ankarbergs

Jag va en sväng ner till människobyn i går (Hammarstrand) för att slå ihjäl nån timme. Ja vi är ju uppe i Stugan Bortom Bråttom å ibland slår lappsjukan till och då brukar den behöva botas med att jag tar en sväng ner till byn!

 

Jag skulle strosa omkring i alla 2 affärer dom har där nere i byn tänkte jag så jag pekade ”Ole dole doff” på Röda Korset och ICA…å de vart Röda Korset jag skulle börja med. Där inne i butiken samlas även andra skogsbor som förmodligen som mig fått lite lappsjuka och vill köpa kaffe å surrar lite. De satt några äldre damer runt ett bord och småpratade och en av dom handarbetade

-Välkommen, sa en av dom när jag steg in i butiken.

-Tackar Tackar, svarade jag och rättade till handväskan.

-Jaha du är ute i blås vädret då å ,fortsatte kvinna.

-Jaa jag tänkte jag skulle titta runt lite,sa jag å började snurra på en monter där de hängde kläder.

-Jaa de är bara å handla å säg till om du vill ha nån hjälp så kommer vi på direkten som både smakråd och personal. Ja man får prova inne på toan men den kan man inte låsa så då vaktar vi utanför medan du provar….jaa om du nu hittar nått du vill prova alltså,sa samma kvinna som välkomnade mig.

-Tack de var snällt, sa jag och fortsatte snurra på montern.

 

Efter en stund kom kvinnan fram till mig och sa

-Men den här skulle passa dig den åsså höll hon upp en kornblå kofta st xS.(jag har M eller L)

Först visste jag inte om hon skojade eller om lyset va tänt å ingen hemma uppe i hövve påna.

-Tycker du de? sa jag å tittade på damen lite frågande.

-Jaa sån härlig blå färg skulle du passa i, sa hon å sträckte fram galgen med koftan på till mig.

-Ja men den var i minsta laget kanske, sa jag å hängde den framför mig så hon skulle både se å fatta att den skulle ju sitta som en tvångströja om jag trädde på mig den.

-Kom gå vi in på toan så får du prova å se dig i spegeln…..jaa jag vaktar naturligtvis utanför, sa hon å tog mig i armen.

-Nää men jag är inte så mycke för koftor jag inte så jag tror jag står över men tack ändå,sa jag å hängde tillbaka koftan.

-Jaa men säg till om du ångrar dig..du vet de är ju ett väldigt blåsväder ute, sa tanten och gick å satte sig med dom andra.

 

Jag går in till de rum där dom har böcker och sätter mig på en stol för att se vad som finns att välja på i bokhyllorna. Jag hittade en bok ” Kränkta människor samarbetar inte” där man kunde läsa lite olika exempel på kränkande beteende åsså vare en teoretisk diskussion av vad kränkning betyder på de psykologiska planet. Jag satt och bläddrade i den när samma kvinna med koftan kommer in.

-Jaha hittar du nått intressant, frågar hon medan hon rättar till nå tidningar som ligger utspridda på ett bord.

-Tjaa de är ju väldigt många böcker så nått ska jag väl hitta, svarar jag å lägger boken i knät.

-Jaa här har vi kokböcker, säger hon å pekar på en utav hyllorna.

-Jaha va bra, svarar jag. Men såna har jag så många av så de får inte plats några fler i bokhyllan där hemma ljög jag.

-Man kan ju ha dom i kökslådorna också, säger damen och tar ner en kokbok som handlar om hur man lagar mat i lergryta och ger den till mig.

-Jaha va klokt att de finns en kokbok om såna här grytor, säger jag för att lixom verka trevlig.

-Jaa den tycker jag absolut att du ska köpa, säger damen och nickar så locken som hon förmodligen har haft på hårrullar under natten å sprayat en hel hårspray flaska i rör sig lite stelt i pannan på henne.

-Jaa men guud de ska jag göra, säger jag å reser mig upp från stolen å tar boken jag valde själv i handen.

-Jaha du har hittat en till bok,säger kvinnan å nickar åter igen på min bok.

-Jaa jag hittade en jag ska köpa å bläddra lite i, säger jag å visar henne boken.

Hon tar boken och tippar huvudet bakåt då hon förmodligen har läsrutor på sina panorama glasögon också börjar hon mumla lite medan hon läser på bokens baksida.

-Ja de kan jag ju säga direkt att den här boken har inget slut, suckar  hon och ger tillbaka boken.

-Va?? undrar jag.

-Jaa de finns inge slut i såna här böcker….tro mig, säger hon övertygande åsså stegar hon fram till bokhyllan å släpar fram  nån typ  ” Kärlek i sjukhusets korridorer” . Men i dom här böckerna där finns de till och med lyckliga slut….så den tycker jag du ska köpa,avslutar hon meningen å gav mig boken.

-Nää men jag tar boken om lergrytan åsså den här som jag hittade själv…Tack för tipsen och hjälpen, sa jag artigt å kuta ut till kassan innan hon skulle pracka på mig nå mer jag varken kunde eller ville ha.

Kassan var tom så jag ställde mig mot disken å väntade……å då kom HON igen å skulle ta betalt.

- Du ska inte ha nått litet smycke, frågade hon å pekade på nå halsband som låg som en stor knut i en korg på disken.

-Nää tack jag tror inte jag har pengar till de,sa jag medan jag tog upp min lilla loppis plånbok där jag har småpengar.

-Men vi tar kort, säger hon med ett leende.

-Jag har inget betalkort med mig, log jag tillbaka å gav henne två 10 kronor för böckerna och gick mot dörren.

-Välkommen åter,ropade damen efter mig å jag tänkte i mitt stilla sinne …ELLE HUR!!!!!

 

Ja nu hade jag ju gått igenom halva köpcentrum så då vare ju bara ICA kvar å magen hade börjat kurra lite så jag tänkte att jag köper mig en sån där sallad man får plocka ihop själv i salladsbaren inne på ICA. Medan jag står där kommer de ett äldre par och ska fylla var sin plast låda dom också för att ta med ut när dom ska fiska förstår jag.

-Ta ingen korv, säger gubben till frun när som lyfter på glaslocket.

-Inte, säger frun frågande.

-Nää de har jag tagit med mig.

-Jasså ja då plockar jag lita annat då, mumlar frun å tar lite räkor.

- Ja å ta inge ägg häller, säger gubben å nickar mot dom skalade äggen som ligger i en skål.

-Inte,säger frun igen

-Nää såna har jag tagit med mig, säger gubben igen.

-Jasså, hur länge kokade du dom då, frågar frun å blir stående med en halvfull sallads skål.

-Ja jag koka dom i 7 min som jag brukar, sa gubben stolt!

-Ja de får jag väl hoppas för kokar man dom längre blir gulan så hård, men vem är de som har skalat alla dom här äggen då tror du?

-Ja de vett i faan de hörru å inte vet man hur gulan är heller, svara gubben å lade locket på sin bytta.

-Ja jag vill ha en brödbit till de här sa frugan å satte på sitt locket hon också!

-De ha jag med mig, sa gubben!

-Jaa men va skulle vi hit å göra om du har med dig allt möjligt i kylväska? undrade frun.

-Jaa men a Kerstin å en Pelle far ju in å köper sånt här då dom ska i väg….de hörde du väl själv att dom sa när vi var på bingon sist….de är ju tidens melodi när man får välja själv sa Kerstin.

De äldre paret såg riktigt stolt ut då dom bar den super moderna salladen som en pokal framför sig ut på parkeringen.

 

Jag tog min sallad å satte mig på en parkbänk, på parkbänken bredvid satt två herrar i 55-60 års åldern. Den ena påminde lite om Pippi Långstrumps pappa och den andra såg ut lite som bröderna Dalton i Lucky look. Rätt som de va kom de en svart stor raggarbil å gled förbi med taket nere.

-Men titt på faan hörru,sa Pippis pappa…en sån där hade brorsan min ett tag å du dom går som en klocka.

-Jaa men de är väl ingenting å åka i på vintern, tyckte Dalton.

-Du jag ska tala om för dig ja att brorsans bil starta jävlar i mig hur en kallt de var han bara small igång å spann som en katta hur å var å när som helst. Så kom inte å säg att de inte är en bra bil.

Sedan satt dom å diskutera bilen en bra stund tills Pippis pappa sa

-Nää nu måste jag röra mig hem över, också reste han sig upp.

Men oturligt nog hade han en nyckelknippa fast satt i byxlinningen med nått gummiband liknande snöre och knippan måste ha trillat ner mellan ribborna på bänken så när han reste sig upp  kom ju knippan i en väldans fart å snärta till Pippis pappa i arselet så han skrek rakt ut å tog sig för baken å hoppade. Dalton förstod ju inte vad som hände så han flög rakt upp han oxå å skrek

-Jävlar!!!

Själv satte jag en räka i halsen samtidigt som de var på de berömda hårstrået att jag hade kört gaffeln genom överläppen och fått gomspalt. Jag hostade upp räkan å tänkte i mitt stilla sinne att de är nog dags att rulla hem över till Stugan Bortom Bråttom nu var jag lixom nöjd med å träffa människor nå dagar framöver