ankarbergs

Ja mornarna här hemma går för de mesta i kaosets tecken då de är massor med hundar som ska rastas å matas, en 12 årig(snart13) son som ska väckas å serveras frukost samt bilar som ska startas. Å i morse vart de riktigt kaos vill jag lova.

 

Ja asså roten till allt ont nu när kylan slagit till är Tant Grön, hon är en Golf diesel  -97 som jag kör. Ja vi har ju införskaffat en spritt ny bil som är nått mitt emellan lastbil och likbil å faller INTE mig i smak vare sig de gäller soppa förbrukning eller storleksmässigt. Instrument panelen påminner om kockpitten på en Jas 39 gripen eller ev en sal intensivvårdsavdelning, ja de blinkar å lyser å piper å går kablar till backkameran å stereon å faan å hans moster…..jaaa men ni fattar va! Hos  Tant Grön där äre kolsvart runt ratten de enda som lyser är en liten gul lampa vid tanken OM de håller på att ta slut förståss, hon är liten å smäcker å drar 0.4 i alla väder. Tant Grön har ett enda stort bekymmer å de är att så fort de blir kallt fryser ALLA dörrar så de går varken att ta sig in eller ut.

 

Lika stor skillnad som de är på våra bilar äre ju på Herr-G och mig….Jaa asså på mig går käften i ett i ett varvat med gap skratt Herr-G han säger bara de som behövs och skrattar nån gång då å då. Jag har ett väldigt temperament och de jag gör ska gå fort och blir oftast fel, Herr-G han är lugn å tar tid på sig när han gör nått(oftast lagar han de jag gjort i all hast) och de han gör blir ordentligt gjort…Jaa vi är lixom + och - . Nu några dagar har jag endera varit utlåst eller inlåst i Tant Grön ,de har brunnit för mig vilket resulterat i att jag lyft luren och ringt hem å skällt…Jaa de har varit långa haranger som inte ens går att slå upp i en ordlista engång. Herr-G har svarat( då han fått en syl i vädret) att jag ska lugna mig och vänta för jag har väl ingen brådska….eller jag fixar de där när du kommer hem…eller nu över reagerar du Annika. Jaa de har väl gått skapligt iallafall att ha Herr-G som terapeut nu nån vecka.

 

Nu i morse startade dagen som vanligt 05.45 med att klockan ringde, hundarna som ligger under sängen gör en rivstart, jaa alla samtidigt så de blir lixom som masstarten vid en stafett. Efter dom kutar Herr-G  med viftande armar å väser

 –Men ge er för faan klockan är ju bara 05.45!

Nu kan ju inte våra hundar klockan å har heller ingen tidsuppfattning så de gör varken av eller till hur än Herr-G agerar å flaxar å väser när han försöker ta sig ut i köket för att stänga av signalen. Efter att klockan tystnat tar perkolatorn över med sitt bubblande ljud då morronkaffet framställs, ett plingande/rasslande ljud kompar perkolatorn då 4 hundkoppar fylls med foder som ska stå å dra i lite vatten nån timme. Herr-G snubblar över hungriga hundar ute i köket samtidigt som han muttrar typ…men ni kan konsten å va i vägen…elle men sätt er lite närmare så når jag varken fodret eller vattenkran. När denna ceremoni är över blir de nyheter och morronkaffe framför tvn för Herr-G och mig innan vi startar krig med vår 12 åring för att få upp honom ur sängvärmen.

 

Jaa när allt detta var över i morse säger Herr-G

-Jag måste åka tidigare i dag då de har ju kommit bra med snö å gång och cykelvägarna ska snöröjas.

-Ja just ja, svara jag från badrummet där jag står å försöker få maskaran någe så  nära ögat de bara går när synen inte är som förr.

-Ska jag starta Tant Grön,ropar Herr-G från hallen.

-Jaa gör de så dörrarna funkar då jag ska iväg

Herr-G slår igen ytterdörren å jag hör hur kvasten slår i räcket ute på brokvisten då även den måste snöröjas. Jag utfodrar Albin mackor å oboj samt hundarna varsin skål uppblött torrfoder och alla sätter igång å gluffsar i sig frukosten.

Då ringer min mobil och på displayen står det Herr-G.

- Jaa, svarar jag medan jag förbrilt söker strumpor i någe så när samma färg i byrån inne i sovrummet.

-Jaa hej de är jag, suckar Herr-G i luren.

-Jaa hej! svarar jag

-Jaa jag sitter inlåst i Tant Grön ute på gården.

-Va??? stönar jag å går fram till fönstret och ser klart å tydligt Herr-G sitta ute på gårn bakom ratten å vinka.

-Jaa men va faan skulleru in i henne å göra?  undrar jag som vet vare innebär.

-Jaa jag råka stänga dörren då jag skulle starta na å nu går de inte å öppna NÅN dörr vare sig inifrån eller utifrån.

Då tog jag tillfälle i akt å svara som han brukar gör

-Jaaaaa men inte har väl du nån brådska.

-JOOOOOO!!!!De är ju just de jag har,fräste Herr-G.

-Jaa men hon tinar väl upp snart, svarade jag å vinkade glatt från fönstren…..men Herr-G skakade på huvudet han.

 

När de hade gått 10 min å jag gick fram till fönstret fnittrandes och vinkade säger Albin

-Hur länge ska DU låta pappa sitta där då.

-Nää men inte ha jag satt han där inte…..de fixade han själv och nu går de inte å öppna dörrarna.

 

Äre nått som funkar i Tant Grön så äre fläkten…ja de såg jag tydligt när jag efter 15 min gick ut för att åka på jobbet och Herr-Gs kinder var rosen röda av värmen som formligen stormade ut ur alla hål i instrument panelen.

-Öppna, ropade jag till Herr-G å knackade med pekfingret på rutan.

-De går INTE, artikulerade Herr-G från förarsätet med hög stämma.

-Jaa men öppna fönstret, skrek jag tillbaka för att överösta både motor och fläkt.

- De går inte!! skrek Herr-G å skakade på huvudet.

-Meeen prova!!!! Artikulerade jag å pekade på dörren.

Herr-G svarade med att sucka å skaka på huvudet.

Då såg jag grannfrun komma gående på gatan å som ni kanske har förstått gillar jag skarpt och skämta på de mest knepigaste sättet…de gör inte Herr-G. När han ser grannfrun förstår han vad som komma ska så han lutar huvudet mot nackstödet å blundar.

När grannfrun är snett bakom oss knackar jag hårt med pekfingret på rutan å säger högt.

-Nu tycker jag du kan komma ut ur bilen Herr-G.

Herr-G svarar inte…då tittar jag på grannfrun nickar lite ursäktande mot bilen å Herr-G å säger

-Lite tjejsur tror jag.

 

Jag går in å ställer mig i fönstret för att invänta dörröppningen å de gör även grannfrun kan jag lova. Grejen är den att när äntligen Herr-G kommer ut ur bilen så halv springer han till sin bil då han är sen, hoppar in å drar iväg och när jag ser de går jag ut å sätter mig i Tant Grön då även jag är lite sen…….fatta vad grannfrun tänkte.

Herr-G skulle jag tro tänkte ”Idiot”

Å själv skrattade jag hela dom 3,7 mil jag hade å åka på jobbet

 

Vi Höres Hej!