jag var värsta trollkarln å som dessutom är dyngsurt å brunt av coca cola .

-Jaaa asså de är coca cola de här,säger jag å håller fram papperet.

Expediten svarar inte hon bara nickar.

Nu förstår ju jag hur dumt de är de jag gjort…så jag ska ljuga.

-Jaa asså, suckar jag samtidigt som jag kliar mig i pannan. Jag råkade spilla coca cola på vindrutan.

-Va???säger expediten väldigt frågande.

-Jaa asså på utsidan, förklarar jag medan tanken slår mig…hur faan kan man RÅKA spilla cola på UTSIDAN medan man kör..

Expediten svarar inte.

-Jaaa men kom fåru se då, säger jag å gör en gest att hon ska följa med ut

Å de gör hon

 

När vi kommer ut öppnar jag bildörren för att trycka på knappen som annars gör att de sprutat spolarvätska.Jag trycker två gånger och inget mer händer än att de blir ett durrande ljud från spolarvätskemotorn, men vindrutetorkarna brukar ju automatiskt starta. .men de gör dom inte.

-Meeen nå äre väl själva faaan, stånkar jag å stegar argt fram å slår på ena torkarn en smäll.

Den smällen gjorde att hela trokarn släppte från sockerlagen på rutan, lossnade å med ett swichande ljud flög mellan mig å expediten för med ett plingande ljud landa i glasrutan på de skåp där de finns vatten å luft.

-Jaha de var den de, suckar jag medan jag tar sikte på hinken med tvättsvamp. Ääää jag sköljer av med den där pjäsen får vi se hur lång jag tar mig,säger jag uppgivet å nickar mot skåpet.

-Jaa gör de du, nickar expediten å går in.

 

Har de inte varit för att jag RÅKADE spilla cola på vindrutan har jag förmodligen sluppit den enda utgift jag haft på Tant Grön under dessa 3 år,nu är hon nybesiktad å rullar under mig i ett år till……om jag kan låta bli saker å ting som rör Tant!!!

 

//Höres Hej

Ja mornarna här hemma går för de mesta i kaosets tecken då de är massor med hundar som ska rastas å matas, en 12 årig(snart13) son som ska väckas å serveras frukost samt bilar som ska startas. Å i morse vart de riktigt kaos vill jag lova.

 

Ja asså roten till allt ont nu när kylan slagit till är Tant Grön, hon är en Golf diesel  -97 som jag kör. Ja vi har ju införskaffat en spritt ny bil som är nått mitt emellan lastbil och likbil å faller INTE mig i smak vare sig de gäller soppa förbrukning eller storleksmässigt. Instrument panelen påminner om kockpitten på en Jas 39 gripen eller ev en sal intensivvårdsavdelning, ja de blinkar å lyser å piper å går kablar till backkameran å stereon å faan å hans moster…..jaaa men ni fattar va! Hos  Tant Grön där äre kolsvart runt ratten de enda som lyser är en liten gul lampa vid tanken OM de håller på att ta slut förståss, hon är liten å smäcker å drar 0.4 i alla väder. Tant Grön har ett enda stort bekymmer å de är att så fort de blir kallt fryser ALLA dörrar så de går varken att ta sig in eller ut.

 

Lika stor skillnad som de är på våra bilar äre ju på Herr-G och mig….Jaa asså på mig går käften i ett i ett varvat med gap skratt Herr-G han säger bara de som behövs och skrattar nån gång då å då. Jag har ett väldigt temperament och de jag gör ska gå fort och blir oftast fel, Herr-G han är lugn å tar tid på sig när han gör nått(oftast lagar han de jag gjort i all hast) och de han gör blir ordentligt gjort…Jaa vi är lixom + och - . Nu några dagar har jag endera varit utlåst eller inlåst i Tant Grön ,de har brunnit för mig vilket resulterat i att jag lyft luren och ringt hem å skällt…Jaa de har varit långa haranger som inte ens går att slå upp i en ordlista engång. Herr-G har svarat( då han fått en syl i vädret) att jag ska lugna mig och vänta för jag har väl ingen brådska….eller jag fixar de där när du kommer hem…eller nu över reagerar du Annika. Jaa de har väl gått skapligt iallafall att ha Herr-G som terapeut nu nån vecka.

 

Nu i morse startade dagen som vanligt 05.45 med att klockan ringde, hundarna som ligger under sängen gör en rivstart, jaa alla samtidigt så de blir lixom som masstarten vid en stafett. Efter dom kutar Herr-G  med viftande armar å väser

 –Men ge er för faan klockan är ju bara 05.45!

Nu kan ju inte våra hundar klockan å har heller ingen tidsuppfattning så de gör varken av eller till hur än Herr-G agerar å flaxar å väser när han försöker ta sig ut i köket för att stänga av signalen. Efter att klockan tystnat tar perkolatorn över med sitt bubblande ljud då morronkaffet framställs, ett plingande/rasslande ljud kompar perkolatorn då 4 hundkoppar fylls med foder som ska stå å dra i lite vatten nån timme. Herr-G snubblar över hungriga hundar ute i köket samtidigt som han muttrar typ…men ni kan konsten å va i vägen…elle men sätt er lite närmare så når jag varken fodret eller vattenkran. När denna ceremoni är över blir de nyheter och morronkaffe framför tvn för Herr-G och mig innan vi startar krig med vår 12 åring för att få upp honom ur sängvärmen.

 

Jaa när allt detta var över i morse säger Herr-G

-Jag måste åka tidigare i dag då de har ju kommit bra med snö å gång och cykelvägarna ska snöröjas.

-Ja just ja, svara jag från badrummet där jag står å försöker få maskaran någe så  nära ögat de bara går när synen inte är som förr.

-Ska jag starta Tant Grön,ropar Herr-G från hallen.

-Jaa gör de så dörrarna funkar då jag ska iväg

Herr-G slår igen ytterdörren å jag hör hur kvasten slår i räcket ute på brokvisten då även den måste snöröjas. Jag utfodrar Albin mackor å oboj samt hundarna varsin skål uppblött torrfoder och alla sätter igång å gluffsar i sig frukosten.

Då ringer min mobil och på displayen står det Herr-G.

- Jaa, svarar jag medan jag förbrilt söker strumpor i någe så när samma färg i byrån inne i sovrummet.

-Jaa hej de är jag, suckar Herr-G i luren.

-Jaa hej! svarar jag

-Jaa jag sitter inlåst i Tant Grön ute på gården.

-Va??? stönar jag å går fram till fönstret och ser klart å tydligt Herr-G sitta ute på gårn bakom ratten å vinka.

-Jaa men va faan skulleru in i henne å göra?  undrar jag som vet vare innebär.

-Jaa jag råka stänga dörren då jag skulle starta na å nu går de inte å öppna NÅN dörr vare sig inifrån eller utifrån.

Då tog jag tillfälle i akt å svara som han brukar gör

-Jaaaaa men inte har väl du nån brådska.

-JOOOOOO!!!!De är ju just de jag har,fräste Herr-G.

-Jaa men hon tinar väl upp snart, svarade jag å vinkade glatt från fönstren…..men Herr-G skakade på huvudet han.

 

När de hade gått 10 min å jag gick fram till fönstret fnittrandes och vinkade säger Albin

-Hur länge ska DU låta pappa sitta där då.

-Nää men inte ha jag satt han där inte…..de fixade han själv och nu går de inte å öppna dörrarna.

 

Äre nått som funkar i Tant Grön så äre fläkten…ja de såg jag tydligt när jag efter 15 min gick ut för att åka på jobbet och Herr-Gs kinder var rosen röda av värmen som formligen stormade ut ur alla hål i instrument panelen.

-Öppna, ropade jag till Herr-G å knackade med pekfingret på rutan.

-De går INTE, artikulerade Herr-G från förarsätet med hög stämma.

-Jaa men öppna fönstret, skrek jag tillbaka för att överösta både motor och fläkt.

- De går inte!! skrek Herr-G å skakade på huvudet.

-Meeen prova!!!! Artikulerade jag å pekade på dörren.

Herr-G svarade med att sucka å skaka på huvudet.

Då såg jag grannfrun komma gående på gatan å som ni kanske har förstått gillar jag skarpt och skämta på de mest knepigaste sättet…de gör inte Herr-G. När han ser grannfrun förstår han vad som komma ska så han lutar huvudet mot nackstödet å blundar.

När grannfrun är snett bakom oss knackar jag hårt med pekfingret på rutan å säger högt.

-Nu tycker jag du kan komma ut ur bilen Herr-G.

Herr-G svarar inte…då tittar jag på grannfrun nickar lite ursäktande mot bilen å Herr-G å säger

-Lite tjejsur tror jag.

 

Jag går in å ställer mig i fönstret för att invänta dörröppningen å de gör även grannfrun kan jag lova. Grejen är den att när äntligen Herr-G kommer ut ur bilen så halv springer han till sin bil då han är sen, hoppar in å drar iväg och när jag ser de går jag ut å sätter mig i Tant Grön då även jag är lite sen…….fatta vad grannfrun tänkte.

Herr-G skulle jag tro tänkte ”Idiot”

Å själv skrattade jag hela dom 3,7 mil jag hade å åka på jobbet

 

Vi Höres Hej!

Ja då var vi en bit inne på de nya året fyllt av förväntningar med allt från bantningstipps till goda stora flottiga middagar. Jag/vi har denna jul lyckats få kvar deg på kontot, ätit upp julmaten i tid och de står samma siffra på vågen som innan vi dukade upp för att fira Jesu födelse ..jaaa och Nicklas Ankarbergs förståss!

De utspelade sig en ganska komisk scen här hemma den kväll vi släpade in julgranen, jaa jag är väl inte direkt förvånad.....elle joo lite kanske.

 

Detta hade hänt innan julträdet togs in

Vi köpte oss en ganska stor rök för att kunna röka typ älg/vildsvin å allt annat vi jagar ute i skogen och som även är tänkt att användas då jag drar igång företaget ”Lövuddens Vildmarksliv” i höst. När röken landade på Linjevägen 2 hörde vänner och bekanta av sig och undrade om vi kunde röka deras kött också…..å de kunde vi ju förståss. Halva källaren var fylld med älghjärtan som låg å guppade i saltlag i väntan på att få läggas in i rökskåpet å sedermera läggas upp på julbordet hos olika familjer.

 

När Johanna gick andra året på gymnasiet insjuknade hon i en svår ätstörning som gjorde att hon fick avbryta sina studier och läggas in på sjukhus en längre tid. Nu tre år senare har hon tagit upp studierna men har varit väldigt orolig om hon inte ska kunna klara kurserna och nå målen då de senaste hon minns var att skolan var skit svår. Att hon har dom minnena beror ju på att hon var lixom inte med vare sig fysiskt eller psykiskt. Nu till jul hade de gått en termin och de var dags för betyg.

 

Den 19/12 …20013!

 

Ja som ni kanske har läst tidigare i bloggen har Herr-G vissa rutiner när de gäller just julgran. Han har ett motto som han inte viker en tum på å de är att man betalar inte för ved, matjord och julgran. Nää de är bara tokigt folk som gör de enligt Herr-G, så i 26 års tid har hela familjen plumsat i meterdjup snö under kraftledningsgator för att hitta ett gratis julträd att pynta. Nu i år uppstod ett litet bekymmer då vi råkade FÅ en julgran av Kontorsfixarna,jaa den kostade oss inte en krona men Herr-G hade ju inte fått huggit den själv och de vart ett litet oros moment för honom.

 

Nå väl! Johanna hade skickat ett sms till mig på förmiddagen och var överlycklig för dom höga betygen hon fått, så jag svarade att de ska vi fira med en smarrig äppelpaj i kväll efter middagen. Så medans Herr-G brottades högljutt med julträdet framför tvn tog jag ut pajen ur ugnen och satte fram kaffekoppar då de plötsligt knackade på dörren.

- Kom in, skrek jag för att överösta alla fyra hundar som skällandes rusade mot ytterdörren å samtidigt råka välta julgran Herr-G äntligen fått i julgransfoten.

In i hallen kliver de en man samt en yngling och säger

-Hej!! Vi skulle hämta några älghjärtan ni hade rökt åt oss!

(Nu är grejen den att både Herr-G och jag har tagit emot kött av både arbetskamrater och vänner, så vissa personer har jag aldrig träffat..jaa å samma gäller ju Herr-G. Nu tror ju Herr-G att denne man är en kompis till  mig och jag i min tur tror ju att de är en kompis till Herr-G. Å i själva verket visade det sig att ingen av oss kände honom)

-Jaha, svarar jag medan jag häller upp kaffet.

-Ååooooo va trött jag blir!!! ,krystar Herr-G bakom julgranen som åter igen står upp i julgransfoten…om en lite snett efter fallet.

Mannen nickar lite ursäktande mot Herr-G som med barr i luggen säger

-Kaffet är klart nu så sätt er ska ni få paj å en balja lut innan vi går ut å hämtar köttet…jaa vi firar jäntas betyg.

-Nääee vi är ju på väg vi…försöker mannen säga då jag avbryter å säger

-Kom här nu å sätt er de är dukat å klart!

Mannen tittar på ynglingen som ser frågande ut och rycker på axlarna, han tar av sig skona och rundar julgran för att komma till köksbordet.

 

Efter att ha suttit i ca 45 min och pratat runt köksbordet nickar mannen mot julgranen å säger

-Jag kanske skulle hjälpa dig å hålla i granen medan du sågar bort lite ner till.

-Jaa de vore ju schyst av dig de, svarar Herr-G och hämtar sågen.

Sedan hjälps dom åt att få granen både rak och snygg.

-Jaa men tack skaru ha för hjälpen,säger Herr-G och ger mannen hans rökta älghjärta.

Mannen tackar för kaffet å pajen å köttet önskar oss en god jul åsså går han.

 

-Vem var de där, undrar jag medan jag står i fönstret å ser bilen försvinna.

Herr-G tittar frågande på mig med bekymmersrynkor fulla pannan åsså säger han

- Inte faan vet väl jag!!! Är de inte en kompis till dig då???

-Näää jag har aldrig sett karln,svarar jag å kliar mig i huvudet

-Skojaru!!!! utbrister Herr-G och kommer fram till fönstret han också.

-Nähähäh jag skojar inte men de gör väl du, säger jag.

 -Nää allvarligt Annika jag har heller aldrig sett karln,stönar  Herr-G

-Nää men inte menaru väl att vi har suttit i 45 min runt köksbordet å tom surra å firat Johannas betyg med en vilt främmande karl?

-Joo de måste vi ha gjort…..men vem äre som känner han då,undrar Herr-G

-Jaa jag har ingen aning, skrattar jag å inser va sjukt de blev.

 

Efter en stund ringer telefon och i andra änden hörs Rickard

-Tjeeena morsan!!!Har du gjort äppelpaj som man kan få smaka en bit av.

-Jaa,svarar jag lite fundersamt, hur vet du att jag har gjort de??

-Joo de var ju en kund på jobbet som jag skickade hem till er och han sa att jag hade fantastiskt trevliga föräldrar som både bjöd på ficka å en trevlig pratstund och behövde hjälp me julgran.

Höres Hej!!!